Även i Sverige ligger enligt SCB inflationen mätt med konsumentprisindex nära noll på årsbasis, närmare bestämt på 0,2%. Visserligen tar KPI också hänsyn till ränteläget, vilket är borträknat i inflationsmåtten KPIF och KPIX för underliggande inflation. Tittar man på pressmeddelandet från SCB ser man att dessa mått ännu har en bra bit kvar till deflation (1,9% respektive 1,5% på årsbasis), men de sjunker ändå snabbt - de var på 2,3% respektive 1,9% i februari och den underliggande inflationen på årsbasis har alltså sjunkit med 0,4 procentenheter på en månad.
"Inflationen har fallit snabbare än väntat" sägs det, men jag skrev redan i början av oktober förra året att vi måste se upp för deflation. Inte snabbare än väntat för mig, alltså. Enligt SEBs prognos får vi se deflation på årsbasis redan i maj i år. Det kan jag också skriva under på.
Riksbanken förväntas nu försöka reflatera genom att sänka den redan rekordlåga styrräntan till 0,5 procent i nästa vecka. Men därmed är räntevapnet i princip slut och endast den underliggande deflationstrenden återstår. Som jag sagt tidigare är risken stor att dessa kraftiga räntesänkningar leder till oönskade bieffekter som förvärrar situationen på sikt. Riksbanken försöker visserligen kämpa emot deflationstrenden, men kan bara skjuta upp det oundvikliga, som vi ser av exemplet USA, som ligger före oss på kurvan och nu har kommit till prisdeflation på årsbasis.
Vad gäller priserna fanns följande intressanta kommentar från en analytiker på SEB:
Framför allt steg inte klädpriserna så mycket som förväntat vilket antyder att handlarna inte kan eller vill kompensera sig för den svaga kronan, enligt Kopelman.Det låter högst rimligt. När konsumenterna har ebb i plånboken kan man helt enkelt inte höja priserna. Istället för att sitta med kostsamma osålda lager tvingas då handlarna att hålla låga priser och ta förlusten själva. Detta kommer vi att få se mer av framöver - detaljhandeln kommer att drabbas hårt av denna kris. Vi får säkert se förluster (eller åtminstone kraftigt sjunkande vinster) och utslagning av svagare aktörer. Därmed drabbas på sikt också fastighetsbranschen, som ju har satsat hårt på t.ex. köpcentra de senaste åren. Till en del för lånade pengar...
- Klädhandlarna har svårt att höja priserna, säger hon.
Deflation brukar ju utmålas som något farligt för ekonomin, då det sägs kunna leda till en nedåtspiral då konsumenternas förväntningar om lägre priser framöver gör att de skjuter upp sina inköp. Här kan man dock ifrågasätta orsakssambandet - det kan lika gärna vara så att butikerna sänker priserna eftersom de sitter på för stora lager och förväntar sig lägre konsumtion framöver på grund av konsumenternas sjunkande köpkraft. Grundorsaken är i så fall sjunkande inkomster kopplat till ett överutbud av varor. Vad kommer först - hönan eller ägget?
En varning är dock på sin plats - att vi är i ett deflationsskede just nu utesluter inte att vi får inflation framöver. Det är i dagsläget oerhört svårt att göra några förutsägelser om när vändningen kommer, men när det händer kan det gå snabbt. Det är just de snabba vändningarna i ekonomin som gör det svårt att i dagsläget investera långsiktigt i någonting. Endast snabbfotade aktörer med järnkoll lyckas göra vinster i dagens marknader, och flera av dem har säkert också drabbats av storförluster.
Ambrose Evans-Pritchard (domedagsanalytiker på brittiska Telegraph) kommenterade i förra veckan att Schweiz blev det första västlandet att officiellt halka in i deflation då konsumentpriserna föll 0,4% på årsbasis. Något som också till stor del hamnat under nyhetsradarn är att även Kina befinner sig i prisdeflation (KPI -1,6% i februari).
Apropå snabba vändningar så noterar jag att Zimbabwe, som för inte så länge sedan hade den smått osannolika inflationstakten på 231 miljoner procent på årsbasis nu har gått in i prisdeflation. Det beror på att man helt enkelt har slopat sin egen värdelösa Zimbabwe-dollar och sedan januari tillåtit användandet av utländsk valuta. Nu faller istället konsumentpriserna i Zimbabwe med runt 3% per månad.
P.S. Ta en titt på bilden av en 50-miljardersedel i Zimbabwe-artikeln!
Inlägg
Det tar ett tag innan de nytryckta pengarna sipprar ut och används till att köpa kläder på Kappahl.
SvaraRaderaFokus i försöken att stoppa recessionen har varit på att trycka in pengar i finansiella institutioner eftersom de har bästa lobbyn och kräver mindre pappersjobb än infrastruktursatsningar.
Så småningom kommer de pengar som inte använts till att betala lån ut i resten av ekonomin och skapar inflation.
Just nu har vi nästan deflation. Det är inte alls dåligt. Det är heller inte illa om folk inte tar en massa lån. För är inte de problem vi har nu just att realinkomster inte stigit (mycket eller alls) för stora delar av befolkningen och att det finns för mycket skulder?
Att folk som sparat har råd att betala för saker är bra.
Men det kanske inte varar så länge pga av insatserna att öka penningmängderna och bevara de höga fastighetspriserna etc.
Jag förstår inte att deflation kan vara ett problem, det är väl bara att skapa nya pengar ("trycka nya pengar" som det brukade heta)? Kan man dessutom använda dessa skapade pengar för att täcka upp offentliga finanser är det väl bra?
SvaraRaderaJag förstår inte heller problemet med inflation. Varför höjs inte skatter och räntor för att bekämpa en urspårad inflation? Tycker makten är alldelens för slapp med att använda sina ekonomiska verktyg.
En dag när alla de nyskapade BAILOUT pengarna ( alla de triliarder FIAT- Dollar, FIAT-Euro, kronor, rubel...) kommer ute till dagsljus, dvs. när de blir släppta ute på marknaden.....Jag tror att vi får HYPERINFLATION istället får vanligt inflation.
SvaraRaderaCiao från Kroatien !
Jag har en inrammad Zimbabwesedel på ofattbara 100.000.000.000. Använder den för att lära barnen vad fiatpengar är och varför vi kommer få inflation. En dag kanske den är värd något (LOL)
SvaraRadera