Sydafrika nästa efter Turkiet

Nu börjar det hända saker - Sydafrikas centralbank höjer räntan för första gången sedan sommaren 2008, med 0,5 procentenheter till 5,5 procent. Dessutom helt överraskande, inga analytiker förutspådde detta, utan väntade sig oförändrad styrränta. Den sydafrikanska valutan rand försvagades åter efter beskedet.

Detta kommer mindre än 24 timmar efter att Turkiet chockhöjde räntan, vilket hade en viss effekt i omkring 15 timmar, fram tills den turkiska liran åter var tillbaks på samma punkt som innan räntehöjningen och nu är ännu svagare.

Sydafrika tillhör enligt de faktorer som ZeroHedge såg på igår de mest sårbara länderna, strax efter Turkiet och strax före Indien och Indonesien. Även den indiska valutan rupee har försvagats idag och närmar sig nivån innan Indiens räntehöjning igår.

Sydafrikas svagheter är för det första att man liksom Turkiet har ett underskott i bytesbalansen sedan 2003, vilket snabbt blivit värre 2011-2013. För det andra har landet haft ett ganska stort underskott i statsfinanserna de senaste fyra åren. BNP växer inte särskilt snabbt - bara runt 2 procent per år. Ingen "tillväxtmarknad" precis. valutan har försvagats de senaste två och ett halvt åren.

Så nu väntar vi på att Indiens rupee och Indonesiens rupiah ska försvagas ännu mer. Det ser alltså ut som om en valutakris kan bli vad som sätter igång nästa finanskris. Minns ni 1998?

Men det här gäller ju bara några avlägsna länder, eller hur? Ingen risk att Sverige drabbas i dagens globaliserade ekonomi, va?

Turkiet chockhöjer räntan

Marknaderna hade förväntat sig att den turkiska centralbanken skulle höja styrräntan med runt 2 procentenheter på ett extrainsatt möte idag, men det blev istället en verklig chockhöjning. Styrräntan höjdes med 5,5 procentenheter till 10 procent. Utlåningsräntan höjdes med 4,25 procentenheter till 12 procent. Detta har i alla fall för tillfället varit tillräckligt för att abrupt vända den turkiska lirans fallande trend. Frågan är bara vad denna brutala höjning av räntan får för effekt på den turkiska ekonomin. Som jag skrev nyligen så är Turkiet på väg mot en ekonomisk baksmälla. Många företag har stora lån från utlandet, som blev farliga när valutan föll i värde. Nu har centralbanken bromsat upp valutafallet, men till priset av betydligt högre inhemskt ränteläge. Frågan är vilket som är värst.

Den som är tillräckligt gammal minns förstås hur vår svenska Riksbank chockhöjde räntan hösten 1992 i ett försök att försvara kronkursen. Detta misslyckades till slut, kronan fick släppas fri och föll därefter. Kommer det turkiska försöket att bromsa upp valutafallet också att misslyckas till slut? Lite tidigt att uttala sig om, men risken verkar definitivt inte försumbar.

Hos ZeroHedge läser jag också om en undersökning av vilka som är de mest riskfyllda "tillväxtmarknaderna" utifrån ett antal indikatorer. Turkiet är absolut värst sett till högt underskott i bytesbalansen i kombination med liten valutareserv i förhållande till mängden kortfristiga utlandslån. Sydafrika, Indien och Indonesien ligger också ganska dåligt till enligt dessa indikatorer.

Import Land Model

I somras skrev jag om Export Land Model, alltså hur den ökande oljeförbrukningen i de oljeexporterande länderna leder till en minskande mängd tillgänglig exportolja på världsmarknaden.

Det var ett inlägg från bloggrannen Galen? som inspirerade mig till att titta på "Import Land Model" också. Det är nämligen så att Kina och Indien de senaste åren ökat sin oljeimport snabbt.

I en värld där oljeproduktionen inte ökar eller bara ökar långsamt innebär utvecklingen i diagrammen ovan att Kina och Indien måste sno åt sig olja på andra länders bekostnad. De som minskar sin oljeimport är exempelvis Eurozonen och USA, se diagrammen nedan.

Europa och USA kan på grund av sina respektive ekonomiska kriser inte längre kapa åt sig lika stor bit av världsmarknaden för olja som förr, utan en del olja går istället till växande ekonomier som Indien och Kina. Notera vändpunkterna runt 2006 för Eurozonen och USA.

I förlängningen kommer kampen om exportoljan att bli värre och frågan är vem som drar det kortaste strået.

Tillägg: Diagrammet ovan är för eurozonen, där oljeproduktionen är så liten att det inte syns i diagrammet. Tittar vi istället på hela Europa (exklusive f.d. Sovjetunionen) ser det ut som nedan.

Större delen av oljan måste alltså, trots Norges stora export, importeras till Europa. Men importen har alltså sjunkit en aning den senaste tiden.

Indien: strömavbrott och torka

Idag drabbades Indien av världshistoriens största strömavbrott sett till antalet drabbade människor. 670 miljoner personer (mer än halva landets befolkning) var utan el efter att elnäten i norra, nordöstra och östra Indien stängde ner. Igår måndag var det också ett strömavbrott (som "bara" påverkade en fjärdedel av befolkningen) i elnätet i norra Indien. Trassligt blir det när mångmiljonstäder som Calcutta och New Delhi blir utan el till kontor, industrier, tunnelbanor, tåg och trafikljus.

Elavbrotten skylls på att flera delstater använder mer el än tillåtet, men elbristen i Indien är inget nytt fenomen. Indiens ekonomi har växt snabbt och med den elförbrukningen, men elnätens kapacitet och kraftverkskapaciteten har inte växt i samma takt. Elpriserna hålls för låga för att det ska vara lönsamt att investera i mer kraftverk och elnät i den omfattning som behövs. Delstaterna vill inte höja elpriserna för mycket, kanske för att de vill stimulera det lokala näringslivet med billig el, kanske för att inte väcka protester mot dyr el.

Det finns helt enkelt ett gap på 8-9 procent mellan tillgången och efterfrågan på elmarknaden i Indien, vilket dagligen orsakar mindre strömavbrott i exempelvis New Delhi. Detta drabbar alla näringar som på något sätt är beroende av el. Indien har stora ambitioner som spelare i världsekonomin, men det är tveksamt hur de kan leva upp till dem med de kroniska elproblemen.

Samtidigt saknar 30-40 procent av indierna anslutning till elnätet.

Ett stort elavbrott i Indien slår dock inte så hårt som det skulle göra i exempelvis Sverige, då indierna är vana vid strömavbrott titt som tätt och har anpassat sig genom att många företag har egna generatorer för reservkraft.

De senaste två dagarnas strömavbrott kan delvis bero på de svaga monsunregnen denna säsong - 22 procent mindre regn än normalt. Detta har dels lett till högre temperaturer, vilket ger större elförbrukning för luftkonditionering och fläktar, dels har det lett till att man har pumpat upp mer grundvatten med elpumpar för att vattna torra åkrar. De låga regnmängderna har också gjort att vattennivån är mycket låg i många dammar för vattenkraftverk, vilket i sin tur minskar elproduktionen därifrån. Vattenkraft står för omkring en femtedel av Indiens elproduktion och vattenkraftsmagasinen är just nu bara fyllda till 24 procent, vilket är omkring hälften av nivån vid denna tid förra året.

För övrigt genereras hälften av Indiens elektricetet genom kolkraft och de har även en hel del kärnkraft.

De svaga monsunregnen har lett till att Indien nu upplever sin tredje torka på tio år. Under monsunsäsongen juni till september faller normalt omkring 75 procent av årsnederbörden.

Indiska staten försöker nu att hjälpa drabbade jordbrukare med bland annat dieselsubventioner och subventioner på utsäde.

Torkan i Indien kommer ytterst olägligt då det redan är problem med spannmålsskörden i bland annat USA, vilket redan drivit upp världsmarknadspriserna. Det blir dyr matimport för Indien, samt mer import än förra året. Det lär i sin tur leda till högre prisinflation i Indien, vilket gör det svårare för centralbanken att sänka räntan.

BRIC snubblar

I fredags nämnde jag att inköpschefsindex i Kina sjunker snabbt. Jag noterar även från övriga BRIC-länder att den snabba tillväxt som skulle göra dessa länder till attraktiva investeringsalternativ inte längre håller samma takt som förut.

Indiens tillväxt mattades av snabbare än väntat under första kvartalet i år. Indiens BNP växter bara med 5,3 procent. För perioden april 2011 till mars 2012 växte BNP med 6,5 procent, mot regeringens gissning på 6,9 procent och förra årets 8,4 procent.

Brasiliens BNP växte bara med ynkliga 0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2011. Sista kvartalet förra året uppvisade Brasilien till och med en BNP-krympning på 0,2 procent. På årsbasis var BNP-tillväxten i Brasilien bara 0,8 procent.

Ryssland har fortfarande hyfsad BNP-tillväxt på 4,9 procent på årsbasis, men den förväntas bara växa 3,4 procent i år. Här är dock energipriserna en stor joker i leken. Sjunker oljepriset i spåren av global recession och finanskris påverkar det Rysslands BNP kraftigt nedåt.

Kinas BNP växte "bara" med 8,1 procent på årsbasis första kvartalet och trenden är sjunkande sedan våren 2010. Kom ihåg att man ska ta alla siffror från Kina med en stor nypa salt.

BRIC-länderna lär inte kunna hålla emot när det blir global finanskris. Kina kan även lämna sitt eget bidrag till finanskrisen med effekterna av att deras stora fastighetsbubbla spricker.

EU:s Iranembargo ökar risktagningen

Bloggrannen Cruel Crude uppmärksammade nyligen att EU:s oljesanktioner mot Iran kan leda till problem för Japan, Kina, Indien och Sydkorea att importera olja från Iran, då embargot även gäller försäkring av oljelaster från Iran. Inte bara det, utan det gäller även återförsäkring av dessa oljelaster.

En kvaddad supertanker full med olja innebär en enorm katastrof och en typisk försäkring täcker skadekostnader upp till en miljard dollar. Sådana kostnader kan få försäkringsbolag ta utan att riskera sin egen överlevnad och därför blir återförsäkring nödvändig. Problemet är att det även finns få återförsäkringsbolag som är tillräckligt stora för att ta en sådan kostnad. Världens två överlägset största återförsäkrare är tyska Munich Re med 236 miljarder euro i tillgångar och ett eget kapital på 23 miljarder euro, samt schweiziska Swiss Re med 228 miljarder dollar i tillgångar och 27 miljarder dollar i eget kapital. En skada på en miljard dollar är visserligen kännbar men ändå hanterbar för dessa två bjässar. Swiss Re är baserat i EU:s lydstat Schweiz och på grund av EES-avtalet blir även de bundna av sanktionerna.

Ser vi på övriga stora återförsäkrare så har tyska Hannover Re 50 miljarder euro i tillgångar och 5,6 miljarder euro i eget kapital, amerikanska General Re 38 miljarder dollar i tillgångar, franska SCOR 29 miljarder euro i tillgångar och 4,4 miljarder dollar i eget kapital. Även engelska Lloyd's återförsäkringsdel och amerikanska Reinsurance Group of America är nästan lika stora. För återförsäkringsbolag i den storleksordningen ser det dock inte ut att vara möjligt att teckna en supertankerförsäkring utan att själva återförsäkra sig. Det finns inga andra återförsäkringsbolag i världen som är tillräckligt stora för att själva klara så stora försäkringar som en supertanker innebär, då en skadeutbetalning på en miljard dollar skulle slå bort en alltför stor del av bolagens egna kapital. I slutändan måste alltså Munich Re eller Swiss Re vara inblandade för de flesta oljetransporter. Även om flera återförsäkringsbolag skulle vara inblandade tillsammans, så är det först när man kommer ner till runt nummer tio på listan som man hittar återförsäkringsbolag baserade utanför EU, Schweiz eller USA, och då är det inte särskilt stora bolag. Den absolut största delen av de största återförsäkringsbolagen finns i EU eller Schweiz. Endast 5 procent av världens supertankrar är inte beroende av europeiska försäkringsbolag.

Detta har lett till att de rederier som skeppar olja från Iran till Japan, Kina och Indien nu har bett sina regeringar att ställa upp med försäkringsgarantier för oljelasterna. Regeringarna funderar på saken och verkar inte helt ovilliga. Oljan måste de trots allt få på något vis, annars slår det hårt mot deras ekonomier.

I måndags kunde man läsa att indiska oljerederier kommer att fortsätta att skeppa iransk olja även om de bara kommer att få begränsad försäkringstäckning. Indiens rederier har bett staten att ställa upp med 50 miljoner dollar i försäkring per oljelast, vilket alltså bara täcker en bråkdel av kostnaden för värsta tänkbara olycka med en supertanker. De indiska rederierna tar alltså nu på grund av EU-sanktionerna en mycket större risk. En bieffekt som EU-eliten säkerligen inte hade räknat med.

Vad gäller Japan så ser det istället ut som om de kommer att begränsa så att bara en supertanker i taget från Iran blir försäkrad. Det innebär att de hinner med runt tre skeppslaster per månad, jämfört med omkring 10 per månad förra året. Hur stort försäkringsbeloppet blir framgår inte.

Hur det ser ut för Kina och Sydkorea har jag ännu inte läst, men sammantaget ser det alltså ut som om det kan bli minskade försäkringsbelopp för oljelaster från Iran. Därmed blir troligtvis oljetransporterna dyrare för de asiatiska länderna, eftersom rederierna säkerligen på något sätt vill kompensera sig för den ökade finansiella risk de tar.

Vad detta visar är också att det globala systemet är så intrikat sammanvävt att en förändring någonstans ofta får effekter på områden som man inte alls hade tänkt sig.

Torka driver matpriserna

Problemet med höga matpriser (jämfört med 1985-2005) kvarstår, men nu med nya varianter. Från Indien rapporteras ökande priser på grönsaker, frukt och baljväxter. Det gäller bland annat priserna på potatis och kål. Potatisskörden i Indien har till stora delar drabbats av sjukdomsangrepp. Grönsaksskörden har försämrats av kyla i början av året, nu följd av värme och torka.

Priset på kikärter, den mest konsumerade baljväxten i Indien, har stigit till rekordnivå på grund av att skörden blivit 7 procent mindre. Produktionen av alla viktiga baljväxter har fallit i Indien i år och lagren från förra året är små. Detta drabbar ett land som Indien, där stora delar av befolkningen är vegetarianer, hårt.

Priset på sojaolja har också nått rekordnivå i Indien, vilket beror på minskat utbud på världsmarknaden, då sojaskörden i Argentina och Brasilien blivit lägre på grund av torka. Sojaproduktionen har fallit med 9 procent i Brasilien och 11 procent i Argentina. Detta borde även påverka priset på den soja som importeras som djurfoder till Europa. Även majsskörden har drabbats i Argentina, som är världens näst största majsexportör.

Matprisinflationen gör det svårare för Indiens centralbank att sänka räntan, som just nu är så hög att den försvårar investeringar i landet.

Sockerskörden i Brasilien har också sjunkit med 6 procent sedan februari och är den lägsta på fyra år, vilket borde påverka priset och tillgången på etanol.

Från Spanien rapporteras att det varit den torraste vintern sedan mätningarna började i Andalusien, Kastilien-La Mancha och Aragonien, vilket drabbat höstvetet. Portugal och Frankrike har också haft onormalt vinterväder och i Marocko kommer veteskörden att bara bli hälften av den förväntade om nederbörden fortsätter att vara låg.

I sydöstra England och delar av Yorkshire råder också torka och myndigheterna i sydöstra England har infört förbud mot att vattna med slang, t.ex. i trädgården. De senaste två åren har i delar av England varit de torraste sedan mätningarna började. Ölpriserna väntas öka. Storbritannien är en stor livsmedelsimportör och borde fundera lite mer över framtiden.

De höga livsmedelspriserna driver också upp priserna på gräsfrö, dels eftersom det konkurrerar om odlingsareal med andra mer lönsamma grödor, dels eftersom förra årets skörd i nordvästra Europa blev mindre på grund av torka. Detta kan leda till minskad sådd av vall i många länder.

Efter förra årets allvarliga torka i Texas och grannstaterna har tydligen många gjort sig av med sina åsnor genom att släppa dem fria, vilket ställt till problem. Många åsnor har inget "jobb" längre efter att många minskat sina boskapshjordar på grund av torkan.

På den ljusare sidan för världens livsmedelsförsörjning rapporteras att Ukraina troligen ökar sin majsskörd och -export kraftigt i år.

Fortfarande är det också så att hela 40 procent av majsskörden i USA går till etanoltillverkning, vilket driver upp livsmedelspriserna globalt. Amerikanerna får tanka sina bilar, medan många i tredje världen får svårare att få pengarna att räcka till maten.

Det är en oroande utveckling där flera faktorer hotar världens livsmedelsförsörjning. Väderanomalier på grund av "global weirding", en ständigt ökande befolkning och biobränsletrenden. Den globaliserade marknaden gör att problem i ett land raskt sprider sig som prisstegringar över hela världen.

Noterat: USA, Kina, Indien

I fredags visade sig senaste inköpschefsindexet i USA ha stigit till 55,3 i juni från 53,5 i maj, vilket var första gången på fyra månader som indexet steg. Dessutom förväntades indexsiffran ha sjunkit till 51,8. Den oväntat höga siffran spädde på den redan optimistiska tonen på finansmarknaderna efter Greklands "räddning".

Frågan om USA:s budgettak har ännu inte lösts, utan istället resulterat i en massa politisk strid mellan bland andra Vita huset och kommande presidentkandidater.

Är det inte till och med bättre om USA går i konkurs? undrar Ron Paul. Och att centralbankschefen Ben Bernanke, som har specialstuderat Den stora depressionen, menar att den kris som USA precis har stiftat bekantskap med skulle blekna i jämförelse med den som väntar om inte taket höjs, är inget som Michele Bachmann ger mycket för. I stället pekar hon på att effekterna i det närmaste blev noll då skuldtaket rent formellt slogs i redan i mitten av maj. Att den situationen löstes genom en rad bokföringsknep och gav ärendet respit är inget som hon tycks bry sig om. Och hennes åsikter spelar roll, Michele Bachmann är populär.

Det så kallade Misery Index (summan av inflationen och arbetslösheten) har nått sin högsta nivå sedan 1983. Ser man historiskt så var dock Misery index betydligt högre på 1970-talet, men som jag påpekat förut så är arbetslöshetssiffrorna manipulerade. Den sanna siffran är snarare antalet med jobb som andel av den vuxna befolkningen. Jag ska försöka återkomma med en justerad beräkning av Misery index utifrån detta. Misery Index verkar för övrigt de senaste åren korrelera hyfsat mot de två siffror för USA som jag påpekade i mars att de såg ut att korrelera bra - statsskulden och antalet människor som får "matkuponger".

Inte konstigt att finansminister Anders Borg säger att "en dimma" lagt sig över återhämtningen och förutom Grekland även hänvisar till utvecklingen i USA.

För att övergå till Kina, så släppte nyligen SocGen en rapport om byggbubblan där.

The report argues that the exponential growth of real estate and infrastructure spending in China is unsustainable and a painful adjustment will occur sooner or later, although SocGen acknowledges that it is impossible to predict when the slowdown or correction will occur.

På den positiva sidan för Kina får vi väga in att det inte verkar som om de omtalade spökstäderna var så allvarliga. En journalist har rest runt i några av dessa och hennes foton visar välfyllda stadsdelar på ställen där Google Maps tidigare visat tomma gator. "Spökstäderna" verkar alltså åtminstone delvis handla om att det tagit längre tid än beräknat innan folk flyttat in.

Värre för Kina är de lokala myndigheternas skulder. Moody's påtalade igår att

Den offentliga skuldnivån i Kina är kanske 3 400 miljarder kronor större än vad den ser ut i räkenskaperna, om man tittar närmare på lokala myndigheters redovisning, enligt kreditvärderaren Moody's. Den dolda jätteskulden kan om tillväxten avtar ge stora kreditförluster och då bli ett allvarligt problem för kinesiska banker, varnar Moody's, som flaggar för att det kan bli sänkta kreditbetyg för berörda banker om inte problemet åtgärdas.

I förra veckan kunde man läsa att Kina för första gången genomfört en revision av de lokala myndigheternas skulder och funnit skulder på 1,7 biljoner dollar vid slutet av förra året. De varnade för risker för återbetalningen, inklusive ett beroende av att sälja mark. I en rapport i början av juni skrev UBS att de lokala myndigheternas skulder kan uppgå till 30 procent av Kinas BNP och kan generera omkring 400 miljarder i dåliga lån. En ekonom på Credit Suisse säger att detta är den största "tidsinställda bomben" i Kinas ekonomi.

Samtidigt försöker den kinesiska centralbanken att kyla ner den snabbväxande ekonomin och det inflationstryck den skapar genom att höja bankernas reservkrav.

Sedan oktober i fjol har centralbanken höjt reservkraven på bankerna nio gånger. Den senaste höjningen, som träder i kraft nästa vecka, är på 0,5 procentenheter till 21,5 procent.

Övergår vi till nästa BRIC-land Indien, så höjde centralbanken räntan för två veckor sedan, vilket var tionde gången sedan början av 2010. Detta var också för att stävja inflationen.

Man kunde också nyligen läsa att Indien planerar att bygga ut sin kärnkraft till 20000 MW år 2020 och hela 60000 MW år 2032, mot mindre än 5000 MW idag. 30 nya reaktorer vill de bygga. Idag lider Indien av en elbrist på runt 12 procent under dygnets elintensivaste tid, vilket skapar problem med elavbrott i stora delar av landet.

Hänt i veckan 10-17 april, del 2

Intressanta saker jag läst i veckan, men inte hunnit kommentera.
Se även del 1 och del 3.

Mellanöstern

• "Syriens president Bashar al-Assad ska tala till landets nya regering på lördagen, enligt en högt uppsatt källa. Den nya regeringen utnämndes i torsdags och väntas komma med breda reformer, bland annat kan det nästan 50 år gamla undantagstillståndet komma att hävas."
• "Folket i Syrien tänker fortsätta demonstrera, trots att presidenten Bashar al-Assad lovar att upphäva undantagstillståndet."
• 13 april: Jemen: "Fem personer uppges ha dödats i striderna mellan säkerhetspolisen och de oppositionsstödjande soldaterna i Sanaa"
• "Efter bataljer mellan säkerhetsstyrkor och islamister i Jordanien var 70 islamister kvar hos polisen på lördagen - av omkring 120 ursprungligen gripna."
• "Muammar Gaddafis styrkor fortsätter att angripa den libyska staden Misrata. Minst 100 raketer träffade staden på lördagen, enligt rebellerna. Samtidigt uppgav en läkare att barnen är klusterbombernas främsta offer."

Södra Asien

• Högre kostnader för olja och mat kan öka på budgetunderskott i flera asiatiska länder, där staten spenderar pengar på subventioner för att hålla konsumentpriserna låga och undvika protester mot prisökningar. Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand är Asiens största bränslesubventionerare och kommer troligen alla att få större budgetunderskott än planerat.
• "Över en och en halv miljard nya kronor behövs i Afghanistan för att mätta landets många fattiga, enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP). Utan extra pengar hotas livsmedelsförsörjningen för 7,3 miljoner människor i det krigshärjade landet, där levnadsstandarden ännu är bland den lägsta i världen."
• "I efterdyningarna av tsunamin som träffade Japan återstår nu massiva mängder återuppbyggnadsarbete. Tusentals byggnader ska repareras, eller byggas upp på nytt. Det kommer öka trycket på skogarna i de länder i Sydostasien därifrån Japan främst får sitt virke."

Afrika

• 12 april: "Elfenbenskustens omstridda president Laurent Gbagbo kom i går ut ur sin bunker och greps i presidentvillan i Abidjan. Gbagbo fördes till rivalen Alassane Ouattaras högkvarter i ett hotell. [...] Alassane Ouattara har sagt att Gbagbo ska ställas inför rätta."
• "Goodluck Jonathan har en ointaglig ledning över Muhammadu Buhari i rösträkningen efter presidentvalet i Nigeria, enligt en beräkning gjord av nyhetsbyrån Reuters."
  Nigeria är som bekant en av världens större oljeexportörer.
• "Central African Republic soldiers clashed with rebels seeking to overthrow President Francois Bozize and a rebel commander said 27 fighters were killed. [...] CAR is rich in unexploited minerals, but has been caught up in the conflicts of neighbouring Chad, Sudan and Democratic Republic of Congo."
• "Heavy clashes between the Sudanese army and a coalition of armed groups in Northern Darfur has caused a number of casualties on both sides, the army and the rebels said on Tuesday."
  Ett av världens bortglömda problemområden.
• "Mer än 800 människor har dödats i södra Sudan sedan i januari och nästan 94 000 har drivits bort från sina hem, enligt FN.
  - Det är oroande när antalet människor som flyr på grund av våldet fördubblas på en månad, säger FN:s samordnare för humanitär hjälp i landet, Lisa Grande.
  Siffrorna är illavarslande vid jämförelse med 2010 då 980 människor dödades och 215 000 flydde under hela året.
  Enligt Grande är minst sju miliser aktiva i södra Sudan."
• 16 april: "Upproriska soldater tog sig i dag ut på gatorna igen under en andra natt av protester i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou - trots att presidenten upplöst regeringen och utnämnt en ny arméchef dagen innan. Efter massiva protester mot höga levnadskostnader i landet och ett myteri inom den egna vaktstyrkan, säger sig president Blaise Compaoré också vilja få till en dialog ”med alla delar av samhället” för att få ett slut på kaoset i landet."
• 17 april: "Upproriska soldater i Burkina Faso har tagit kontroll över staden Po. Soldaterna åkte under söndagen runt på motorcyklar, stal bilar och plundrade butiker, berättar boende i staden."
  Mad Max?

Kina

• I tisdags skrev E24 "Överdriven bubbeloro i Kina"
• Men sen kunde vi läsa "Moody's Investors Service on Thursday downgraded its outlook for China's property sector to negative from stable on concerns about deteriorating credit conditions for developers over the next 12 to 18 months."
• Och att "Chinese companies have this year embarked on an unprecedented borrowing spree in international bond markets, a trend driven by property developers starved of credit by state-owned banks."
• Växtvärk i Kina? "China’s power demand may gain 12 percent this year, said the research unit of the nation’s largest electricity distributor. Power consumption may rise to 4.7 trillion kilowatt-hours, according to slides presented by State Grid Corp. of China’s research institute at a conference in Beijing today. First- quarter electricity use grew 13 percent from a year earlier to 1.1 trillion kilowatt-hours, State Grid said. The forecast is higher than an earlier estimate from the National Energy Administration. Power demand may rise 9 percent to 4.5 trillion kilowatt-hours this year, slowing from a 15 percent gain in 2010, the administration said on Jan. 28."
• All the soybeans in Iowa won’t be enough to meet the anticipated surge in China’s imports over the next four years as the nation feeds a record pig herd and drives bean prices to an all-time high. China, which doubled meat consumption in the past two decades, may boost international soybean purchases 33 percent to 66.9 million metric tons by 2014, a 16.6 million-ton increase that is more than Iowa, the largest U.S. grower, produced last year, government data show. U.S. farmers are cutting back on planting, meaning prices will rise 21 percent to $16.80 a bushel by Dec. 31, a Bloomberg survey of 20 analysts shows. “China is building a livestock and meat industry in five years that took the United States 50 years,” "
  Går det inte lite väl snabbt här också?

Nordkorea

• "Nordkorea stärker övervakningen längs Yalu, gränsfloden mot Kina, i syfte att komma åt flyktingar och smugglare. Det meddelade på måndagen en sydkoreansk radiokanal som sänder till Nordkorea och rapporterade att fällor bestående av snubbeltråd och nödraketer börjat gillras."

Latinamerika

• "Vänsterkandidaten Ollanta Humala leder första omgången i presidentvalet i Peru."
  Och för någon vecka sedan kunde man läsa att "Ollanta Humala, kontroversiell politiker inspirerad av såväl det gamla Inka-riket som Venezuelas Hugo Chavez, tippas bli Perus nye president."
  Chávez är väl inte alltid den bästa förebilden. Ollanta Humala har en färgstark bakgrund. Det kan bli intressant att se hur hans politik blir i praktiken - jämför Evo Morales i Bolivia. Läs även Björnbrums kommentarer.
• Och apropå Chávez: "Venezuela raised government-set price caps on some food products by as much as 48 percent even as President Hugo Chavez’s government struggles to contain one of the highest inflation rates in the world."