Jag läser idag att Karolinska universitetssjukhuset försatts i stabsläge eftersom deras datoriserade journalsystem slutat att fungera vid 11-tiden idag. Detta påverkar för övrigt stora delar av sjukvården i Stockholms län, där en del inte kunde se bokade patientbesök eller viktig information om patienterna. Vid halvfemtiden var systemet fortfarande ur funktion. Visserligen finns reservrutiner, men som presschefen säger "Man måste använda papper, ett arbetssätt som vi inte är anpassade för". Datorhaveriet kommer att orsaka en massa merarbete.
Detta illustrerar den sårbarhet vi bygger in i samhället när allt fler funktioner datoriseras. Jag antar att journalsystemet i Stockholms län har inbyggd failover och en mängd andra åtgärder för att hålla systemet igång 24 timmar om dygnet, men inga system är helt felsäkra, hur många säkerhetsåtgärder man än sätter in. Förr eller senare inträffar något allvarligt fel.
Dagens sjukvårdsorganisationer är så slimmade att sådana här avbrott allvarligt påverkar verksamheten. När stora delar av sjukvården sålts av till privata aktörer i en "skönhetstävling" där billigaste alternativet som bedöms uppfylla kraven vinner, så tvingas alla sjukvårdsenheter att slimma sina organisationer. Då blir det lönsamt att ersätta pappersjournaler med datoriserade dito, men samtidigt förlorar man i resiliens.
För bara drygt en vecka sedan drabbades för övrigt datasystemen på Karolinska universitetssjukhuset av en orelaterad störning, som slog ut telefonväxel, mejl- och journalsystem under tre och en halv timme. Även de flesta telefonväxlar hos sjukvården med flera är numera baserade på datoriserade telefonilösningar (ni vet de där som säger "tryck ett för att boka tid" eller dylikt). Därmed har man byggt in sårbarhet även där.
Nu handlar det om att systemen havererar under normala förhållanden. Hur systemen skulle fungera under någon form av allvarlig kris är högst tveksamt. Kontentan blir att man ska vara förberedd på att det vid en allvarlig kris endast kommer att finnas slumpartad hjälp att få från den samhällsservice vi normalt förlitar oss på. Detta är förstås den survivalist-inriktade beredd på och har vidtagit rimliga åtgärder för att klara sig själv i någon mån. Framför allt tror jag blotta insikten om systemens sårbarhet och dess konsekvenser är viktig, då det inte kommer som en chock när samhällsfunktioner inte fungerar som de ska. Man slipper då att slösa energi på att förarga sig över att systemen inte fungerar och kan istället lägga sin energi på mer konstruktiva sysslor.
Visar inlägg med etikett survivalism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett survivalism. Visa alla inlägg
2013-06-11
2011-10-18
Oplanerat gått kort bostadsmarknaden
Ni har kanske tyckt att det varit glest med inlägg här den senaste tiden, men det har sin förklaring i att jag håller på att flytta och inte har tid över till att skriva. Jag har alltså funnit en ny bostad.
En bieffekt av detta är att jag nu gått kort den svenska bostadsmarknaden, vilket i och för sig inte var fel. Jag önskar bara att det hade skett under mer planerade omständigheter. Jag skrev i februari om att blanka bostadsmarknaden, men det svåra här är ju tajmingen då man måste ta hänsyn till bland annat jobb/studier, eventuell fru/man/sambo och eventuella barn. När det nu blev som det blev för mig så är tajmingen som jag ser det rätt hyfsad.
Under tiden som jag fortsätter att sortera upp bland flyttkartonger och möbler kan ni läsa hos mina bloggrannar och då särskilt Cornucopias bästa inlägg på länge om "Förändring, motståndskraft och ... Mad Max?" och ASPO Sveriges Martin Saar med ett av sina bättre inlägg om "En värld utan olja".
Självklart har jag planerat min flytt även ur ett survivalistperspektiv och tänkt igenom prioriteringsordningen utifrån att det nödvändigaste ska fungera även om något oväntat skiter sig.
En bieffekt av detta är att jag nu gått kort den svenska bostadsmarknaden, vilket i och för sig inte var fel. Jag önskar bara att det hade skett under mer planerade omständigheter. Jag skrev i februari om att blanka bostadsmarknaden, men det svåra här är ju tajmingen då man måste ta hänsyn till bland annat jobb/studier, eventuell fru/man/sambo och eventuella barn. När det nu blev som det blev för mig så är tajmingen som jag ser det rätt hyfsad.
Under tiden som jag fortsätter att sortera upp bland flyttkartonger och möbler kan ni läsa hos mina bloggrannar och då särskilt Cornucopias bästa inlägg på länge om "Förändring, motståndskraft och ... Mad Max?" och ASPO Sveriges Martin Saar med ett av sina bättre inlägg om "En värld utan olja".
Självklart har jag planerat min flytt även ur ett survivalistperspektiv och tänkt igenom prioriteringsordningen utifrån att det nödvändigaste ska fungera även om något oväntat skiter sig.
2011-03-02
Beredskap / survivalism
Fler "favoriter i repris", alltså äldre inlägg från bloggen som fortfarande är aktuella. Dagens ämne är Beredskap / survivalism.
Nu är det snart slut på denna serie med "favoriter i repris" - bara ett avsnitt kvar.
Nu är det snart slut på denna serie med "favoriter i repris" - bara ett avsnitt kvar.
2010-12-11
Viktig myndighet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med att analysera risker i samhället och att försöka se till att vi har beredskap för dem. De har en hel del väldigt matnyttigt material på sin hemsida. Senaste tillskottet var den rapport som presenterades igår och som kommer fram till att Sverige inte klarar extremväder.
Visserligen inträffar isstormar sällan i Sverige, men när de väl inträffar är konsekvenserna oerhörda. Och erfarenheterna från förra vintern visar att det räcker med mindre extremt vinterväder för att ställa till det rejält. Tummen på linsen skriver:
En effekt som jag tycker att MSB förbiser i rapporten är att ett längre elavbrott vintertid i tätorter skulle leda till att mängder av vattenledningar skulle frysa sönder, eftersom fjärrvärmesystemen och de centralvärmesystem som får sin värme levererad från fjärrvärmen är beroende av el för att pumpa runt varmvattnet. De spruckna ledningarna skulle i sin tur medföra enorma reparationsarbeten, och det skulle också ge svårigheter att få igång värmesystemen igen.
Läs även vad jag tidigare skrivit om vattenstopp och ekonomisk beredskap.
Annat läsvärt är Cornucopia om neosurvivalism och Stockman om preparatus superviviet. Bloggen "Blott Sverige svenska preppers har" skriver också intressanta artiklar i ämnet.
[Andra bloggar om beredskap, infrastruktur, survivalism]
Varken el, telekommunikationer eller transporter skulle fungera, menar MSB. Rekommendationen är att viktiga samhällsverksamheter ser till att de kan gå på någon form av reservkraft under minst en vecka. Och att man planerar för personalbortfall.Extremvädret som rapporten gäller är en isstorm, vilket skulle slå ut samtliga samhällsfunktioner i flera dagar. Senast det inträffade i vårt land var 1921.
En isstorm består till stor del av underkylt regn som skapar isbildning på till exempel vägar och elledningar. Fenomenet uppstår då varm luft strömmar in och trycker undan kall luft. Snön som faller i den varma luften smälter då och blir regn. När regnet sedan når ett kallare luftlager igen kyls det.Hur illa en isstorm kan drabba ett modernt samhälle framgår om man läser om följderna av den isstorm som drabbade mellersta USA i december 2007.
Visserligen inträffar isstormar sällan i Sverige, men när de väl inträffar är konsekvenserna oerhörda. Och erfarenheterna från förra vintern visar att det räcker med mindre extremt vinterväder för att ställa till det rejält. Tummen på linsen skriver:
Bor man i Stockholm så behövs det inget extremt väder för att både kollektivtrafik och vägar ska korka igen. Vissa dagar räcker det med att det är väder, vilket som helst...Så MSB:s genomgång kan vara bra för att förbättra samhällets undermåliga beredskap även för mindre extrema väderhändelser. Rapporten kan också vara nyttig läsning för den som vill förbättra sin personliga beredskap och förstå inom vilka områden som samhället kan fallera och där man således bör ha en egen beredskapsplan.
En effekt som jag tycker att MSB förbiser i rapporten är att ett längre elavbrott vintertid i tätorter skulle leda till att mängder av vattenledningar skulle frysa sönder, eftersom fjärrvärmesystemen och de centralvärmesystem som får sin värme levererad från fjärrvärmen är beroende av el för att pumpa runt varmvattnet. De spruckna ledningarna skulle i sin tur medföra enorma reparationsarbeten, och det skulle också ge svårigheter att få igång värmesystemen igen.
Läs även vad jag tidigare skrivit om vattenstopp och ekonomisk beredskap.
Annat läsvärt är Cornucopia om neosurvivalism och Stockman om preparatus superviviet. Bloggen "Blott Sverige svenska preppers har" skriver också intressanta artiklar i ämnet.
[Andra bloggar om beredskap, infrastruktur, survivalism]
2010-09-08
Vattenstopp
Förra veckan skrev jag om finansiell beredskap och denna vecka tänkte jag ta upp en viktig samhällsfunktion - vattenförsörjningen. Det handlar fortfarande om det jag kallar sund survivalism, alltså att vara förberedd så att man inte drabbas alltför hårt om något system tar paus. Med tanke på finanskriser och peak oil bör man nog förbereda sig på att vissa samhällsfunktioner framöver kan komma att ta paus oftare och längre än vad vi är bortskämda med idag.
De flesta svenskar har idag sin vattenförsörjning ordnad via kommunen och vi tar för givet att det ska komma rent vatten när vi öppnar kranen och att vi ska kunna skölja bort vår urin och våra fekalier med vatten.
Men så kommer plötsligt den där dagen när det inte kommer vatten. Det kan vara som för mig häromåret att det blivit en läcka på en stor ledning så man var tvungen att stänga av vattnet till flera kvarter. Drygt ett dygn tog det att fixa läckan så man kunde koppla in vattnet igen, eftersom det var vinter, snö, is, tjäle och allmänt svårgrävt ställe. Avstängningen skedde dagtid, så för de flesta kom det som en överraskning när de kom hem. Dessutom lyckades man inte fixa fram en nödvattenpost förrän nästa förmiddag. Jag hade (förberedd som jag är) ett litet lager av tomma plastflaskor, så jag tog helt enkelt med mig dem till närmsta ställe där jag kunde fylla på dem - handfatet på bibliotekets toa. Så hade jag raskt några liter vatten så att vi kunde laga mat, dricka, borsta tänderna och tvätta oss. De flesta grannar verkade däremot vara betydligt sämre förberedda och det gick en strid karavan av folk fram och tillbaks till lokala Icabutiken, där flaskvattnet raskt tog slut. Och varför köpa dyrt flaskvatten när man med minimal arbetsinsats kan få gratis som jag gjorde?
Skulle det bli vattenavbrott över ett större område och du inte har möjlighet att hämta vatten i närområdet kan det vara bra att veta att du oftast har flera liter rent vatten hemma - i toatanken. Lär dig redan idag hur du skruvar upp den så du kan komma åt vattnet och köp eventuellt in det verktyg (oftast en fast skruvnyckel) som behövs. Många toatankar är nämligen lite knöliga att öppna och resultatet kan lätt bli att du spolar iväg vattnet om du inte vet hur du ska göra.
Om du får för dig att hämta vatten i vattendrag eller sjöar, kolla absolut in råden på overlevnad.se, särskilt angående var man inte ska ta vatten. Mikrobiell rening av vattnet görs enklast genom att koka i 2-3 minuter. Detta blir ju särskilt relevant om exempelvis brunnen i sommarstugan slutar fungera. Drick då inte okokt sjövatten. Reningstabletter och liknande behövs inte - de är mest för hardcore-survivalister eller soldater. Tvättvatten behöver självklart inte kokas, men till tandborstning bör man nog ha renat vatten.
Så långt dricksvatten. Vad gäller vattentoan så tillämpar man sunt förnuft. Om vattnet strejkar spolar du alltså inte om du bara har kissat, utan endast när du har bajsat. Blir vattenstoppet långvarigt går det utmärkt att spola med en hink full med vatten från lämpligt påfyllningsställe.
Jag återkommer med fler goda råd och funderingar angående kritiska samhällsfunktioner. Nästa kapitel blir om el.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, infrastruktur, vatten]
De flesta svenskar har idag sin vattenförsörjning ordnad via kommunen och vi tar för givet att det ska komma rent vatten när vi öppnar kranen och att vi ska kunna skölja bort vår urin och våra fekalier med vatten.
Men så kommer plötsligt den där dagen när det inte kommer vatten. Det kan vara som för mig häromåret att det blivit en läcka på en stor ledning så man var tvungen att stänga av vattnet till flera kvarter. Drygt ett dygn tog det att fixa läckan så man kunde koppla in vattnet igen, eftersom det var vinter, snö, is, tjäle och allmänt svårgrävt ställe. Avstängningen skedde dagtid, så för de flesta kom det som en överraskning när de kom hem. Dessutom lyckades man inte fixa fram en nödvattenpost förrän nästa förmiddag. Jag hade (förberedd som jag är) ett litet lager av tomma plastflaskor, så jag tog helt enkelt med mig dem till närmsta ställe där jag kunde fylla på dem - handfatet på bibliotekets toa. Så hade jag raskt några liter vatten så att vi kunde laga mat, dricka, borsta tänderna och tvätta oss. De flesta grannar verkade däremot vara betydligt sämre förberedda och det gick en strid karavan av folk fram och tillbaks till lokala Icabutiken, där flaskvattnet raskt tog slut. Och varför köpa dyrt flaskvatten när man med minimal arbetsinsats kan få gratis som jag gjorde?
Skulle det bli vattenavbrott över ett större område och du inte har möjlighet att hämta vatten i närområdet kan det vara bra att veta att du oftast har flera liter rent vatten hemma - i toatanken. Lär dig redan idag hur du skruvar upp den så du kan komma åt vattnet och köp eventuellt in det verktyg (oftast en fast skruvnyckel) som behövs. Många toatankar är nämligen lite knöliga att öppna och resultatet kan lätt bli att du spolar iväg vattnet om du inte vet hur du ska göra.
Om du får för dig att hämta vatten i vattendrag eller sjöar, kolla absolut in råden på overlevnad.se, särskilt angående var man inte ska ta vatten. Mikrobiell rening av vattnet görs enklast genom att koka i 2-3 minuter. Detta blir ju särskilt relevant om exempelvis brunnen i sommarstugan slutar fungera. Drick då inte okokt sjövatten. Reningstabletter och liknande behövs inte - de är mest för hardcore-survivalister eller soldater. Tvättvatten behöver självklart inte kokas, men till tandborstning bör man nog ha renat vatten.
Så långt dricksvatten. Vad gäller vattentoan så tillämpar man sunt förnuft. Om vattnet strejkar spolar du alltså inte om du bara har kissat, utan endast när du har bajsat. Blir vattenstoppet långvarigt går det utmärkt att spola med en hink full med vatten från lämpligt påfyllningsställe.
Jag återkommer med fler goda råd och funderingar angående kritiska samhällsfunktioner. Nästa kapitel blir om el.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, infrastruktur, vatten]
2010-09-01
Beredd?
I vårt komplexa samhälle finns det många system som kan gå snett och ställa till det för vanligt folk. Idag kan man läsa att flera datorservrar i systemet för polisens telefonnummer 114 14 lade av i natt och det därför kan bli långa väntetider.
Tänk tanken att något liknande skulle drabba kortbetalningssystemet. Även det är beroende av ett antal datorservrar. Eller att avbrottet istället för polisens nummer skulle drabba larmcentralen 112.
Idag kan man också läsa att det är strömavbrott på hela Gotland. Strömavbrott inträffar hela tiden, men de större inträffar mer sällan. Ett av de värsta de senaste åren var det som orsakades av en kabelbrand i Akalla i maj 2002. Många tusen människor i Stockholms nordvästra förorter var då utan ström i flera dagar. Smålänningar och många andra i södra Sverige är ju vana vid strömavbrott titt som tätt, men 2003 var det mer allvarligt.
Ju mer komplext vårt samhälle blir, desto värre blir effekterna av avbrott i el eller data. Och systemen går sönder förr eller senare. Därför bör man vara beredd på att det kan gå snett och ha reservplaner. Detta kallar jag för sund survivalism. Survivalister finns i alla grader från dem som bygger upp lager av konserver och vapen till att såna som helt enkelt har reservplaner för när samhället inte fungerar riktigt som det ska. Jag tillhör de måttligare.
Andra exempel på samhällstörningar är de nedrivna ledningar som orsakat stora förseningar i tågtrafiken igår och idag. Det råkar vara så många problem på kort tid att bloggrannarna Musik @ Centrifugen och Cornucopia smått konspirationsteoretiskt börjar fundera på om det finns en dold avsikt bakom detta. Fast slumpen kan lätt koncentrera såna här händelser så att det ser ut som ett mönster.
Eller vad sägs om att din bank plötsligt stänger utan förvarning, som HQ Bank i måndags.
Alltid redo!
Hur kan man då förbereda sig för att inte drabbas alltför hårt av dessa livets förtretligheter? Om vi börjar med den pekuniära delen av livet, så är det alltid en bra idé att inte ha alla ägg i samma korg - alltså t.ex. som jag nämnde i mitt PS i måndags inte ha alla sina pengar på samma bank. Cornucopia föreslog i måndags att ha minst en månadslön på en annan bank än den ordinarie. Inom en månad bör man hinna styra över t.ex. löneutbetalningarna. En annan bra idé är att liksom jag inte ha samma bank som sin sambo/make/maka.
Sedan bör du (vilket jag och bloggrannarna ofta tjatar om) alltid ha en sparad buffert för att kunna klara ungefär ett halvårs utgifter om du blir sjuk eller arbetslös. Mitt hushåll har drabbats av två skräckexempel de senaste åren som visar att bufferten behöver vara minst så stor. Första gången var när min sambo var sjukskriven under större delen av första graviditeten och Försäkringskassan inte ville betala ut pengar. En månad innan planerat nedkomstdatum erkände Försäkringskassan efter en livlig brevväxling att de gjort fel och hela sjukpenningen för sex månader betalades ut retroaktivt. Den andra gången har jag nämnt förut här på bloggen. Förra hösten blev min sambo arbetslös och på grund av den hårda belastningen på a-kassorna just då dröjde det fyra månader innan första utbetalningen kom. I teorin skulle det ha tagit kortare tid, men det räcker ju med att någon blankett är felifylld eller något papper saknas för att handläggningstiden ska förlängas. För a-kassan talar ju inte omedelbart om att något är fel, utan först ska blanketterna ligga i en hög ett tag.
Skulle din bank hamna i trångmål är det bra att veta att det visserligen finns en obligatorisk Insättningsgaranti för svenska banker, men att det kan dröja upp till tre månader innan du får ut pengarna. Tänk därför efter hur mycket av dina sparpengar du vill vara utan i tre månader och dela eventuellt upp pengarna mer lika mellan dina två banker än vad jag föreslog ovan. Ett annat alternativ där sparpengarna är så säkra som möjligt är Riksgäldsspar - ingen hög ränta men säkrare än någon bank. Själv har jag några månadslöner undanstoppade där som buffert, eftersom banken ändå inte ger särskilt hög ränta.
Är du också beredd på att internetbanken kan strula? Musik @ Centrifugen uppmärksammade i måndags att Nordeas hemsida och internetbank strulade i måndags lagom när alla ska betala månadens räkningar. Det är fler saker som kan ställa till det med dina räkningsbetalningar. Förutom bankens hemsida måste även din internetförbindelse och koddosa fungera. För ett tag sedan råkade jag ut för att batteriet tog slut i koddosan. Inget problem tänkte jag och flyttade över batteriet från sambons koddosa, men det visade sig att även det hade tagit slut. Ut dagen efter för att köpa batteri, men på Teknikmagasinet var just den batteritypen slut då, så det fick bli ett betydligt dyrare batteri av samma typ från Klockmäster. Sedan dess har jag alltid ett reservbatteri hemma. Tillfälliga avbrott i internetförbindelsen kan man skydda sig mot genom att mata in sina räkningar en bra bit före månadsskiftet - man kan ju sätta önskat betalningsdatum.
För den händelse att kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ju längre kortsystemet fungerar någorlunda felfritt, desto mer invaggas "fårket" i den falska tryggheten av chipförsett kort. Ty förr eller senare kommer den dagen när systemet av någon anledning tar semester ett par dagar. Inga tekniska system är ofelbara.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp. För just den dagen du verkligen akut behöver ta den där taxin kan du ge dig på att betalkortsystemet väljer att strejka, enligt lagen om alltings djävlighet.
Nu invänder säkert somliga att det är en stöldrisk att ha kontanter på sig eller liggande i hemmet. Då replikerar jag att risken med att ha ett betalkort på sig (eller använda det) är betydligt större.
Jag återkommer med beredskapstips för händelser av mer fysisk art.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, banker, sparande, betalkort, infrastruktur]
I vanliga fall är det 120 operatörer som tar emot mellan 4.000 och 5.000 samtal per dag. Nu går samtalen fram till mellan 10 och 20 operatörer.Inte förrän i eftermiddag räknar man med att felet är avhjälpt. Hur kan polisen ha ett system med så dålig reservplan?
Tänk tanken att något liknande skulle drabba kortbetalningssystemet. Även det är beroende av ett antal datorservrar. Eller att avbrottet istället för polisens nummer skulle drabba larmcentralen 112.
Idag kan man också läsa att det är strömavbrott på hela Gotland. Strömavbrott inträffar hela tiden, men de större inträffar mer sällan. Ett av de värsta de senaste åren var det som orsakades av en kabelbrand i Akalla i maj 2002. Många tusen människor i Stockholms nordvästra förorter var då utan ström i flera dagar. Smålänningar och många andra i södra Sverige är ju vana vid strömavbrott titt som tätt, men 2003 var det mer allvarligt.
23 september 2003 blev nära två miljoner svenskar utan el efter att strömförsörjningen slagits ut söder om en linje mellan Norrköping och Varberg. I över en timme stod södra Sverige stilla. Reservaggregat klarade sjukhus och andra livsviktiga funktioner. Men många industrier och kommunikationer var lamslagna.Fast värst var väl ändå strömavbrottet 27 december 1983, då hela Sverige från Hälsingland och söderut var strömlöst i många timmar. Hos Energimyndigheten kan man läsa om Lärdomar från inträffade elavbrott.
Ju mer komplext vårt samhälle blir, desto värre blir effekterna av avbrott i el eller data. Och systemen går sönder förr eller senare. Därför bör man vara beredd på att det kan gå snett och ha reservplaner. Detta kallar jag för sund survivalism. Survivalister finns i alla grader från dem som bygger upp lager av konserver och vapen till att såna som helt enkelt har reservplaner för när samhället inte fungerar riktigt som det ska. Jag tillhör de måttligare.
Andra exempel på samhällstörningar är de nedrivna ledningar som orsakat stora förseningar i tågtrafiken igår och idag. Det råkar vara så många problem på kort tid att bloggrannarna Musik @ Centrifugen och Cornucopia smått konspirationsteoretiskt börjar fundera på om det finns en dold avsikt bakom detta. Fast slumpen kan lätt koncentrera såna här händelser så att det ser ut som ett mönster.
Eller vad sägs om att din bank plötsligt stänger utan förvarning, som HQ Bank i måndags.
Alltid redo!
Hur kan man då förbereda sig för att inte drabbas alltför hårt av dessa livets förtretligheter? Om vi börjar med den pekuniära delen av livet, så är det alltid en bra idé att inte ha alla ägg i samma korg - alltså t.ex. som jag nämnde i mitt PS i måndags inte ha alla sina pengar på samma bank. Cornucopia föreslog i måndags att ha minst en månadslön på en annan bank än den ordinarie. Inom en månad bör man hinna styra över t.ex. löneutbetalningarna. En annan bra idé är att liksom jag inte ha samma bank som sin sambo/make/maka.
Sedan bör du (vilket jag och bloggrannarna ofta tjatar om) alltid ha en sparad buffert för att kunna klara ungefär ett halvårs utgifter om du blir sjuk eller arbetslös. Mitt hushåll har drabbats av två skräckexempel de senaste åren som visar att bufferten behöver vara minst så stor. Första gången var när min sambo var sjukskriven under större delen av första graviditeten och Försäkringskassan inte ville betala ut pengar. En månad innan planerat nedkomstdatum erkände Försäkringskassan efter en livlig brevväxling att de gjort fel och hela sjukpenningen för sex månader betalades ut retroaktivt. Den andra gången har jag nämnt förut här på bloggen. Förra hösten blev min sambo arbetslös och på grund av den hårda belastningen på a-kassorna just då dröjde det fyra månader innan första utbetalningen kom. I teorin skulle det ha tagit kortare tid, men det räcker ju med att någon blankett är felifylld eller något papper saknas för att handläggningstiden ska förlängas. För a-kassan talar ju inte omedelbart om att något är fel, utan först ska blanketterna ligga i en hög ett tag.
Skulle din bank hamna i trångmål är det bra att veta att det visserligen finns en obligatorisk Insättningsgaranti för svenska banker, men att det kan dröja upp till tre månader innan du får ut pengarna. Tänk därför efter hur mycket av dina sparpengar du vill vara utan i tre månader och dela eventuellt upp pengarna mer lika mellan dina två banker än vad jag föreslog ovan. Ett annat alternativ där sparpengarna är så säkra som möjligt är Riksgäldsspar - ingen hög ränta men säkrare än någon bank. Själv har jag några månadslöner undanstoppade där som buffert, eftersom banken ändå inte ger särskilt hög ränta.
Är du också beredd på att internetbanken kan strula? Musik @ Centrifugen uppmärksammade i måndags att Nordeas hemsida och internetbank strulade i måndags lagom när alla ska betala månadens räkningar. Det är fler saker som kan ställa till det med dina räkningsbetalningar. Förutom bankens hemsida måste även din internetförbindelse och koddosa fungera. För ett tag sedan råkade jag ut för att batteriet tog slut i koddosan. Inget problem tänkte jag och flyttade över batteriet från sambons koddosa, men det visade sig att även det hade tagit slut. Ut dagen efter för att köpa batteri, men på Teknikmagasinet var just den batteritypen slut då, så det fick bli ett betydligt dyrare batteri av samma typ från Klockmäster. Sedan dess har jag alltid ett reservbatteri hemma. Tillfälliga avbrott i internetförbindelsen kan man skydda sig mot genom att mata in sina räkningar en bra bit före månadsskiftet - man kan ju sätta önskat betalningsdatum.
För den händelse att kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ju längre kortsystemet fungerar någorlunda felfritt, desto mer invaggas "fårket" i den falska tryggheten av chipförsett kort. Ty förr eller senare kommer den dagen när systemet av någon anledning tar semester ett par dagar. Inga tekniska system är ofelbara.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp. För just den dagen du verkligen akut behöver ta den där taxin kan du ge dig på att betalkortsystemet väljer att strejka, enligt lagen om alltings djävlighet.
Nu invänder säkert somliga att det är en stöldrisk att ha kontanter på sig eller liggande i hemmet. Då replikerar jag att risken med att ha ett betalkort på sig (eller använda det) är betydligt större.
Jag återkommer med beredskapstips för händelser av mer fysisk art.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, banker, sparande, betalkort, infrastruktur]
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
