Mer om österrikiska banker

Igår skrev jag om att Österrikes sjätte största bank Hypo Alpe Adria förstatligades. Idag tänkte jag återkomma till ämnet Österrikes banker. En bra källa för att få insatta analyser av vad som egentligen är på gång i den österrikiska bankvärlden är bloggen Prudent Investor. Han skrev bl.a. följande i måndags.

Hypo Alpe Adria is certainly one of the smaller problems that the Austrian government faces. Both exchange listed banks, Erste Group and Raiffeisen still have to come forward and announce their East European subsidiary losses which had so far been hidden under Austrian accounting rules that allow banks to keep asset prices at the purchase level as long as they are part of the fixed assets of a bank.

De österrikiska bokföringsreglerna är alltså gjorda så att bankerna inte behöver marknadsnotera sina innehav, utan kan hålla kvar dem på balansräkningen till inköpspris, så länge de räknas till bankens långsiktiga tillgångar. Därmed behöver man inte låtsas om en massa utlåning som surnat. Men i längden blir det förstås ohållbart att inte låtsas om de dåliga lånen. Frågan är hur länge man kan hålla ut. För österrikiska banker har lånat ut mycket till Östeuropa och Centraleuropa och många av dessa ekonomier mår inte så bra.

I tisdags presenterade tidningen Die Presse dokument om att Österrikes finansövervakningsorgan har placerat den fjärde största banken Österreichische Volksbanken under övervakning. Mer från Prudent Investor:

According to documents obtained by the Austrian daily "Die Presse" Austria's three banking supervisory authoritities FMA, Fimbag and the Austrian central bank (OeNB) have silently put Oesterreichische Volksbanken AG (OeVAG), the 4th largest bank of the country, under surveillance, fearing that it may become a casualty of the spreading banking crisis. None of the 3 supervisory bodies has officially publicized this warning to the public so far, continuing a trend of downplaying the grave situation of this small country's banking sector.

[...]

OeVAG reported an accumulated loss of €607 million in the first 3 quarters of 2009 and authorities - who looked the other way too long and now begin to panic - expect credit writedowns of up to €20 billion, dwarfing the salvage of Hypo Alpe Adria which will cost taxpayers at least €450 million. OeVAG's balance sheet currently stands at €53 billion.

Detta dementerades dock, men vi vet ju alla hur mycket en dementi om en banks finansiella läge betyder i finanskristider.

Bloggaren Edward Hugh frågar sig om Österrike är på väg att bli en PIIG, med referens till akronymen PIGS för Portugal, Italien, Grekland och Spanien, de "svindåliga" ekonomierna i euroområdets södra del. Det extra I:et ska väl stå för problemekonomin Irland. Edward Hugh tar upp bland annat Hypo Alpe Adrias inblandning i ekonomiska röror i Slovenien.

but in Slovenia media are reporting that it is not the slovenian branch of Hypo itself which in trouble, but Hypo leasing, which has more than a 30 % market share in the Slovenian leasing business and around 60 % of the real estate and mortgage business.

En lokal slovensk röra som vi inte hört nämnas i Sverige är tydligen finansbolaget Istrabenz.

Hypo have also been heavily involved in lending to the financial holding company Istrabenz which has itself been the big news local story in recent weeks, keeping bankers, polititians and most of the public in Slovenia well occupied during most of 2009. Istrabenz seems to be leveraged like a typical hedge fund, with the slight negative detail that they have almost no cashflow. A consorium of 19 banks (Slovenian and Austrian) are currently busily trying to recover something from the total of around 1 billion euros which was lent to Istrabenz.

Nu är ju Istrabenz och Slovenien små i ett europeiskt sammanhang, men många små röror gör en stor röra. Jag väntar med spänning på fortsättningen.

[Andra bloggar om banker, slovenien, österrike, östeuropa]

Österrikisk bank nationaliserad

Ännu en gång missar svenska ekonomimedia en viktig händelse. I måndags nationaliserade Österrike problembanken Hypo Group Alpe Adria, som har stor utlåning i sydöstra Europa. Österrikiska staten köpte tyska banken BayernLB:s 67-procentiga andel i Hypo Group Alpe Adria för den symboliska summan 1 euro. BayernLB avskriver också en skuld på 825 miljoner euro som den österrikiska banken hade till dem. Allt detta leder till nedskrivningar på totalt 2,3 miljarder euro för Münchenbaserade BayernLB.

Förstatligandet gjordes för att undvika att Hypo Group skulle gå under, vilket skulle ha fått allvarliga konsekvenser för hela det österrikiska bankväsendet. Österrikiska staten satte för omkring ett år sen in ett räddningspaket för sina banker på 100 miljarder euro. Så sent som i juli i år genomförde Österrikes nationalbank ett stresstest och sade att inga ytterligare kapitaltillskott skulle behövas. Hm, det verkar trots det finnas problem. Inte oväntat.

Med förstatligandet av Hypo Group är Österrike på väg åt samma håll som Storbritannien redan gått - massiv banknationalisering.

Hypo Group Alpe Adria sade förra månaden att dess förlust i år kommer att svälla till betydligt mer än 1 miljard euro på dåliga lån i sydösteuropeiska länder såsom Kroatien, Bulgarien och Ukraina. Förstatligandet ledde såklart till oro kring övriga österrikiska banker - Volksbanken, Raiffeisen och Swedbank-delägaren Erste Group. Som jag skrev om i början av året har österrikiska banker en jättelik exponering mot Öst- och Centraleuropas halvtaskiga ekonomier. Hypo Group är bara toppen på isberget - en finansiell olycka som bara väntade på att hända. Räkna med att vi får höra mer om detta framöver.

[Andra bloggar om banker, österrike, östeuropa]

Österrikiska Erste Bank lämnar rapport

Österrikiska Erste Bank lämnade idag sin rapport för andra kvartalet och den var bättre än väntat. Erste Bank är Österrikes största börsnoterade bank och är för mig mest känd av två orsaker. För det första är de en av de största långivarna till de öst- och centraleuropeiska länderna. För det andra blev de delägare i Swedbank i våras i samband med att Sparbanksstiftelserna blev tvungna att lämna ifrån sig Swedbankaktier som de hade lämnat som säkerhet för lån.

Vinsten blev lägre än förra året (260 miljoner euro mot 321 miljoner euro) men högre än väntat (168 miljoner).

Andelen dåliga lån i Erste Groups portfölj ökade till 3,6 procent av portföljen under andra kvartalet, upp från 3,3 procent vid utgången av årets första kvartal.

Men andelen dåliga lån var bara 2,4 procent för ett år sedan och de sade idag att de dåliga lånen troligen kommer att öka ytterligare. Reserveringarna för kreditförluster har fördubblats till 522 miljoner euro.

Erste Bank tog i våras in 1,2 miljarder euro i nytt kapital från österrikiska staten, samt 540 miljoner euro från investerare. Under årets andra halva ska de få ytterligare 1 miljard euro från staten och hoppas sen att inte behöva fler kapitalinjektioner.

Det ser alltså ut ungefär som för SEB och Swedbank - läget försämras för lånen till öst, men det är ingen katastrof ännu. Erste Bank gjorde ju till och med vinst.

Raiffeisen, en annan österrikisk bank som lånat ut mycket till Öst- och Centraleuropa, lämnar inte sin rapport förrän 13 augusti. Italienska UniCredit, som genom Bank Austria också har stor verksamhet i Central- och Östeuropa, lämnar inte sin rapport förrän 4 augusti. Så hela bilden har vi inte ännu.

Läs andra svenska bloggar åsikter om österrike, banker, östeuropa, lån, italien

Banklånen till Östeuropa

Häromdagen skrev jag om Östeuropas lån från Västeuropas banker. Nu har jag plockat fram de färskaste siffrorna från BIS och gjort diagram för att illustrera hur det ligger till. Notera att siffrorna nedan endast gäller lån från banker. Det kan finnas andra långivare också, men för dem hittar jag inte lika lätt statistik.

Först en illustration av vilka östeuropeiska länder som har lånat mest. Färgerna indikerar vilka västeuropeiska länder de har lånat av. Klicka på diagrammet för att se skarpare version.Av diagrammet framgår tydligt att vi inte behöver oroa oss särskilt mycket för Västeuropas banker om Makedonien, Moldavien, Montenegro, Vitryssland, Albanien, Bosnien eller Serbien skulle drabbas av kollaps i ekonomin och valutan, eftersom deras lånevolymer är små i sammanhanget. Övriga länder däremot är potentiella hot mot Västeuropas banker. Särskilt tydligt blir det när det är ett västeuropeiskt land som står för en stor del av utlåningen till ett visst östeuropeiskt land, t.ex. Sverige till Estland, Lettland och Litauen.

Det har figurerat många jättelika siffror över Västeuropeiska bankers exponering mot Östeuropa, men summan i sammanställningen ovan är "bara" drygt 1,4 biljoner dollar, vilket torde stämma ganska bra med verkligheten.

Nu tänkte jag titta på saken från "andra hållet", dvs. uppdelat per utlånarland istället.Här ser man att Österrike ligger högst på riskskalan för östeuropeisk utlåning. Vad gäller Sverige kan man notera att lejonparten av utlåningen är till de tre baltiska staterna. Eftersom dessa tre ekonomier riskerar att följas åt, så är Sverige betydligt mer utsatt för en enskild riskfaktor.

Nu säger ju dock absoluta tal ofta inte så mycket. Om Italien lånar ut drygt 200 miljarder dollar är det en större andel av landets BNP än om Tyskland gör det. Därför jämför jag nedan bankernas utlåning till Östeuropa med ländernas BNP (tagen från CIA Factbooks beräknade BNP för 2008).
Då ser man plötsligt vilken oerhörd risk som Österrike tar! Deras banker har lånat ut omkring 64% av landets BNP enbart till Östeuropa! Det behövs inte ens någon särskilt allvarlig kris i Östeuropa för att Österrikes banker ska välta. Största låntagarländerna från Österrike är Tjeckien, Rumänien och Ungern. Åtminstone Rumänien och Ungern finns redan på problemradarn...

Med Österrikes mått tar övriga västeuropeiska länder måttliga risker gentemot Östeuropa, även om de definitivt inte är försumbara. Belgiens banker har lånat ut drygt 25% av landets BNP till Östeuropa, och svenska banker drygt 20% av vår BNP, varav det mesta till Baltikum.

Låt oss också ta en titt på vilka östeuropeiska länder som lånat mest i förhållande till BNP och som alltså tar stor risk. Detta enligt min vanliga identifikationsmekanism för potentiella problem i denna kris. Stora lån = stor problemrisk.Här kan man se att Kroatien och Estland ligger i en riskklass för sig. De har lån från utländska banker på över 120% av sin BNP. Men inte heller Lettland, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Litauen och Bulgarien är riskfaktorer som kan ignoreras (även den nominella summan av deras lån enligt det första diagrammet i artikeln spelar in i denna bedömning). Lägg därtill att BNP för flera av de östeuropeiska länderna nu sjunker snabbt, så får vi raskt betydligt högre belåningsgrader.

En del i risken är också valutarisken. En stor del av lånen från västra till östra Europa är noterade i Euro eller Schweizerfranc. Då blir det problem med betalningen när den lokala valutans värde sjunker. Tyvärr hittar jag inga siffror på hur stor del av lånen i de olika länderna som är noterade i utländsk valuta, men vi kan ju ta en titt på hur några valutor rört sig sedan slutet av augusti. Här ser man att Ukraina och Polen ligger sämst till vad gäller valutan. Ukrainas problem har vi ju hört talas om, men Polen har det varit förhållandevis tyst om i denna kris. Även Ungern, Rumänien, Ryssland och Tjeckien har drabbats av fallande valutor.

Sammanfattningsvis har alltså flera västeuropeiska länders banker tagit stora risker mot Östeuropas nu vacklande ekonomier och risken är överhängande att t.ex. en valutakollaps och/eller ekonomisk kollaps i något av riskländerna jag radat upp ovan kan fälla framförallt de österrikiska bankerna, vilket i sin tur troligen skulle ge genklang i hela euroområdet, dit ju Österrike hör. Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan det händer något drastiskt. Exakt vad är svårt att förutsäga, men Sverige befinner sig helt klart också i riskzonen.

Intressant att notera i sammanhanget är att bankkrisen 1931 hade sitt ursprung i Österrike, där den då största banken Creditanstalt gick i konkurs i maj det året. Ska vi få en repris?

P.S. Jag rekommenderar följande två artiklar av Ambrose Evans-Pritchard på Telegraph för den som vill läsa mer om riskerna från Östeuropa:
Failure to save East Europe will lead to worldwide meltdown
Eastern European currencies crumble as fears of debt crisis grow

Östeuropas lån från Västeuropas banker

Nu börjar det se allvarligt ut för västeuropeiska banker. Kreditvärderingsinstitutet Moody's kom idag med en rapport om hur illa ställt det är med östeuropas ekonomier och hur mycket västeuropeiska banker har lånat ut. Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Kroatien, Rumänien och Bulgarien ligger sämst till, enligt denna rapport, men Ukraina, Kazakstan och Ryssland är också under press.

Här har jag hittat ett diagram som visar hur mycket respektive västeuropeiskt lands banker har lånat ut till respektive östeuropeiskt land. Tyvärr är siffrorna lite gamla (från mars 2008), men den grova bilden får man i alla fall. Jag ska senare försöka hinna hämta de färskaste siffrorna och sammanställa till diagram.
Här ser man tydligt hur riskerna fördelar sig. Österrike är den största långivaren till Östeuropa, följt av Italien. Med tanke på att Österrikes BNP bara är cirka 18% av Italiens ligger alltså Österrike värst till när krisen hettar till i Östeuropa. Italienska UniCredits aktie handlades ner 7,4% på Milanobörsen idag, eftersom de råkar ha en enhet vid namn Bank Austria med stora lån österut. Raiffeisen International Bank-Holding (-14% idag) och Erste Group Bank (-18% idag) nämns som två andra österrikiska banker med kraftig exponering mot öst.

Två andra banker med kraftig östexponering är franska Société Générale (-9,6% idag) och belgiska KBC Groep (-13% idag).

Något som sticker ut är också svenska bankers totala dominans i Baltikum. Faller någon av de baltiska ekonomierna ihop är det nästan bara Sverige som drabbas. Swedbank är störst, med totalt 218 miljarder kronor i utlåning till Baltikum vid årsskiftet, därefter följer SEB med 202 miljarder kronor (inklusive åtaganden utanför balansräkningen) och därefter Nordea med 81 miljarder kronor.

Inte så förvånande att svenska bankaktier backade rejält idag. SEB -16,5% (!!) Swedbank -8,4%, Nordea -7,8% och Handelsbanken -10% (förmodligen i sympati med de andra tre ;-) ).

En av de största riskerna är att de östeuropeiska valutorna faller och att därmed lånen (som oftast är noterade i euro vad jag har förstått) blir svåra eller omöjliga att betala tillbaka och därför måste skrivas ner. Det senaste året har polska zlotyn fallit 15% mot euron, den ungerska forinten nästan 14% och den tjeckiska korunan 9%.

Apropå Östeuropa noterar jag att de ryska börserna åter handelsstoppats i en timme idag och indexen föll totalt 9,4%, orsakat av oljeprisfall och osäkerhet om banker. Ajaj! Är vi snart tillbaks till sån där varannandagsbörs som ryssarna hade ett tag i höstas?