2014-02-18

Alltför snabbväxande krediter i Sverige?

I lördags återpublicerade ZeroHedge en artikel där hedgefondsdirektören Felix Zulauf skriver om hur "alla bubblors moder" är på väg att spricka och världen åter står inför en deflationär period. Misskötta ekonomier som Argentina och Venezuela är bara de första som får problem. Därefter kommer länder med stora underskott i bytesbalansen, exempelvis Turkiet och Sydafrika.

Vad som särskilt fångade mitt intresse var följande uttalande (min översättning):
Forskning på kreditboomer för den privata sektorn över de senaste 20 åren visar att närhelst krediterna till den privata sektorn ökat med 30 procent eller mer över en tioårsperiod, så har utan undantag en bankkris och recession blivit resultatet. Följande länder är idag alla långt över denna faronivå och kandidater för en bankkris: Hong Kong, Kina, Thailand, Brasilien, Turkiet och Singapore. Och nyligen har till och med Korea, Rumänien, Ukraina och till och med Ryssland brutit denna faronivå. Detta är en ganska lång lista och de stora ekonomierna inom framväxande marknader (emerging markets) är alla med på den, utom Indien som har andra brister.
[...]
Nu skiljer sig dessa ekonomier från varandra förstås, men de delar en gemensam sjukdom, nämligen en föregående ekonomisk boom byggd på omåttliga krediter.
Det framgår inte av uttalandet huruvida denna forskning endast gäller framväxande marknader, eller om den även gäller utvecklade ekonomier såsom Sverige. Det framgår inte heller om det gäller krediter till den privata sektorn i absoluta tal eller som procent av BNP, men jag antar att det gäller det senare. (Någon som vet vilken forskning som Zulauf refererar till?)

Hursomhelst bestämde jag mig för att se på hur det ser ut med krediter till den privata sektorn i Sverige. Då kommer jag fram till att från slutet av 2003 till tredje kvartalet 2013 har krediter till icke-finansiella företag och hushåll (inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer) växt från 133 procent av årlig BNP till 175 procent av BNP. Det är en ökning på 32 procent och enligt detta skulle alltså Sverige nu befinna sig i riskzonen för bankkris. Jag ser med förväntan och bävan fram emot facit.

Nedan ser ni diagram över krediternas utveckling i Sverige, uppdelad per sektor. Än så länge alltså bara siffror för tredje kvartalet 2013, men det borde inte skilja sig alltför mycket från det verkliga utfallet när även fjärde kvartalets data droppar in.

Notera hur finanskrisen 2008-2009 gav ett hack i kurvan för de finansiella och icke-finansiella företagens krediter, men bara en utplaning för hushållskrediterna. Från 1998 till 2008 hade krediterna till den privata sektorn förresten växt med 37 procent på tio år.

Vad som också är värt att notera i diagrammet ovan är hur de finansiella företagens krediter växte starkt 2004-2009 i den snabbaste fasen i den svenska kredit- och bostadsbubblans tillväxt. Mycket riktigt straffade sig denna snabba kredittillväxt för de finansiella företagen (mest banker) hösten 2008.

Sedan "hacket" 2009-2010 har de svenska finansiella företagens kredittillväxt (som andel av BNP) hållit en lugnare takt, men är nu åter på nivåer (som andel av BNP) som är högre än 2009.

I den positiva vågskålen måste ändock läggas att den svenska statsskulden är på en förhållandevis låg nivå efter saneringen som Göran Perssons regering genomförde. Vi kommer sannolikt att få någon form av bank- och kreditkris även i Sverige, som en baksmälla efter den alltför snabba kredittillväxten, men jag ser det som troligt att vi kommer att drabbas mildare än många andra länder.

8 kommentarer:

  1. Den kommande svenska krisen kommer hanteras genom att staten tar smällen. Vi sparare förlorar, de skuldsatta vinner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Göran Perssons sanering byggde ju bland annat på att råna pensionsfonderna på hundratals miljarder. Nästa sanering kommer bygga på något liknande.
      Nästa smäll, även om den är lite mildare än andras, borde tas av bankerna själva fullt ut. Inga fler räddningspaket.

      Radera
    2. Vad skulle ha hänt under krisens inledningsskede ifall Lettland tillåtits devalvera ? Nu räddades vissa icke namngivna svenska banker tackvare att letterna sattes på en rejäl svältkur och i praktiken klöstes dessa svenska bankers räddning fram nästan bokstavligen från letternas ryggskinn ....

      Radera
  2. Beträffande turbulensen bland EM i dagsläget, Fed kunde ju knappast vara omedeveten om att Feds "nedragning" utav QE skulle orsaka att medel börjar strömmar ut från EM-ekonomierna i samma ögonblick som Fed meddelar att de minskar farten på sina digitala tryckpressar.

    Ett intressant faktum är tidpunkten, samtidigt som krisen i Puerto Rico eskalerar, så riktas medias uppmärksamhet mot EM och Puerto Ricos problem glöms bort utav media.... Och Puerto RIcos problem är ytterst intressanta med tanke på vad som kan/kommer att hända ifall Puerto Rico briserar ....

    SvaraRadera
    Svar
    1. En händelse som ser ut som en tanke?

      Radera
    2. Flute, skärpt som han brukar vara, skulle kunna gräva litet i ämnet Puerto Ricos obligationer och vad dessa obligationer innebär ....

      För övrigt, om man ser tillbaka på de tidigare faserna utav krisen, en säker indikator på att problemen eskalerar i USA/UK är frekvensen med artiklar och uttalanden om Europas problem, dessa samma artiklar som media brukar publicera som gospel :)

      Ser ut som att 2014 kommer att bli ett mycket intressant år i den globala systemkrisen ....

      Radera
    3. Helt rätt, jag borde gräva lite mer i Puerto Rico "USA:s Grekland". Här är vad jag skrivit hittills: http://flutetankar.blogspot.se/search?q=puerto+rico

      Radera
  3. Spanien och Irland have väl motsvarande låg statsskuld innan deras bankkriser bröt ut 2007.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.