Uppdatering Kaliforniens torka

Jag skrev för någon vecka sedan om torkan i Kalifornien och en del av dess konsekvenser och visade även talande satellitfoton. Här kommer lite uppdatering om läget.

Torkperioderna i Kalifornien har blivit allt värre. Torkan 2007-2009 var värre än den 2001-2002 och den nuvarande torkan slår den föregående med hästlängder.

Förra året föll det rekordlite nederbörd i Kalifornien - den lägsta mängden sedan mätningarnas början för 119 år sedan. 75 procent av nederbörden faller normalt under november till mars, men denna vinter har det alltså fallit väldigt lite. Snötäcket i Sierra Nevada är endast på 12 procent av normal nivå. I slutet av januari var Kaliforniens 150 vattenreservoarer på omkring 65 procent av normal nivå. Bilden nedan visar en uttorkad vattenreservoar nära San Jose.

Torkan har än så länge framförallt drabbat jordbruket, en sektor som står för 45 miljarder av Kaliforniens bruttoregionalprodukt på 2000 miljarder dollar, alltså drygt 2 procent av delstatens ekonomi. Jordbruket står för 80 procent av Kaliforniens vattenförbrukning. Förutom att Kalifornien producerar nästan hälften av USA:s frukt, grönsaker och nötter är delstaten också landets största producent av mejerivaror och vin. För många grönsaker odlas som jag skrev 80 procent eller mer av USA:s totala odling i Kalifornien.

Boskapsuppfödare i Kalifornien har nu börjat slakta ut sina hjordar. Vissa försöker klara sig genom att köpa in hö från andra stater, men det blir dyrt och kan bara bli en tillfällig lösning.

För ettåriga grödor är det möjligt (om än förlustbringande) att lämna åkrar obeväxta i ett år, men det är värre för dem som har nöt- eller fruktodlingar. Där ställs odlarna inför valet mellan att hugga ner träden eller att låta dem försöka överleva på minimala vattenmängder med kraftigt minskad eller obefintlig skörd. De kan också välja mellan att spara det lilla vatten de har till de yngre träden och låta de äldre dö eller att sprida ut det mellan alla träd. Många odlare konstbevattnar nu grödor som normalt brukar klara sig på regn såsom vete och mandlar.

Vattenbristen gör att bedömare tror att omkring 200 000 hektar eller 6 procent av delstatens konstbevattnade areal kommer att lämnas obesådd i år. Vid den senaste torkan 2009 var det 109 000 hektar som inte odlades.

Vattenkraften, som står för 14 procent av delstatens elkraft, drabbas självklart också. Detta kan leda till högre elpriser och att man använder mer gaskraftverk, vilket i sin tur driver upp gaspriset, som i och för sig är lågt just nu i USA.

Eftersom vattennivåerna i reservoarerna är så låga har delstatens vattenmyndighet gjort något den aldrig gjort förut - den har beslutat att de lokala vattenmyndigheterna inte får ta något vatten från reservoarerna, utan får bara ta av sina lokala reservoarer. Detta har gjort att flera kommuner infört begränsningar i vattenanvändningen, till exempel förbud mot att tvätta bilar, fylla simbassänger och vattna gräsmattor dagtid. Detta vintertid - hur kommer det då att bli i sommar?

En del i Kaliforniens vattenproblem är att vattnet är underprissatt. De lokala vattenmyndigheterna håller priset lågt, vilket leder till att folk förbrukar vatten utan att tänka på kostnaden. Istället för att införa ransoneringar skulle man på ett mycket enklare vis kunna få till en minskad vattenförbrukning genom att höja priset på vatten kraftigt (dock med förbehållet att en rimlig miniminivå per hushåll hålls på en låg prisnivå), men något sådant kan man knappast förvänta sig från en halvsocialistisk ekonomi som USA. Hursomhelst kanske de tvingas att faktiskt sätta priset på vatten utifrån vad det faktiskt kostar. Eftersom 80 procent av vattnet går till konstbevattning i jordbruket skulle ett rejält högre vattenpris förstås få stora effekter på lönsamheten i odlingen, alternativt att det skulle höja priserna på slutprodukten.

Torkan i Kalifornien får många små effekter, som var för sig kanske inte är så stora, men sammantaget kan de få en märkbar effekt, särskilt om man tar med följdeffekter i beräkningen. Och om även 2014 fortsätter att vara ett torrt år i Kalifornien, hur kommer situationen då att vara 2015?

Torkan i Kalifornien och grönsakerna

Detta skrivs inte heller om i svenska media, men är mycket allvarligt: Kalifornien har drabbats av den värsta torkan sedan mätningarna började 1840. På kartan nedan från US Drought Monitor kan ni se omfattningen.

Notera att det står L för "long-term" vad gäller torkan över i princip hela västra halvan av USA. Särskilt illa drabbat är som synes Kalifornien.

Torkan har lett till stora skogsbränder, vattenreservoarerna är på mycket låga nivåer och jordbruket har drabbats hårt. Förutom att det fallit väldigt lite regn i delstaten är det också ovanligt lite snö uppe i bergen (under 20 procent av det normala), vilket inte bådar gott för fortsättningen av året, då snöavsmältningen i bergen står för en stor del av flödena under sommarhalvåret. Det är under vintern som vattenreserverna ska byggas upp, men nu sker inte det. Meteorologerna säger att nederbördsbristen beror på en högtrycksrygg som envist ligger kvar utanför kusten sedan tretton månader och blockerar inkommande regnväder. Nederbörden är under 20 procent av det normala. Om inte vädermönstret ändras snart kan det bli så att konstbevattningen i Kalifornien i år bara får tillgång till 5 procent av den normala vattenmängden.

Torkan kommer också att öka användningen av det redan överutnyttjade grundvattnet. Kalifornien behöver mycket vatten. En åttondel av USA:s jordbruksproduktion kommer från delstaten och är till stor del beroende av konstbevattning - jordbruket använder omkring 80 procent av delstatens vatten. Där bor också 38,2 miljoner invånare. Befolkningen har ökat snabbt - 1930 bodde endast 5,6 miljoner där. Klarar Kalifornien i längden så många invånare? Kanske var 1800- och 1900-talen en sällsynt gynnsam period i delstatens klimathistoria och klimatet återgår nu kanske till ett torrare läge som kan vara i decennier.

Orten Willits i Mendocino county i norra delen av delstaten med 5000 invånare har infört vattenransonering, vilket ofta kan ske under sommaren, men är ytterst ovanligt under vinterhalvåret. Det lär bli fler orter som tvingas till vattenransonering framöver.

Nu drabbar Kaliforniens torka inte bara delstaten själv, utan indirekt även resten av USA, då produktionen av de flesta grönsaker och många frukter är extremt koncentrerad dit. USA kommer alltså troligen att drabbas av den dåliga sortens inflation då priserna på många matvaror kan stiga kraftigt (och redan har gjort det i många fall).

I Kalifornien odlas 99 procent av USA:s kronärtskockor, 44 procent av sparrisen, en femtedel av kålen, två tredjedelar av morötterna, hälften av paprikan, 89 procent av blomkålen, 94 procent av broccolin, 95 procent av sellerin, över 80 procent av salladen, 83 procent av den färska spenaten, en tredjedel av de färska tomaterna samt 95 procent av tomaterna för konserver.

Vad gäller frukt och nötter så står Kalifornien för 86 procent av USA:s citroner, en fjärdedel av apelsinerna, 90 procent av avocadon, 84 procent av persikorna, 88 procent av jordgubbarna, 97 procent av plommonen, samt över 90 procent av vindruvorna, mandlarna och valnötterna!

Det ser ut som om amerikanernas mathållning kan bli betydligt mindre variationsrik.

Här ser man hur stordrift och specialisering ger ett mycket sårbart samhälle. Hade produktionen av grönsaker och frukt varit mer jämnt fördelad över USA hade man inte fått lika stora problem om en del av landet drabbats av torka. Nu blir det istället så att odlingen av olika grödor koncentreras till de områden där det är absolut mest lönsamt. De flesta av de grönsaker och frukter jag räknat upp ovan kan odlas i stora delar av USA, men inte lika lönsamt som i Kalifornien (innan torkan). Konkurrensen och billiga transporter har därför gjort att grönsaks- och fruktodlare i övriga landet slagits ut.

En rimlig gissning är att hemodling av grönsaker och frukt kommer att öka starkt i popularitet i USA. Höga priser på dessa varor kommer att göra husbehovsodling betydligt mer attraktivt och när en allt större andel av befolkningen står utanför arbetsmarknaden finns också för många tid att lägga på trädgården. Presidenthustrun Michelle Obamas grönsaksodling i Vita Husets trädgård ligger verkligen i tiden.

Vilken påverkan en brist på grönsaker och frukt i USA kommer att få i resten av världen är svårt att sia om. Grannländerna Kanada och Mexiko kommer definitivt att drabbas. Men kommer amerikanska grossister även att köpa upp dem på andra marknader och flygfrakta dem till USA? Med höga priser i USA kan kalkylen bli lönsam. Isåfall drabbas även resten av världen av högre priser på frukt, grönt och nötter.