Resa till Grekland?

Jag fick nyligen frågan vad jag har för rekommendationer till någon som planerar för att resa till Grekland. Det politiska läget är ju minst sagt osäkert och som väntat blir det nyval i juni.

Passande nog kom DN med en bunt goda råd igår. Över en halv miljon svenskar besöker varje år Grekland, så det är verkligen viktigt med vettig information. Här följer några av deras råd, kompletterade med mina egna.

• Ha ordentligt med kontanter, eurosedlar eller dollar (det senare verkar vara väldigt vettigt).
• Risken finns för att vid en allvarlig kris så spärras alla bankomater av regeringen. Det kan handla både om ett valutabyte eller en större bankkrasch.
• Lita inte på att det vid en allvarlig kris kommer att fungera att betala med kreditkort.
• Håll dig uppdaterad både inför och under resan. Svenska ambassaden i Aten har (liksom övriga ambassader) en sida med reseinformation för Grekland.
• Undvika större folksamlingar och demonstrationer, som kan förekomma framförallt i de stora städerna i Grekland.
• Var beredd på att grekiska transportföretag, t.ex. färjerederier eller bussbolag, plötsligt kan gå i konkurs och lämna resenärer strandade.
• Ha viktiga telefonnummer nedskrivna på papper, t.ex. till svenska ambassaden i Aten, researrangören, försäkringsbolaget, anhöriga. Detta gäller för övrigt vid alla utrikesresor.
• Ta med mediciner. Många grekiska apotek har brist på många mediciner.
• Om man vill komma söderut på semestern skulle jag i år välja ett mer stabilt resmål än Grekland. Även om man inte blir allvarligt drabbad kan det vara nog så jobbigt att få hemresan uppskjuten på grund av strejker, eller att tvingas ställa in en planerad resa.
• Om man ändå väljer att resa till Grekland eller till exempel ska dit för jobb så bör man definitivt göra upp en plan B för hur man ska agera om det blir allvarlig kris och tänka igenom hur man isåfall ska ta sig därifrån till närmaste grannland. Att ha en plan B är särskilt viktigt på öarna, då de flesta är beroende av fungerande transporter av förnödenheter. Förhoppningsvis behöver man inte använda sin plan B, men att ha den färdig kan göra semestern mer avslappnad och njutbar.

Det spekuleras nu i hur Grekland på ett någorlunda välordnat sätt ska kunna krångla sig ur euron. Jag läste på ZeroHedge om ett förslag från Deutsche Bank om en parallell valuta. Det låter rimligt att man gör något sådant. Det värsta scenariot vore ifall en okontrollerad krasch kommer innan man hinner genomföra en mer ordnad övergång. Jag skulle dock gissa att övriga EU-länder i dagsläget inte kommer att tillåta en okontrollerad krasch, utan raskt kommer att rycka in med nödåtgärder om saker går överstyr i Grekland.

Redan nu uppträder tydligen brist på vissa varor i Grekland. Enligt artikeln fortsätter franska och spanska leverantörer att sälja till Grekland, medan de tyska vägrar att göra det. Ett problem här är tydligen att försäkringsbolagen vägrar att täcka varorna vid leverans till Grekland. Det blir också problem för grekisk utrikeshandel på grund av att motparter i andra länder inte längre litar på de grekiska bankerna. Som jag påpekade förra sommaren är det viktigt för ett land och dess banker att behålla sin kreditvärdighet, för annars blir det stora problem med import.

S&P varnar AAA-euroländerna!

Kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s varnade idag eurozonens medlemsländer med AAA-betyg för att deras toppbetyg kan komma att sänkas på grund av den ökande ekonomiska och politiska turbulensen i euro-området. Det gäller Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Finland och Luxemburg, som sätts på "creditwatch negative", vilket innebär 50 procents risk för nedgradering inom 90 dagar. En nedgradering skulle såklart stjälpa alla försök till att "lösa" skuldkrisen i Europa. Frågan är hur länge tyskarna härdar ut innan de tar sin fallskärm och hoppar ut ur euron.

På den positiva sidan noterar jag att Belgien ser ut att få en regering efter 18 månader av politisk kris, vilket slagit Iraks rekord med bred marginal. Det är smått symboliskt att Belgiens huvudstad Bryssel också är säte för EU-kommissionen.

Jag läser också att

En av världens största leverantörer av handelsplattformar för valutor, ICAP, har byggt upp en ny plattform för att kunna handla den grekiska valutan, drachmer. Bolaget förbereder sig för att Grekland kan vara på väg ut ur eurosamarbetet

Ingen nyhet att man väntar sig ett grekiskt euroutträde, men bra att allt fler förbereder sig så att det kan gå så smidigt som möjligt när det väl händer.

Grekland handlar all olja från Iran

Reuters hade i fredags en artikel om hur Grekland tvingas handla olja från Iran, eftersom ingen annan vill handla med grekerna. Förra året importerade Grekland 46 procent av sin olja från Ryssland, 16 procent från Iran, 10 procent vardera från Saudiarabien och Kazakstan, 9 procent från Libyen och 7 procent från Irak. Reuters har ringt runt till över 24 olika europeiska oljehandlare och de säger alla att bristen på bankkrediter de senaste månaderna har tvingat Grekland att sluta handla olja från Ryssland, Azerbadjan och Kazakstan. Endast Iran återstår som villiga att skeppa olja till Greklands fyra raffinaderier, då iranierna själva har problem att finna villiga handelspartner.

"De gör egentligen ingen hemlighet av detta när man talar med dem och de säger att de överlever på den iranska oljan, eftersom andra helt enkelt inte vill sälja till dem i nuvarande läge", säger en handlare.

"Vår ekonomiavdelning vägrar helt enkelt att handla med dem. Inte så att de inte har betalat. Det är bara en säkerhetsåtgärd", säger en annan handlare.

Enligt Reuters gick fyra laster iransk råolja från Sidi Kerir till Grekland i september, fyra under oktober och fler är på gång i november.

Vad händer då om retorikläget höjs mot Iran (eller till och med en israelisk attack) och landets oljeexport stoppas? Om inte annat diskuteras utökade sanktioner mot Iran och den iranska regimen kan få för sig att hämnas på EU genom att stoppa export dit.

Eller omvänt - vad händer när Greklands statsfinansiella läge försämras ytterligare? Blir då även iranierna rädda för att inte få betalt?

Situationen illustrerar tydligt vad jag skrev i somras om vikten av kreditvärdighet, då jag just tog upp Greklands olje- och gasimport.

Vikten av kreditvärdighet

I förra veckan fick Vitryssland sina elleveranser från Ryssland avstängda i några dagar, eftersom de inte kunde betala elräkningarna. Visserligen hade det vitryska elbolaget pengar i kassan, men bara vitryska rubel, som de inte kunde växla till någon valuta att betala med. Valutaproblemet orsakas av de ekonomiska problem jag skrev om i slutet av maj, då landet devalverade sin valuta med 36 procent.

Efter några dagar återfick Vitryssland sin ryska el, då de till slut lyckats betala skulden. Vi får se hur länge det dröjer innan de får betalningsproblem nästa gång...

Vitryssland fick alltså tillbaks elen till helgen, så att de kunde fira sin självständighetsdag i söndags. Dagen firades bland annat genom att staten stängde av alla webbplatser för sociala medier och grep 300 personer av dem som protesterade på gatorna. Vitryssarna har för övrigt hittat på en ny protestmetod - att klappa händerna. Applåden blir till en ironisk protestyttring och man har därför förbjudit folk att klappa i händerna när president Lukasjenko håller tal.

Denna händelse visar tydligt vikten av att en stat är kreditvärdig och behåller förtroendet för sin valuta, särskilt om man är beroende av import för viktiga varor. Utan energi stannar hela industrisamhället av - särskilt viktiga är fossila bränslen och el. Illa kan det också bli för länder som är beroende av livsmedelsimport (vilket är större delen av världens länder). Zimbabwe drabbades i september 2007 av att de inte kunde betala för en stor leverans av vete som blev kvar i hamnstaden Beira i grannlandet Moçambique. Problemet löstes i och för sig senare, men situationen såg krisartad ut ett tag.

Vid en global finanskrasch (som Nouriel Roubini förutspår) är det sannolikt att många skuldsatta stater får problem med att importera både energi och livsmedel och tvingas tigga om nödhjälp. Grekland och Irland lär troligen räddas av övriga EU isåfall, men det finns många andra länder som inte har lika snälla grannar. Dessutom kan hjälparländerna ställa hårda villkor för att ställa upp, exempelvis lär Ryssland vilja ha något tillbaka för att man hjälper Vitryssland.

Vitryssland, Grekland och Irland är alla tre importörer av energi, framförallt vad gäller fossila bränslen, där inget av länderna har särskilt mycket egna. Greklands el genereras till 75 procent med importerade fossila bränslen. Vad gäller elimport hittar jag inga uppgifter. Även Irland genererar större delen av sin el från importerade fossila bränslen och varken importerar eller exporterar särskilt mycket. Vitryssland importerar en del av sin el från Ryssland, men dessutom är den inhemska elproduktionen nästan uteslutande baserad på importerade fossila bränslen. För alla tre länderna kan vi alltså förutse energikris efter statsfinansiell kris.

Tillägg: Fel av mig angående Grekland, som faktiskt producerar sitt kol till elverken själv. Se MazamaScience. Dock är Grekland beroende av import av gas och olja.

Går vi vidare till livsmedel, så kan man ur FAO:s statistik för 2008 utläsa att Vitryssland importerade 6 procent av sin spannmål. I gengäld är man självförsörjande på potatis och förbrukar årligen nästan lika många ton potatis som spannmål. Vad gäller kött exporterar de några procent av sin produktion, men framförallt exporterar man en hel del mjölk och mejeriprodukter. Vitrysslands livsmedelssituation ser alltså förhållandevis trygg ut på kort sikt.

Irland importerar visserligen 27 procent av sin spannmål och 12 procent av potatisen, men exporterar i gengäld enorma mängder kött, mjölk och mejeriprodukter, vilket baseras på deras stora areal av betesmarker. Inga akuta livsmedelsproblem vid en statsfinansiell kris alltså.

Grekland däremot är problembarnet i sammanhanget. De importerar 18 procent av sin spannmål, 47 procent av köttet och 32 procent av mjölk och mejeriprodukter. Det enda positiva i sammanhanget är att Grekland årligen producerar 2,3 miljoner ton oliver, varav största delen konsumeras i landet. Vid en grekisk statsbankrutt skulle alltså övriga EU-länder tvingas rycka in med livsmedelsbistånd och även energibistånd.