Visar inlägg med etikett elbrist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett elbrist. Visa alla inlägg

2016-04-26

Venezuela ransonerar elen

Dags för en uppföljning av Venezuelas pågående kollaps, som jag skrev lite om för några veckor sedan.
Det har varit brist på kondomer i drygt ett år nu. Detta får en mängd följdeffekter: tonårsgraviditeterna har ökat, liksom aborterna. Även de sexuellt överförbara sjukdomarnas spridning har ökat
[...]
räkna med att Venezuela gör en statsbankrutt inom några månader
[...]
Förutom brist på kondomer, toapapper och basmat lider Venezuela också av brist på mediciner.
[...]
Venezuelas statsbudget går redan back med omkring 20 procent av BNP på ett år
Det senaste steget i landets kollaps är att man inför elransonering där elen stängs av fyra timmar om dagen, men detta beror faktiskt till skilland från övriga problem inte enbart på politisk misskötsel, utan på att det kommit ovanligt lite nederbörd i spåren av El Niño-fenomenet, vilket gör att vattenkraftdammarna är dåligt fyllda, något som även drabbat grannlandet Colombia.

Det finns dock även här en politisk sida, då det sägs att venezolanska staten inte gjort tillräckliga infrastruktursatsningar inom energisektorn för att hålla takten med den ökade elförbrukningen i samband med minskad fattigdom och subventionerade energipriser.

Venezuela har redan tidigare infört långhelg och kortare arbetsdagar för att försöka spara el.

Elavbrotten får vidare effekter på landets ekonomi genom att oljeindustrin störs av dessa. Oljan står för över 90 procent av landets exportinkomster och faller delar av produktionen bort ger det ytterligare press på landets ekonomi.

Problemen med att importera olika varor drabbar nu även exempelvis landets största ölproducent, som inte längre kan importera korn och därför tvingas stoppa produktionen.

Samtidigt är inflationstakten mycket hög med 720 procent per år och bedömare från IMF räknar med en total kollaps inom 12 till 18 månader om inget drastiskt görs. De har kommit fram till detta tidsspann genom att jämföra med tidigare kriser i Latinamerika. Nästa år räknar man med en inflationstakt på 2200 procent och därefter kan det raskt bli hyperinflation.

Sedan Nicolas Maduro tog över som president har för övrigt fattigdomen i Venezuela ökat från 23 till 73 procent av befolkningen! Detta efter att fattigdomen halverades under företrädaren Chavez.

2015-11-25

Inte pengar som saknas, utan resurser och tid

Efter gårdagens besked från regeringen att Sverige anpassar migrationspolitiken till EU:s lägstanivå ser jag i mitt medieflöde många som protesterar och säger att Sverige är så rikt, så vi har råd att ta emot fler flyktingar. Denna reaktion bygger på ett felaktigt resonemang, då det inte är pengar som saknas, utan fysiska resurser. Johan Westerholm skriver:
Om det bara var pengar som det var frågan om så kanske det hade gått att lösa men det är inte bara pengar. Den halva miljon bostäder vi behöver finns inte, inte heller de läkare, socialsekreterare, lärare och all annan personal som krävs.
Hur mycket pengar vi än öser ut blir det exempelvis inte fler lärare.
Redan innan Sverige i år tog emot rekordmånga flyktingar hade vi brist på legitimerade lärare.
Att utbilda fler lärare, läkare, sjuksköterskor, tandläkare, socialarbetare och ordningsvakter tar tid. Det är alltså tid Sverige har brist på, inte pengar!

Och nej, det kommer inte en massa välutbildat folk hit som flyktingar! Som bland annat Tino Sanandaji upprepade gånger påpekat så är utbildningsnivån bland flyktingarna betydligt lägre än för svenskar. En vuxen syrisk flykting som kommer hit har i snitt drygt sju års skolgång. Bara cirka 10 procent av syrierna har en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Vi kan alltså inte räkna med något tillskott av lärare eller sjukvårdspersonal som motsvarar den ökade folkmängden.

Jag förfäras med Cornucopia över att inte miljöpartisterna verkar förstå grundläggande miljöbegrepp såsom "tillväxtens gränser, resursbegränsningar och resursbrist".
Nej, i verkligheten begränsas vi av resurser. Det handlar inte om pengar, utan det handlar om energi, mat, boenden, vatten, avlopp, vårdcentraler, sjukhus, tolkar, mobiltelefonikapacitet med mera.
...
Verkligheten är att all miljöförstöring har sin grund i antalet människor - och ju längre norrut, desto större blir det miljömässiga fotavtrycket på grund av klimatet och frånvaron av solinstrålning (=kyla) vintertid. Det kallas resursbegränsningar och det är fascinerande att Miljöpartister som Åsa Romson inte förstått begreppet förr.
Jag är förfärad, men jag är inte förvånad - Miljöpartiets nuvarande styre har fullständigt tappat sina rötter och jag har inget förtroende för dem.

Något annat Sverige har brist på är el - häromdagen nettoimporterade Sverige el motsvarande en och en halv kärnkraftsreaktor, för att det var kallt. Hur kommer det att se ut senare denna vinter? Jag kommer att fortsätta att hålla koll på elstatistik.se. En kraftig köldperiod (som ofta kombineras med svag vind) över hela nordvästra Europa kan bli högst intressant.

Att bygga ny elgenereringskapacitet tar som bekant lång tid. Det räcker inte heller med förhållandevis snabbyggda vindkraftverk, på grund av deras mycket intermittenta elproduktion, utan det måste finnas en stabil bas samt reglerkraft av sådana kraftverk som tar många år att bygga. Här saknas alltså både resurser och tid.

Migrationsverket har också uppenbara problem att hantera flyktingströmmen. Det vittnas på många ställen om utarbetade anställda - frågan är hur länge de kommer att orka med. Om inget radikalt görs snart får vi en förvärrad kris där många av Migrationsverkets anställda kommer att bli sjukskrivna eller säga upp sig. Och kommer Migrationsverket att lyckas nyanställa? Hur många skulle idag vilja ta ett jobb där? Det krävs rejält nytänkande här, till exempel mitt förslag att överföra folk från andra statliga myndigheter. För med färre tillgängliga arbetstimmar blir handläggningstiderna längre. Då kan det bli mycket som blir dåligt, exempelvis att man som nu inte hinner behandla ansökningar om vinterkläder. Även här är det tid, inte pengar, som är bristen. Ett annat alternativ är förstås att förenkla många av de byråkratiska processerna på Migrationsverket.

Johan Westerholm tar också upp en annan intressant aspekt, nämligen hur hygienen kan påverkas.
Något annat som vi inte heller är beredda på är, i skuggan av bostadsbristen, hur nu sådant som hygienen påverkas. I vissa kommuner orkar inte reningsverk och infiltration med. I tidningen kunde jag häromdagen läsa om hur avföring rann i dikena då en fastighet dimensionerad för sex personer härbärgerade 30 vuxna. Avlopp och infiltration orkade helt enkelt inte med. Konsekvenserna är redan kända – vi kommer se hur sjukdomar som kolera kan börja spridas genom att bakterier tränger ner i grundvattnet. En konsekvens som är faktisk, inte rasistisk. Andra problem som trångboddheten kommer att föra med sig är sjuka hus. Ventilationen orkar inte med och svartmögel kan slå rot. Sjuka hus ger sjuka människor som belastar primärvården och dessutom har svårt att arbeta. Trångboddhet dömer dessutom barnfamiljer till dålig studiemiljö och raserade framtidsförutsättningar.
Egentligen behövs bara sunt förnuft för att förstå att det finns gränser för hur många vi kan ta emot. Under 2014 ökade Sveriges befolkning med hela 1,06 procent på ett år - ett snabbt överslag med 72-regeln ger att detta motsvarar en fördubbling av befolkningen på mindre än 72 år. I år ökar Sveriges befolkning ännu snabbare. Sveriges befolkning har aldrig någonsin sedan folkräkningens början i mitten på 1700-talet ökat så snabbt. Det är helt enkelt ohållbart och därför gör regeringen helt rätt som drar hårt i handbromsen, även om man gjort det alldeles för sent.

För den som förfasar sig över vår regering ska man ha klart för sig att de inte är bovar i det de gör nu, utan snarare EU:s misslyckade flyktingpolitik. Kombinationen av öppna inre gränser och mycket olika asylregler i olika länder var i längden ohållbar. När Schengenområdets yttre gräns sprack i somras ställdes frågan bara på sin spets. Snarare är det denna och tidigare svenska regeringars fasthållande vid en i EU-sammanhang ohållbar svensk flyktingpolitik som gör dem till bovar, inte gårdagens beslut.

För övrigt är det intressant att se vilken kappvändning Stefan Löfven gjort i flyktingpolitiken från september till nu, där KIT har jämfört hans uttalanden då och nu.

Det kan även vara på sin plats att påminna om det så kallade Luciabeslutet som den socialdemokratiska Regeringen Carlsson tog i december 1989 och som starkt begränsade vilka flyktingar Sverige skulle ta emot. I mycket ett beslut liknande gårdagens. Notera för övrigt att då var den "rekordstora flyktingströmmen" till Sverige under andra halvåret 1989 bara 20 000 personer (jämfört med 19 000 under hela 1988). Idag talar vi om storleksordningen tio gånger så många.

Igår sade Stefan Löfven att "Avsikten är att tillfälligt anpassa den svenska utlänningslagen till minimikravet enligt internationella konventioner och EU-rätten", men jag tror inte alls det blir tillfälligt. Mängden folk som vill till Sverige kommer inte att minska framöver. Det är ett nytt permanent tillstånd vi nu ser.

2012-07-31

Indien: strömavbrott och torka

Idag drabbades Indien av världshistoriens största strömavbrott sett till antalet drabbade människor. 670 miljoner personer (mer än halva landets befolkning) var utan el efter att elnäten i norra, nordöstra och östra Indien stängde ner. Igår måndag var det också ett strömavbrott (som "bara" påverkade en fjärdedel av befolkningen) i elnätet i norra Indien. Trassligt blir det när mångmiljonstäder som Calcutta och New Delhi blir utan el till kontor, industrier, tunnelbanor, tåg och trafikljus.

Elavbrotten skylls på att flera delstater använder mer el än tillåtet, men elbristen i Indien är inget nytt fenomen. Indiens ekonomi har växt snabbt och med den elförbrukningen, men elnätens kapacitet och kraftverkskapaciteten har inte växt i samma takt. Elpriserna hålls för låga för att det ska vara lönsamt att investera i mer kraftverk och elnät i den omfattning som behövs. Delstaterna vill inte höja elpriserna för mycket, kanske för att de vill stimulera det lokala näringslivet med billig el, kanske för att inte väcka protester mot dyr el.

Det finns helt enkelt ett gap på 8-9 procent mellan tillgången och efterfrågan på elmarknaden i Indien, vilket dagligen orsakar mindre strömavbrott i exempelvis New Delhi. Detta drabbar alla näringar som på något sätt är beroende av el. Indien har stora ambitioner som spelare i världsekonomin, men det är tveksamt hur de kan leva upp till dem med de kroniska elproblemen.

Samtidigt saknar 30-40 procent av indierna anslutning till elnätet.

Ett stort elavbrott i Indien slår dock inte så hårt som det skulle göra i exempelvis Sverige, då indierna är vana vid strömavbrott titt som tätt och har anpassat sig genom att många företag har egna generatorer för reservkraft.

De senaste två dagarnas strömavbrott kan delvis bero på de svaga monsunregnen denna säsong - 22 procent mindre regn än normalt. Detta har dels lett till högre temperaturer, vilket ger större elförbrukning för luftkonditionering och fläktar, dels har det lett till att man har pumpat upp mer grundvatten med elpumpar för att vattna torra åkrar. De låga regnmängderna har också gjort att vattennivån är mycket låg i många dammar för vattenkraftverk, vilket i sin tur minskar elproduktionen därifrån. Vattenkraft står för omkring en femtedel av Indiens elproduktion och vattenkraftsmagasinen är just nu bara fyllda till 24 procent, vilket är omkring hälften av nivån vid denna tid förra året.

För övrigt genereras hälften av Indiens elektricetet genom kolkraft och de har även en hel del kärnkraft.

De svaga monsunregnen har lett till att Indien nu upplever sin tredje torka på tio år. Under monsunsäsongen juni till september faller normalt omkring 75 procent av årsnederbörden.

Indiska staten försöker nu att hjälpa drabbade jordbrukare med bland annat dieselsubventioner och subventioner på utsäde.

Torkan i Indien kommer ytterst olägligt då det redan är problem med spannmålsskörden i bland annat USA, vilket redan drivit upp världsmarknadspriserna. Det blir dyr matimport för Indien, samt mer import än förra året. Det lär i sin tur leda till högre prisinflation i Indien, vilket gör det svårare för centralbanken att sänka räntan.

2011-07-06

Noterat: USA, Kina, Indien

I fredags visade sig senaste inköpschefsindexet i USA ha stigit till 55,3 i juni från 53,5 i maj, vilket var första gången på fyra månader som indexet steg. Dessutom förväntades indexsiffran ha sjunkit till 51,8. Den oväntat höga siffran spädde på den redan optimistiska tonen på finansmarknaderna efter Greklands "räddning".

Frågan om USA:s budgettak har ännu inte lösts, utan istället resulterat i en massa politisk strid mellan bland andra Vita huset och kommande presidentkandidater.
Är det inte till och med bättre om USA går i konkurs? undrar Ron Paul. Och att centralbankschefen Ben Bernanke, som har specialstuderat Den stora depressionen, menar att den kris som USA precis har stiftat bekantskap med skulle blekna i jämförelse med den som väntar om inte taket höjs, är inget som Michele Bachmann ger mycket för. I stället pekar hon på att effekterna i det närmaste blev noll då skuldtaket rent formellt slogs i redan i mitten av maj. Att den situationen löstes genom en rad bokföringsknep och gav ärendet respit är inget som hon tycks bry sig om. Och hennes åsikter spelar roll, Michele Bachmann är populär.
Det så kallade Misery Index (summan av inflationen och arbetslösheten) har nått sin högsta nivå sedan 1983. Ser man historiskt så var dock Misery index betydligt högre på 1970-talet, men som jag påpekat förut så är arbetslöshetssiffrorna manipulerade. Den sanna siffran är snarare antalet med jobb som andel av den vuxna befolkningen. Jag ska försöka återkomma med en justerad beräkning av Misery index utifrån detta. Misery Index verkar för övrigt de senaste åren korrelera hyfsat mot de två siffror för USA som jag påpekade i mars att de såg ut att korrelera bra - statsskulden och antalet människor som får "matkuponger".

Inte konstigt att finansminister Anders Borg säger att "en dimma" lagt sig över återhämtningen och förutom Grekland även hänvisar till utvecklingen i USA.

För att övergå till Kina, så släppte nyligen SocGen en rapport om byggbubblan där.
The report argues that the exponential growth of real estate and infrastructure spending in China is unsustainable and a painful adjustment will occur sooner or later, although SocGen acknowledges that it is impossible to predict when the slowdown or correction will occur.
På den positiva sidan för Kina får vi väga in att det inte verkar som om de omtalade spökstäderna var så allvarliga. En journalist har rest runt i några av dessa och hennes foton visar välfyllda stadsdelar på ställen där Google Maps tidigare visat tomma gator. "Spökstäderna" verkar alltså åtminstone delvis handla om att det tagit längre tid än beräknat innan folk flyttat in.

Värre för Kina är de lokala myndigheternas skulder. Moody's påtalade igår att
Den offentliga skuldnivån i Kina är kanske 3 400 miljarder kronor större än vad den ser ut i räkenskaperna, om man tittar närmare på lokala myndigheters redovisning, enligt kreditvärderaren Moody's. Den dolda jätteskulden kan om tillväxten avtar ge stora kreditförluster och då bli ett allvarligt problem för kinesiska banker, varnar Moody's, som flaggar för att det kan bli sänkta kreditbetyg för berörda banker om inte problemet åtgärdas.
I förra veckan kunde man läsa att Kina för första gången genomfört en revision av de lokala myndigheternas skulder och funnit skulder på 1,7 biljoner dollar vid slutet av förra året. De varnade för risker för återbetalningen, inklusive ett beroende av att sälja mark. I en rapport i början av juni skrev UBS att de lokala myndigheternas skulder kan uppgå till 30 procent av Kinas BNP och kan generera omkring 400 miljarder i dåliga lån. En ekonom på Credit Suisse säger att detta är den största "tidsinställda bomben" i Kinas ekonomi.

Samtidigt försöker den kinesiska centralbanken att kyla ner den snabbväxande ekonomin och det inflationstryck den skapar genom att höja bankernas reservkrav.
Sedan oktober i fjol har centralbanken höjt reservkraven på bankerna nio gånger. Den senaste höjningen, som träder i kraft nästa vecka, är på 0,5 procentenheter till 21,5 procent.
Övergår vi till nästa BRIC-land Indien, så höjde centralbanken räntan för två veckor sedan, vilket var tionde gången sedan början av 2010. Detta var också för att stävja inflationen.

Man kunde också nyligen läsa att Indien planerar att bygga ut sin kärnkraft till 20000 MW år 2020 och hela 60000 MW år 2032, mot mindre än 5000 MW idag. 30 nya reaktorer vill de bygga. Idag lider Indien av en elbrist på runt 12 procent under dygnets elintensivaste tid, vilket skapar problem med elavbrott i stora delar av landet.

2011-04-10

Hänt i veckan 3-9 april, del 1

Intressanta saker jag läst i veckan, men inte hunnit kommentera. Del 1 - mer kommer senare idag.

Olja
  • ASPO Sverige tipsar om "Peak Oil Production May Already Be Here" av Richard A. Kerr i Science Magazine. Endast sammanfattningen är gratis.
    Five years ago, many oil experts saw trouble looming. In 10 years or so, they said, oil producers outside the Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) would likely be unable to pump oil any faster and OPEC would gain an even stronger hand among the world's oil producers. Five years on, it appears those experts may have been unduly optimistic—non-OPEC oil production may have been peaking as they spoke. Despite a near tripling of world oil prices, non-OPEC production, which accounts for 60% of world output, hasn't increased significantly since 2004. And many of those same experts, as well as some major oil companies, don't see it increasing again—ever. Optimists remain. Some experts still see production from new frontiers, such as Kazakhstan, the deep waters off Brazil, and the oil sands of Canada, pushing production above the current plateau in the next few years. But time's running out to prove that newly discovered fields and new technology can more than compensate for flagging production from the rapidly aging fields beyond OPEC.
  • Första oljelasten från rebellernas sida av Libyen
  • "Oljepriserna steg på fredagen till den högsta nivån på två och ett halvt år, sedan Libyen uppgett att brittiskt stridsflyg bombat oljefältet Sarir.

    Priset på Brentolja nådde under den asiatiska handeln 123:50 dollar per fat. Senast priset låg så högt var i augusti 2008."
  • "Libyens oljeproduktion har sjunkit till knappt 300 000 fat per dag då den före kriget uppgick till 1,6 miljoner fat dagligen. Regimen beskyller Storbritannien för att ha bombat Libyens största oljefält Sarir, medan rebellerna säger att det var Gaddafistyrkor som anföll området."

Råvaror och dollar
  • "Bernanke sade på ett möte i Atlanta att en ökning av råvarupriserna förmodligen blir temporär och inte kommer att påverka inflationen. Dock var Fed-chefen snabb att påpeka att om det här visar sig vara fel och inflationen börjat stiga, kommer centralbanken att svara."
  • Ädelmetaller på rekordnivåer i dollar räknat: Guld 1475 USD/oz, Silver 40,93 USD/oz. Orsaken är förstås att dollarn är svag: 6,20 SEK/USD, 1,45 USD/EUR, US Dollar Index 74,86

Brist

Kärnkraft

Japan
  • "Tre människor omkom och över 100 skadades i torsdagskvällens skalv i nordöstra Japan. [...]
    Torsdagens skalv hade magnituden 7,1 och uppmättes i havet. [...]
    Flera kärnkraftverk i Japan tvingas använda reservkraft till följd av skalvet men det finns inga uppgifter om ändrade strålningsvärden vid det olycksdrabbade Fukushima-verket.
    En vattenläcka upptäcktes vid kärnkraftverket i Onagawa men inga förhöjda strålningsnivåer har rapporterats. [...]
    Regeringen uppmanar därför storkonsumenter som är beroende av de två värst drabbade bolagen att minska elkonsumtionen med 25 procent.

    Småföretagare uppmanas minska konsumtionen med 20 procent och hushållen med 15 till 20 procent."