Igår hade Bloomberg en artikel som talar klarspråk om hur USA:s centralbank Federal Reserves näranollränta skapat en bubbla i skifferoljeproducenterna.
Sedan början av 2010 har energiföretag i USA tagit upp 550 miljarder dollar i obligationer och lån, vilket de kunnat göra tack vare att Federal Reserve tryckt ner ränteläget inte bara med näranollränta utan även genom kvantitativa lättnader. Därutöver tillkommer såklart alla pengar som tagits in i nyemissioner. De nedtryckta räntorna har uppmuntrat investerare att satsa pengar i obligationer med hög avkastning. Hög avkastning innebär som bekant hög risk och CreditSights förutser nu att så många som åtta procent av skräpobligationerna i energibranschen kommer att drabbas av inställda betalningar nästa år.
Det senaste halvåret har dock låneräntorna för energibolag stigit snabbt - räntan på skräpobligationer har stigit från 5,7 procent i juni till 9,5 procent nu, vilket är den högsta nivån på över fem år. Detta orsakas förstås av oljeprisets snabba fall. Den amerikanska WTI-oljan har fallit omkring 45 procent i pris sedan toppen i juni.
De högre räntorna och det lägre oljepriset gör som jag påtalat förut att oljebolagen inte längre satsar lika mycket på nya borrningar. Därför tar de inte heller några nya lån och minst tre energiföretag har redan i år skjutit upp planerade obligationsutgivningar på grund av det högre ränteläget.
Att skifferoljebolagen stoppat borrningarna är också uppenbart för den som uppmärksammade nyheten i förra veckan att antalet borrningstillstånd fallit med 40 procent från oktober till november. Om några månader kan vi därför räkna med att även antalet borriggar minskar kraftigt i USA, vilket i sin tur drabbar de företag som hyr ut dessa.
Eftersom skifferoljebrunnars produktion faller tämligen snabbt kommer också de stoppade borrningarna att inom kanske ett år leda till lägre oljeproduktion i USA.
Investeringar i skräpobligationer som skulle ge hög avkastning visar sig nu vara surdegar. De som investerade i Energy XXI, som fått in över 2 miljarder dollar på obligationer de senaste åren har till exempel fått se värdet på sina obligationer sjunka med 40 procent sedan september i år.
Många av företagen i USA:s skifferoljebubbla har också negativa kassaflöden. Exempelvis spenderar Midstates Petroleum 1,15 dollar på borrning för varje dollar de tjänar på att sälja olja och gas. Deras obligationer har halverats i värde sedan början av september.
Vi som har varit med ett tag känner igen fenomenen med negativa kassaflöden, nyemissioner och företag som lever på lån från IT-bubblan runt år 2000. Ett skräckexempel i dagens skifferoljebubbla är Sanchez Energy, som aldrig har haft ett positivt kassaflöde - även detta känns som ett eko från IT-bubblan.
Den riktigt allvarliga likviditetskrisen för energiföretagen kommer troligen i mars eller april, när bankerna räknar om hur mycket de får låna på sina kreditlinor baserat på värdet av deras oljereserver. Detta förstås förutsatt att oljeprisets trend inte plötsligt, hastigt och oväntat vänder uppåt.
Krisen för USA:s skifferolja drabbar inte bara inom landet. Även Australiensiska Red Fork Energy har drivits till konkurs på grund av sina satsningar i amerikansk skifferolja och skiffergas.
Skifferoljan bekräftas allt mer som en nu sprucken bubbla och det är tydligt att denna bubbla har blåsts upp av USA:s evigt bubbelblåsande centralbank Federal Reserve.
Visar inlägg med etikett högriskobligationer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett högriskobligationer. Visa alla inlägg
2014-12-12
2014-10-19
Skräpobligationer...
Förutom börsfrossa och fallande pris på olja och andra råvaror har en annan viktig sak hänt på de globala finansmarknaderna den senaste tiden - skräpobligationer har drabbats av högre räntor och marknaden för högriskobligationer har i princip stängts ner, vilket har lett till att planerade obligationsförsäljningar ställts in.
Symptomatiskt är även att efterfrågan på kreditswappar (CDS) har ökat till tre gånger så mycket som innan oron på finansmarknaderna. Kreditswappar används av investerare för att hedga mot förluster.
Sedan slutet av augusti har investerare i högriskobligationer förlorat 3,1 procent, eftersom högre ränta på obligationer innebär lägre pris. De lägre priserna har dock i viss mån lockat en del fondförvaltare till att köpa skräpobligationer som nu tycks attraktiva jämfört med den överprissättning som ansågs råda för några månader sedan.
Särskilt hårt har oljebolagens obligationer drabbats. Energibolag i USA har hittills i år lyckats sälja 50 miljarder dollar i obligationer. Då var oljepriset över 100 dollar per fat, men nu när det ligger runt 86 dollar per fat känns dessa obligationer inte lika attraktiva och har tappat nästan 2 miljarder dollar i värde. Oljebolaget Paragon, som sysslar med oljeborrplattformar till havs, sålde 1,1 miljarder dollar i obligationer i juli, men dessa har nu gått ner hela 27 procent. Paragon lär knappast ta upp fler lån nu, då räntan på dessa obligationer nu ligger på drygt 11 procent.
Obligationer från energiföretag har stått för 17 procent av de 294 miljarder dollar i högriskobligationer som sålts i USA i år och har i genomsnitt tappat 4 procent av sitt marknadsvärde, alltså mer än övriga högriskobligationer. 2007 stod energiföretag för knappt 10 procent av högriskobligationsmarknaden, men de senaste två åren har andelen varit över 16 procent.
Vad som händer när energiföretagen inte kan låna är att deras finansieringsmöjligheter för ytterligare oljeprospektering och exploatering försvinner. Därmed lär också produktionen inte längre öka, utan snarare minska.
Totalt sett har marknaden för högriskobligationer de senaste fyra åren ökat från 1000 miljarder dollar till 2000 miljarder dollar. Samtidigt har kvaliteten på dessa krediter fallit till sämre kreditvärderingar. Det finns alltså ett betydligt större risktagande i finansmarknaderna, allt underblåst av centralbankernas kvantitativa lättnader och ett desperat sökande efter högre avkastning i en värld av låga räntor. Vissa bedömare räknar med mycket stora förluster för högriskobligationer de närmaste åren.
I Europa är marknaden för högriskobligationer betydligt mindre likvid än i USA, eftersom amerikanska försäkringsbolag och pensionsfonder länge har varit mer villiga att köpa högavkastande obligationer än sina europeiska kollegor. Även i Europa har marknaden för högriskobligationer drabbats av högre räntor, men räntan har inte stigit lika starkt som i USA.
Symptomatiskt är även att efterfrågan på kreditswappar (CDS) har ökat till tre gånger så mycket som innan oron på finansmarknaderna. Kreditswappar används av investerare för att hedga mot förluster.
Sedan slutet av augusti har investerare i högriskobligationer förlorat 3,1 procent, eftersom högre ränta på obligationer innebär lägre pris. De lägre priserna har dock i viss mån lockat en del fondförvaltare till att köpa skräpobligationer som nu tycks attraktiva jämfört med den överprissättning som ansågs råda för några månader sedan.
Särskilt hårt har oljebolagens obligationer drabbats. Energibolag i USA har hittills i år lyckats sälja 50 miljarder dollar i obligationer. Då var oljepriset över 100 dollar per fat, men nu när det ligger runt 86 dollar per fat känns dessa obligationer inte lika attraktiva och har tappat nästan 2 miljarder dollar i värde. Oljebolaget Paragon, som sysslar med oljeborrplattformar till havs, sålde 1,1 miljarder dollar i obligationer i juli, men dessa har nu gått ner hela 27 procent. Paragon lär knappast ta upp fler lån nu, då räntan på dessa obligationer nu ligger på drygt 11 procent.
Obligationer från energiföretag har stått för 17 procent av de 294 miljarder dollar i högriskobligationer som sålts i USA i år och har i genomsnitt tappat 4 procent av sitt marknadsvärde, alltså mer än övriga högriskobligationer. 2007 stod energiföretag för knappt 10 procent av högriskobligationsmarknaden, men de senaste två åren har andelen varit över 16 procent.
Vad som händer när energiföretagen inte kan låna är att deras finansieringsmöjligheter för ytterligare oljeprospektering och exploatering försvinner. Därmed lär också produktionen inte längre öka, utan snarare minska.
Totalt sett har marknaden för högriskobligationer de senaste fyra åren ökat från 1000 miljarder dollar till 2000 miljarder dollar. Samtidigt har kvaliteten på dessa krediter fallit till sämre kreditvärderingar. Det finns alltså ett betydligt större risktagande i finansmarknaderna, allt underblåst av centralbankernas kvantitativa lättnader och ett desperat sökande efter högre avkastning i en värld av låga räntor. Vissa bedömare räknar med mycket stora förluster för högriskobligationer de närmaste åren.
I Europa är marknaden för högriskobligationer betydligt mindre likvid än i USA, eftersom amerikanska försäkringsbolag och pensionsfonder länge har varit mer villiga att köpa högavkastande obligationer än sina europeiska kollegor. Även i Europa har marknaden för högriskobligationer drabbats av högre räntor, men räntan har inte stigit lika starkt som i USA.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
