Lars Linder uppmärksammade i en artikel i DNs kulturdel (endast pappersupplagan) igår en avhandling vid namn "Hit med pengarna!" och undertiteln "Sparandets genealogi och den finansiella övertalningens vetandekonst" av företagsekonomen Dick Forslund. Läs mer om avhandlingen i pressmeddelande från Stockholms universitet och i dess abstract.
Man kan även lyssna på en intervju med Dick Forslund på Sveriges Radios hemsida.
Jag - och säkert många med mig - minns serien "Spara och Slösa" i tidningen Lyckoslanten, utgiven av sparbankerna med målgrupp Sveriges barn. Så sent som när jag var barn på 1970-talet propagerade den ohejdat för sparande, ibland med de mest brutala följder för stackars Slösa. Från 1800-talet och framåt gick propagandan och reklamen ut på att uppfostra svenska folket till sparare. Men sen började budskapet från bankerna att förändras, eftersom man inte längre behövde mer inlåning, utan nu kunde de stora pengarna för bankerna göras på utlåning. Lars Linder citerar ur något som SBAB skrev till sina kunder "Har du tänkt på att du kanske redan har en rejäl slant 'sparad'. I ditt boende... Ett belopp som du kanske kan ta ut genom att höja ditt bolån." Här är det Slösa som det görs ohejdad reklam för, från en statlig institution!
Reklamen från banker m.fl. har de senaste åren (eller snarare årtiondena) gått ut på att integrera medelsvensson i det finansiella systemet. Genom att "tvinga" alla att välja PPM-fond (även om 90% inte har den kompetens som behövs för att göra ett aktivt val). Genom försäljning av Telia-aktier till folket. Genom att locka folk till att ta större bolån. Genom att locka folk till aktiefonder och sen alltmer komplexa fondkonstruktioner, aktieindexobligationer m.m. Om banken är beredd att göra dyr reklam för en viss sparprodukt innebär det ju att de måste tjäna ordentligt med pengar på den. Därför har jag alltid varit misstänksam mot sånt. Jag gick på bankens råd en gång på 1990-talet, men aldrig mer...
Senaste trenderna kan väl knappast någon ha missat. T.ex. reklam för svindyra SMS-lån till ockerränta. Nu efter Riksbankens senaste räntesänkning går bankerna ut med reklam om att de sänker boräntorna. De tjänar tydligen fortfarande pengar på bolån. Och så är det all reklam för pensionsflytt. Där måste det finnas stora pengar att hämta. Frågan är hur bra verkligheten kommer att stämma med pensionsreklamens vackra bilder.
P.S. Jag upptäckte att Lyckoslanten fortfarande finns och ges ut av Swedbank.
Inlägg
God jul! – särskilt alla som tjänstgör idag
16 timmar sedan
Tjena Flute, du som verkar ha koll på saker, känner du till hur pass stor inlåning en bank måste ha för sin utlåning?
SvaraRaderaHur pass mycket av fractional reserve banking har vi här i Sverige? Är det lika illa som i USA? Man har juh aldrig hör att en bank inte kan låna ut för att det saknar pengar.
Har det kanske ändrat sig mot hur det var förr? Känns som bankerna kan låna ut extremt mycket pengar nu för tiden?
\Nyfiken
Våra banker arbetar också enligt "fractional reserve banking". Läs mer om kapitaltäckningskraven hos Finansinspektionen.
SvaraRaderaDär sägs bl.a.
"Ett företag ska vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Denna beräknas enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar."
FI avgör vad detta är. Läs mer genom att klicka på de olika alternativen i vänstermenyn på sidan jag länkar till.
Hej, vad tycker du om boken Bankerna och Skuldnätet, av Ellen Hodgson Brown?
SvaraRadera