och så Grekland...

I hela eurosoppan tycks nu Grekland hamna lite vid sidan av nyhetsrapporteringen, som istället fokuserar på ECB och de större euroländerna. Från "demokratins vagga" läser jag att regeringen ännu inte enats om de nya besparingar som är ett villkor för ytterligare stöd från trojkan. Det är Demokratisk Vänster med partiledaren Fotis Kouvelis som satt sig på tvären. De tre koalitionspartierna ska träffas igen på onsdag, som då blir en ännu mer spännande dag där vi redan har beslutet om ESM i tyska författningsdomstolen samt val i Nederländerna. Det kan bli "två besvikelser och en begravning".

Situationen i Grekland verkar urarta allt mer. I torsdags kunde man läsa om hur poliser som protesterade mot nedskärningar blockerade kravallpolisen så att de inte kunde åka iväg till en annan demonstration. Att hålla polisen tillräckligt betald trots sparåtgärder i statens utgifter borde vara högt prioriterat för den grekiska regimen, men tydligen blir även många poliser missnöjda. Ännu har jag dock inte hört talas om missnöjda militärer i Grekland - det är väl det sista man drar in på.

Jag läser också om att ultranationalistiska partiet "Gyllene gryning" går framåt i opinionsmätningarna och nu är tredje största parti i Grekland med 12 procent av rösterna. Se deras fina symbol här till höger, som väcker vissa associationer, inte bara till gamla grekiska meandermönster.

EU-kritiska vänsterpartiet Syriza skulle enligt undersökningen bli största parti med 30 procent av rösterna. Många greker verkar nu alltså ångra hur de röstade i valet i juni. Största regeringspartiet ND får dock fortfarande stöd av hela 28 procent av väljarna. För Pasok ser det dock illa ut med bara 7,5 procent av rösterna och Demokratisk vänster har fallit från 6 till 4 procent, troligen på grund av sitt stöd till regeringen.

För övrigt var radions intervju med finansminister Anders Borg (vår borgliga regering) i lördags intressant, då han anser att Grekland kan komma att lämna euron inom en 6-9-12 månaders period.

Läs även en intressant artikel i BusinessWeek om en arbetslös grekisk läkemedelssäljare som kommit till Sverige och tagit städjobb, lämnande sin dotter i Grekland. Det är såna som dem som får betala för krisen.

I fredags tyckte vår utrikesminister Carl Bildt att vi måste prata om Europa, eftersom han tycker sig sakna en livaktig Europadebatt i Sverige. Herr Bildt har uppenbarligen missat den livliga Europadebatt som förts av mig och mina bloggrannar, fast våra åsikter faller kanske inte riktigt utrikesministern på läppen. Inte när jag t.ex. skriver att EU är ett imperium på dekis, som troligen är på väg mot sitt sönderfall, med början i Grekland. För EU är ju en del av den maktbas som Herr Bildts fina jobb är beroende av. Utan EU skulle han tvingas hålla sig till den svenska ankdammen och inte få åka runt och glänsa i Europa lika mycket.

Bildt skriver också att "vi tenderar att glömma hur annorlunda det var för ett eller två decennium sedan". Nej, jag har inte glömt hur våra politiker under ledning av dåvarande statsminister Carl Bildt passade på att hålla folkomröstning om Sveriges EU-anslutning 1994, straxt efter att vi drabbats av krisen 1992, så att man garanterat skulle få ett jakande svar från folket. Jag röstade dock nej och kände en stor sorg efter denna folkomröstning. Jag har inte heller glömt att Bildt ivrigt propagerade för att Sverige skulle ansluta sig till det redan på förhand dömda eurosamarbetet. Som tur var fick han inte igenom sin vilja i folkomröstningen.

P.S. Jag kan rekommendera de i mitt tycke godaste oliverna som finns att köpa i Sverige - Ica Ecos blandade oliver från ekologiska odlingar i Grekland. Ett sätt att stödja grekerna i något där de gör bra ifrån sig. Jag sitter just och smaskar på dessa utsökta oliver.

Banker under stress

Bakom allt tal i media om svininfluensan så händer det saker i banksektorn. Det cirkulerar uppgifter om det stresstest som de amerikanska bankerna genomgått och vars resultat ännu inte publicerats - de kommer först nu på måndag 4 maj. Men eftersom resultaten är så katastrofala så låter man dem tydligen läcka ut lite gradvis för att slippa panik på finansmarknaderna. Idag hänvisar DI till en artikel i Wall Street Journal om att jättebankerna Bank of America och Citigroup behöver mer kapital. Det var väl egentligen ingen nyhet - de som har lite insikt, t.ex. Mike Shedlock har länge påpekat att dessa banker egentligen är konkursmässiga, men döljer problemen så gott det går med kreativ bokföring.

Bank of America behöver enligt artikeln flera miljarder dollar i nytt kapital. Bloomberg rapporterar mer detaljerat, nämligen att Bank of America behöver 60-70 miljarder dollar i nytt kapital. Eftersom det knappast lär gå att hitta någon villig investerare för sådana summor till en fallfärdig bank i dagens läge är statligt kapital enda alternativet.

Den amerikanske kändisrasisten Hal Turner presenterade för någon vecka sedan vad han påstod vara resultat som läckt ut från stresstestet *. Han må ha minst sagt otrevliga politiska åsikter, men här har han nog prickat rätt, eftersom han har goda kontakter i inflytelserika kretsar. Det är inga kul resultat som han presenterar - 16 av USAs 19 största banker är tekniskt konkursmässiga - som sagt ingen nyhet för den insatte, men nu verkar det snart finnas svart på vitt på detta. Ingen av dessa banker kommer att klara sig utan statligt stöd om situationen förvärras aldrig så lite på något område. Med tanke på att kreditkrisen nu spridit sig från de sämsta till de "bästa" bolånen och även kommersiella fastigheter så är en förvärring av läget så gott som säkerställd.

Vad värre är, så räcker det att två av dessa 16 storbanker går under för att helt radera ut den amerikanska bankgarantins (FDIC) pengar. Detta var heller ingen nyhet egentligen - vem som helst kunde räkna ut det genom att titta på hur mycket pengar FDIC har och hur stor inlåning bankerna har. Därmed kommer amerikanska staten med största sannolikhet att behöva gå in med mer pengar till FDIC, och det är inga småbelopp som behövs.

De fem största bankerna har så dåligt med kapital i förhållande till sin storlek att det är tveksamt om de kan fortsätta sin verksamhet på sikt. Egentligen ingen nyhet heller. Dessa bankkolosser behöver splittras upp för att kunna fungera. En annan intressant punkt är att fem storbanker pekas ut för sin enorma risktagning i finansiella derivat - Bank of America, JPMorgan Chase, Goldman Sachs, HSBC America och Citigroup.

Det värsta är egentligen att detta stresstest av de amerikanska bankerna bygger på ganska snälla antaganden i sitt "pessimistiska" scenario. Bland annat räknar man med 8,9% arbetslöshet vid slutet av 2009 och 10,3% vid slutet av 2010. Mike Shedlock påpekar att arbetslösheten redan nu raskt är på väg mot sådana siffor. I december var arbetslösheten på 7,2%, i mars 8,5% och med denna ökningstakt når USA över 10% officiell arbetslöshet redan om fyra månader. I onsdags körde två förvaltare på Westwood Capital sitt eget stresstest med de parametrar som läckt ut och kom fram till att det skulle radera ut 56% av bankernas primärkapital. Hur ser det då ut om det blir ännu värre?

Jag skrev häromveckan om de amerikanska storbankernas vinster under första kvartalet 2009 och att de troligen var av engångskaraktär. Nu ser vi att underliggande fundamenta för bankerna fortfarande är kass.

Förutom storbankerna finns det i USA en mängd småbanker som ligger risigt till - FDICs problemlista tar nu upp över 1800 banker. Senast i fredags stängdes fyra banker ner. Därmed är trenden stigande igen både vad gäller antalet stängda banker per månad och deras totala kapital.

Eftersom bankstängningarna sker på fredagar, så har vi nu fått resultatet för april månad. Sen får vi se hur maj blir.

Inte bara USA

Nu är det ju inte bara i USA som bankerna har problem - många europeiska banker har som jag berättat förut gett ut stora lån till Östeuropa och befinner sig därför i riskzonen. Irland och Storbritannien har ju också sina problem och båda har pumpat in mångmiljardbelopp i sina banker för att rädda dem. I torsdags rapporterades att Storbritanniens statliga nota för bankerna nu uppgår till 1,4 biljoner pund, en siffra som ser ut att fortsätta stiga. Då frågar man sig vilka banker som är exponerade mot framförallt den större av dessa ekonomier - Storbritannien. Enligt BIS' siffror från i somras är de mest exponerade länderna Tyskland, Frankrike, Spanien, Schweiz, USA och Irland. Betänk att Irlands BNP är betydligt lägre än för de första fem, så förstår ni att Irlands banker kan få ännu svårare problem framöver. Häromdagen nämnde jag att även svenska Handelsbanken har affärer i Storbritannien.

Allt detta är förstås olika delar av den globala kreditbubblan som jag talat om förut.

Bloggaren "In the End We're All Debt" undrar varför bankerna konsekvent lyckas felprissätta risk och därmed orsaka kraftiga svängningar i den "verkliga" ekonomin, beroende på hur svårt eller lätt det är att få lån. Han frågar sig om banker i sin nuvarande form verkligen fyller någon vettig funktion i det moderna samhället. Läsvärt även för den som inte håller med. Någon form av kapitalförmedling måste vi ju ha, men frågan är hur den ska vara konstruerad.

---

* Jag länkar inte till Hal Turner, eftersom jag inte vill skänka honom några Google-poäng. Men googla på "hal turner stress test" så hittar ni det han skrev.

Aktiebörsen och valutakursen

Stockholmsbörsen gjorde, som ni säkert känner till, en rejäl botten den 27 oktober 2008. OMXS30-indexet stod den dagen som lägst i 557. Sedan dess har aktiebörserna gått mer eller mindre i sicksack, men Stockholmsbörsen har ännu inte underskridit denna oktoberbotten. I fredags blev slutkursen för OMXS30-indexet såpass "högt" som 640. En uppgång på runt 15% sen slutet av oktober - inte fy skam kan man tycka. Dessutom betydligt bättre än t.ex. den tyska börsens DAX-index, som backat mer än 11% sedan oktoberbotten.
Men, under tiden har ju kronan försvagats rejält mot de flesta större valutor. Så sent som i början av september betalade man omkring 9,50 för en euro - nu betalar man över 11,40 för en euro.
Orsakerna är flera.

• Den svenska kronan är en liten valuta och i tider av oro flyr många investerare till den upplevda säkerheten hos större valutor, t.ex. US-dollar, euro eller yen.
• Riksbanken har sänkt styrräntan drastiskt de senaste månaderna, från 4,75% till nu 1%, och vi verkar raskt vara på väg mot nollränta.
• Sverige (och därmed den svenska kronan) riskerar att drabbas hårt om/när Baltikums kris förvärras.

Räknar man lite på det så ser man att Stockholmsbörsens botten i höstas i euro räknat inte inföll förrän den 21 november. Dessutom är det så att fredagens stängningskurs i euro räknat endast är marginellt (1,5%) högre än denna botten. Så här följer ett diagram över OMXS30-index räknat i euro istället.
Då ser man att totalt sedan 1 september har Stockholmsbörsens 30 största bolag gått nästan exakt lika bra/dåligt vad gäller aktiekurs i euro som den tyska börsens motsvarande index.

Det som är intressant för framtiden är nu vad som händer om/när den svenska kronans försvagning upphör. Då försvinner valutakursfaktorn - den enda faktor som just nu håller den svenska aktiebörsen under armarna! Så ni som satsar i aktier - se upp för kronstabilisering eller kronförstärkning.

Vad skulle då kunna få den svenska kronan att förstärkas? Jo, Sveriges statsfinanser är förhållandevis sunda. Många andra EU-länder håller sig istället med stora budgetunderskott. Bland de värsta är Frankrike (5%), Irland (11%), Spanien (6%), Grekland och Lettland, som nyligen fick skäll av EU-kommissionen för att deras budgetunderskott är över 3% av BNP. Detta kan göra att världen tappar förtroendet för euron. Även Storbritannien ligger risigt till - budgetunderskottet beräknas till runt 9% i år, men detta påverkar ju inte euron, eftersom engelsmän, skottar, walesare och nordirländare har kvar sitt kära pund.

Sen är det ju inte bara Sverige som har lånat ut pengar till skakiga ekonomier i öst- och centraleuropa, utan som jag visade i måndags är även flera euroländer i allra högsta grad inblandade där.

Så det ser inte helt mörkt ut för den svenska kronan. Däremot är jag mycket tveksam till uppsidan på Stockholmsbörsen.

P.S. Vilken tur att kronkurs inte rimmar på konkurs ;-)

Banklånen till Östeuropa

Häromdagen skrev jag om Östeuropas lån från Västeuropas banker. Nu har jag plockat fram de färskaste siffrorna från BIS och gjort diagram för att illustrera hur det ligger till. Notera att siffrorna nedan endast gäller lån från banker. Det kan finnas andra långivare också, men för dem hittar jag inte lika lätt statistik.

Först en illustration av vilka östeuropeiska länder som har lånat mest. Färgerna indikerar vilka västeuropeiska länder de har lånat av. Klicka på diagrammet för att se skarpare version.Av diagrammet framgår tydligt att vi inte behöver oroa oss särskilt mycket för Västeuropas banker om Makedonien, Moldavien, Montenegro, Vitryssland, Albanien, Bosnien eller Serbien skulle drabbas av kollaps i ekonomin och valutan, eftersom deras lånevolymer är små i sammanhanget. Övriga länder däremot är potentiella hot mot Västeuropas banker. Särskilt tydligt blir det när det är ett västeuropeiskt land som står för en stor del av utlåningen till ett visst östeuropeiskt land, t.ex. Sverige till Estland, Lettland och Litauen.

Det har figurerat många jättelika siffror över Västeuropeiska bankers exponering mot Östeuropa, men summan i sammanställningen ovan är "bara" drygt 1,4 biljoner dollar, vilket torde stämma ganska bra med verkligheten.

Nu tänkte jag titta på saken från "andra hållet", dvs. uppdelat per utlånarland istället.Här ser man att Österrike ligger högst på riskskalan för östeuropeisk utlåning. Vad gäller Sverige kan man notera att lejonparten av utlåningen är till de tre baltiska staterna. Eftersom dessa tre ekonomier riskerar att följas åt, så är Sverige betydligt mer utsatt för en enskild riskfaktor.

Nu säger ju dock absoluta tal ofta inte så mycket. Om Italien lånar ut drygt 200 miljarder dollar är det en större andel av landets BNP än om Tyskland gör det. Därför jämför jag nedan bankernas utlåning till Östeuropa med ländernas BNP (tagen från CIA Factbooks beräknade BNP för 2008).
Då ser man plötsligt vilken oerhörd risk som Österrike tar! Deras banker har lånat ut omkring 64% av landets BNP enbart till Östeuropa! Det behövs inte ens någon särskilt allvarlig kris i Östeuropa för att Österrikes banker ska välta. Största låntagarländerna från Österrike är Tjeckien, Rumänien och Ungern. Åtminstone Rumänien och Ungern finns redan på problemradarn...

Med Österrikes mått tar övriga västeuropeiska länder måttliga risker gentemot Östeuropa, även om de definitivt inte är försumbara. Belgiens banker har lånat ut drygt 25% av landets BNP till Östeuropa, och svenska banker drygt 20% av vår BNP, varav det mesta till Baltikum.

Låt oss också ta en titt på vilka östeuropeiska länder som lånat mest i förhållande till BNP och som alltså tar stor risk. Detta enligt min vanliga identifikationsmekanism för potentiella problem i denna kris. Stora lån = stor problemrisk.Här kan man se att Kroatien och Estland ligger i en riskklass för sig. De har lån från utländska banker på över 120% av sin BNP. Men inte heller Lettland, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Litauen och Bulgarien är riskfaktorer som kan ignoreras (även den nominella summan av deras lån enligt det första diagrammet i artikeln spelar in i denna bedömning). Lägg därtill att BNP för flera av de östeuropeiska länderna nu sjunker snabbt, så får vi raskt betydligt högre belåningsgrader.

En del i risken är också valutarisken. En stor del av lånen från västra till östra Europa är noterade i Euro eller Schweizerfranc. Då blir det problem med betalningen när den lokala valutans värde sjunker. Tyvärr hittar jag inga siffror på hur stor del av lånen i de olika länderna som är noterade i utländsk valuta, men vi kan ju ta en titt på hur några valutor rört sig sedan slutet av augusti. Här ser man att Ukraina och Polen ligger sämst till vad gäller valutan. Ukrainas problem har vi ju hört talas om, men Polen har det varit förhållandevis tyst om i denna kris. Även Ungern, Rumänien, Ryssland och Tjeckien har drabbats av fallande valutor.

Sammanfattningsvis har alltså flera västeuropeiska länders banker tagit stora risker mot Östeuropas nu vacklande ekonomier och risken är överhängande att t.ex. en valutakollaps och/eller ekonomisk kollaps i något av riskländerna jag radat upp ovan kan fälla framförallt de österrikiska bankerna, vilket i sin tur troligen skulle ge genklang i hela euroområdet, dit ju Österrike hör. Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan det händer något drastiskt. Exakt vad är svårt att förutsäga, men Sverige befinner sig helt klart också i riskzonen.

Intressant att notera i sammanhanget är att bankkrisen 1931 hade sitt ursprung i Österrike, där den då största banken Creditanstalt gick i konkurs i maj det året. Ska vi få en repris?

P.S. Jag rekommenderar följande två artiklar av Ambrose Evans-Pritchard på Telegraph för den som vill läsa mer om riskerna från Östeuropa:
Failure to save East Europe will lead to worldwide meltdown
Eastern European currencies crumble as fears of debt crisis grow

Östeuropas lån från Västeuropas banker

Nu börjar det se allvarligt ut för västeuropeiska banker. Kreditvärderingsinstitutet Moody's kom idag med en rapport om hur illa ställt det är med östeuropas ekonomier och hur mycket västeuropeiska banker har lånat ut. Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Kroatien, Rumänien och Bulgarien ligger sämst till, enligt denna rapport, men Ukraina, Kazakstan och Ryssland är också under press.

Här har jag hittat ett diagram som visar hur mycket respektive västeuropeiskt lands banker har lånat ut till respektive östeuropeiskt land. Tyvärr är siffrorna lite gamla (från mars 2008), men den grova bilden får man i alla fall. Jag ska senare försöka hinna hämta de färskaste siffrorna och sammanställa till diagram.
Här ser man tydligt hur riskerna fördelar sig. Österrike är den största långivaren till Östeuropa, följt av Italien. Med tanke på att Österrikes BNP bara är cirka 18% av Italiens ligger alltså Österrike värst till när krisen hettar till i Östeuropa. Italienska UniCredits aktie handlades ner 7,4% på Milanobörsen idag, eftersom de råkar ha en enhet vid namn Bank Austria med stora lån österut. Raiffeisen International Bank-Holding (-14% idag) och Erste Group Bank (-18% idag) nämns som två andra österrikiska banker med kraftig exponering mot öst.

Två andra banker med kraftig östexponering är franska Société Générale (-9,6% idag) och belgiska KBC Groep (-13% idag).

Något som sticker ut är också svenska bankers totala dominans i Baltikum. Faller någon av de baltiska ekonomierna ihop är det nästan bara Sverige som drabbas. Swedbank är störst, med totalt 218 miljarder kronor i utlåning till Baltikum vid årsskiftet, därefter följer SEB med 202 miljarder kronor (inklusive åtaganden utanför balansräkningen) och därefter Nordea med 81 miljarder kronor.

Inte så förvånande att svenska bankaktier backade rejält idag. SEB -16,5% (!!) Swedbank -8,4%, Nordea -7,8% och Handelsbanken -10% (förmodligen i sympati med de andra tre ;-) ).

En av de största riskerna är att de östeuropeiska valutorna faller och att därmed lånen (som oftast är noterade i euro vad jag har förstått) blir svåra eller omöjliga att betala tillbaka och därför måste skrivas ner. Det senaste året har polska zlotyn fallit 15% mot euron, den ungerska forinten nästan 14% och den tjeckiska korunan 9%.

Apropå Östeuropa noterar jag att de ryska börserna åter handelsstoppats i en timme idag och indexen föll totalt 9,4%, orsakat av oljeprisfall och osäkerhet om banker. Ajaj! Är vi snart tillbaks till sån där varannandagsbörs som ryssarna hade ett tag i höstas?

Hoppsan! Gastrycket!

Häromdagen nämnde jag gastvisten mellan Ryssland och Ukraina. Nu verkar det ha blivit allvarligt. Ryska Gazprom har sedan knappt en vecka stängt av gasleveranserna till Ukraina, som med sin mer eller mindre kollapsade ekonomi har fått betalningssvårigheter. Eftersom 80% av de ryska gasleveranserna till övriga Europa går genom Ukraina leder det som väntat till att det blir problem även med de leveranserna. Idag rapporteras från flera länder i sydöstra Europa allvarliga fall i gastrycket - Bulgarien, Slovakien, Kroatien, Bosnien, Makedonien, Polen, Italien, m.fl. Och detta mitt i smällkalla vintern.

Ryska Gazprom skyller på att Ukraina stängt av genomfartsledningar. Vad sanningen egentligen är kan bli svårt att säga. EUs nya ordförandeland Tjeckien försöker organisera en gemensam insats mot Ryssland.

Detta är en allvarlig kris som kanske kommer att få en snabb tillfällig lösning nu, men grundproblemet kvarstår - att många europeiska länder är beroende av leveranser av fossilgas från Ryssland för sina energibehov. Det krävs mer långsiktiga lösningar i form av energibesparing och liknande för att lösa problemet, annars kommer det att återkomma så fort ett transitland får betalningsproblem. Med tanke på den ekonomiska krisen, där många östeuropeiska länder ligger illa till, så får vi säkert räkna med fler nyheter där rysk fossilgas (eller rättare sagt avsaknad av den) har en central roll.

Gaskrisen pekar också på hur sårbara industrisamhällen kan vara, särskilt om de bygger sin energisäkerhet på fossilgas som importeras via långväga gasledningar. För det första måste man ha pengar att betala med - en allvarlig valutakris kan ställa till det, som i Ukraina. Dessutom måste leverantörslandet vara någorlunda vänligt inställt till mottagarlandet. Hur vänligt inställt är egentligen Ryssland till resten av Europa? Till råga på allt måste alla länder längs försörjningsvägen vara tillräckligt stabila för att leveranserna ska fungera ostört. Det låter för bra för att vara sant och är det tydligen också.

Gazprom hotar Ukraina

För andra gången på tre år kan nu gasleveranserna från Ryssland till Ukraina stängas av p.g.a. Ukrainas obetalda gasräkningar. Ett redan hårt trängt land drabbas isåfall ytterligare.

För den som har missat det - Ukrainas valuta hryvnia har fallit ihop och IMF har ryckt in. Centralbanken höjde för en vecka sedan sin styrränta till 22% (!), vilket faktiskt fick valutan att rekylera upp.

Många lån i Ukraina är noterade i utländsk valuta, vilket kommer att skapa stora problem. Många av dem kan helt enkelt inte betalas tillbaka. Swedbank har, som säkert många vet, ett finger även i denna syltburk...

Ukrainas parlament lyckades idag inte få igenom en budget för 2009 eftersom flera ledamöter ansåg den vara orealistisk vad gäller antaganden om BNP och inflation.

Men effekterna av Ukrainas ekonomiska kollaps bleknar jämfört med vad ett gasstopp skulle kunna ställa till med för Västeuropa:

"Gazprom warned western Europe could be hit by gas shortages. The Russian gas provider said a long-running row with Ukraine could disrupt supplies to Europe this winter. [...]
Some 80% of Russian gas exports to Europe flow through Ukraine"

Om det alltså blir gasleveransstopp till Ukraina och de börjar nalla av förbipasserande gas kan det alltså bli total avstängning.

Ukraina är självklart ett av länderna på min krisradar. Nu har jag gjort en kort presentation av det också.

Det går dåligt för företagen...

DN rapporterar att företagskonkurserna i Sverige ökade med hela 19 procent under oktober. Även i övriga Europa är det fler konkurser. Jag har sagt det förut - vi kommer att få en våg av konkurser, dels p.g.a. kreditåtstramningen, dels p.g.a. minskad konsumtion. Dessutom har antalet konkurser varit på historiskt sett låga nivåer de senaste åren. Många företag som är illa skötta eller har ohållbara affärsidéer har kunnat överleva tack vare högkonjunkturen och den enkla tillgången till billiga lån. Ännu ser vi dock bara början av konkursvågen.

DN rapporterar också att orderingången till den svenska industrin minskade med 4,7% från augusti till september. Illa, men inte lika illa som i Tyskland, där orderingången minskade med hela 8%.

Vi verkar alltså inte vara i närheten av någon vändning ännu, utan konjunkturnedgången håller istället på att ta fart ordentligt och drabba fler sektorer.

Nästa steg i krisen blir...

Finanskrisen som började förra sommaren har nu gått in i ett stadium där storbanker faller som käglor och räntegapen skjuter i höjden. Någon form av "räddningspaket" lär komma snart i USA, men även då har kvarvarande banker stora problem och stramar åt sin utlåning.

Då kommer vi till nästa steg i krisen. Många företag är idag beroende av lån för att driva sin verksamhet. När lånekranen då skruvas åt så kommer många av dessa företag inte att kunna behålla sina nuvarande lånenivåer. Då finns två alternativ - nedskärningar eller konkurs. Dessutom drabbas många företag av minskad orderingång eller försäljning, eftersom både konsumenter och företag nu börjar hålla hårt i plånboken. Pappersupplagan av DN hade idag en artikel om den dåliga soliditeten hos många svenska storföretag, där det pekas på hur beroende dessa är av lån. Detta gäller såklart inte bara svenska företag, utan tendensen finns i hela världen. Den nuvarande krisen beror på upprullningen av världshistoriens största kreditbubbla - över hela världen har privatpersoner, företag, stater och kommuner levt på lånade pengar i en aldrig tidigare skådad utsträckning.

Men kan inte företagen öka sin soliditet då? Nja, det lär bli svårt i nuvarande ekonomiskt läge. För att citera Wikipedia: "Soliditeten kan bara öka på tre sätt: 1) Genom att företaget genererar vinst och dessa återinvesteras i företaget, 2) Genom amortering av skulder och 3) Genom att ägarna skjuter till medel (till exempel genom nyemission)."
1. Företagens vinster kommer att minska p.g.a. minskad efterfrågan, varför soliditetsökning genom återinvestering av vinster är mer eller mindre utesluten.
2. Amortering av företagens skulder blir också svår eller omöjlig med minskade företagsintäkter.
3. Det nuvarande börsklimatet gör nyemissioner svåra eller omöjliga. Få vill idag investera i andra företag än de absolut säkraste. Många ägare har idag inte heller medel att skjuta till för att öka företagets soliditet.
Sammanfattningsvis finns inga enkla vägar till ökad soliditet för företagen i sikte den närmsta tiden.

Som jag påpekat redan i augusti förra året så har antalet företagskonkurser legat på historiskt sett mycket låga nivåer de senaste åren. Det har varit lätt att låna pengar och många dåligt skötta företag eller sådana med i längden ohållbara affärsidéer har därför kunnat överleva i flera år. Därför finns ett stort "lager" av företag som väntar på konkurs.

Vad jag räknar med är att vi snart får se en stor våg av konkurser och nedskärningar från allehanda företag, både i USA och Europa (inklusive Sverige). Detta stadium av krisen blir särskilt allvarligt, då det drabbar alla typer av jobb, inte bara anställda i finansbranschen. Framåt årsskiftet kommer vi troligen att se allvarliga konsekvenser av denna våg, framförallt i USA.

En tillfällig "lösning" av den akuta finanskrisen kan till och med göra situationen farligare, eftersom det kan invagga företag i tron att det värsta är över och att man nu kan satsa framåt.

Faktiskt verkar vi se början av denna våg redan nu. Idag kunde vi läsa att 1400 jobb ska bort på Volvo lastvagnar. För någon dag sedan rapporterades att antalet varsel har fördubblats i september 2008 jämfört med samma månad i fjol. Och i förra veckan kom en vinstvarning från General Electric, ett av världens största och mest diversifierade företag.