Uppdatering Kaliforniens torka

Jag skrev för någon vecka sedan om torkan i Kalifornien och en del av dess konsekvenser och visade även talande satellitfoton. Här kommer lite uppdatering om läget.

Torkperioderna i Kalifornien har blivit allt värre. Torkan 2007-2009 var värre än den 2001-2002 och den nuvarande torkan slår den föregående med hästlängder.

Förra året föll det rekordlite nederbörd i Kalifornien - den lägsta mängden sedan mätningarnas början för 119 år sedan. 75 procent av nederbörden faller normalt under november till mars, men denna vinter har det alltså fallit väldigt lite. Snötäcket i Sierra Nevada är endast på 12 procent av normal nivå. I slutet av januari var Kaliforniens 150 vattenreservoarer på omkring 65 procent av normal nivå. Bilden nedan visar en uttorkad vattenreservoar nära San Jose.

Torkan har än så länge framförallt drabbat jordbruket, en sektor som står för 45 miljarder av Kaliforniens bruttoregionalprodukt på 2000 miljarder dollar, alltså drygt 2 procent av delstatens ekonomi. Jordbruket står för 80 procent av Kaliforniens vattenförbrukning. Förutom att Kalifornien producerar nästan hälften av USA:s frukt, grönsaker och nötter är delstaten också landets största producent av mejerivaror och vin. För många grönsaker odlas som jag skrev 80 procent eller mer av USA:s totala odling i Kalifornien.

Boskapsuppfödare i Kalifornien har nu börjat slakta ut sina hjordar. Vissa försöker klara sig genom att köpa in hö från andra stater, men det blir dyrt och kan bara bli en tillfällig lösning.

För ettåriga grödor är det möjligt (om än förlustbringande) att lämna åkrar obeväxta i ett år, men det är värre för dem som har nöt- eller fruktodlingar. Där ställs odlarna inför valet mellan att hugga ner träden eller att låta dem försöka överleva på minimala vattenmängder med kraftigt minskad eller obefintlig skörd. De kan också välja mellan att spara det lilla vatten de har till de yngre träden och låta de äldre dö eller att sprida ut det mellan alla träd. Många odlare konstbevattnar nu grödor som normalt brukar klara sig på regn såsom vete och mandlar.

Vattenbristen gör att bedömare tror att omkring 200 000 hektar eller 6 procent av delstatens konstbevattnade areal kommer att lämnas obesådd i år. Vid den senaste torkan 2009 var det 109 000 hektar som inte odlades.

Vattenkraften, som står för 14 procent av delstatens elkraft, drabbas självklart också. Detta kan leda till högre elpriser och att man använder mer gaskraftverk, vilket i sin tur driver upp gaspriset, som i och för sig är lågt just nu i USA.

Eftersom vattennivåerna i reservoarerna är så låga har delstatens vattenmyndighet gjort något den aldrig gjort förut - den har beslutat att de lokala vattenmyndigheterna inte får ta något vatten från reservoarerna, utan får bara ta av sina lokala reservoarer. Detta har gjort att flera kommuner infört begränsningar i vattenanvändningen, till exempel förbud mot att tvätta bilar, fylla simbassänger och vattna gräsmattor dagtid. Detta vintertid - hur kommer det då att bli i sommar?

En del i Kaliforniens vattenproblem är att vattnet är underprissatt. De lokala vattenmyndigheterna håller priset lågt, vilket leder till att folk förbrukar vatten utan att tänka på kostnaden. Istället för att införa ransoneringar skulle man på ett mycket enklare vis kunna få till en minskad vattenförbrukning genom att höja priset på vatten kraftigt (dock med förbehållet att en rimlig miniminivå per hushåll hålls på en låg prisnivå), men något sådant kan man knappast förvänta sig från en halvsocialistisk ekonomi som USA. Hursomhelst kanske de tvingas att faktiskt sätta priset på vatten utifrån vad det faktiskt kostar. Eftersom 80 procent av vattnet går till konstbevattning i jordbruket skulle ett rejält högre vattenpris förstås få stora effekter på lönsamheten i odlingen, alternativt att det skulle höja priserna på slutprodukten.

Torkan i Kalifornien får många små effekter, som var för sig kanske inte är så stora, men sammantaget kan de få en märkbar effekt, särskilt om man tar med följdeffekter i beräkningen. Och om även 2014 fortsätter att vara ett torrt år i Kalifornien, hur kommer situationen då att vara 2015?

Torkan i Kalifornien och grönsakerna

Detta skrivs inte heller om i svenska media, men är mycket allvarligt: Kalifornien har drabbats av den värsta torkan sedan mätningarna började 1840. På kartan nedan från US Drought Monitor kan ni se omfattningen.

Notera att det står L för "long-term" vad gäller torkan över i princip hela västra halvan av USA. Särskilt illa drabbat är som synes Kalifornien.

Torkan har lett till stora skogsbränder, vattenreservoarerna är på mycket låga nivåer och jordbruket har drabbats hårt. Förutom att det fallit väldigt lite regn i delstaten är det också ovanligt lite snö uppe i bergen (under 20 procent av det normala), vilket inte bådar gott för fortsättningen av året, då snöavsmältningen i bergen står för en stor del av flödena under sommarhalvåret. Det är under vintern som vattenreserverna ska byggas upp, men nu sker inte det. Meteorologerna säger att nederbördsbristen beror på en högtrycksrygg som envist ligger kvar utanför kusten sedan tretton månader och blockerar inkommande regnväder. Nederbörden är under 20 procent av det normala. Om inte vädermönstret ändras snart kan det bli så att konstbevattningen i Kalifornien i år bara får tillgång till 5 procent av den normala vattenmängden.

Torkan kommer också att öka användningen av det redan överutnyttjade grundvattnet. Kalifornien behöver mycket vatten. En åttondel av USA:s jordbruksproduktion kommer från delstaten och är till stor del beroende av konstbevattning - jordbruket använder omkring 80 procent av delstatens vatten. Där bor också 38,2 miljoner invånare. Befolkningen har ökat snabbt - 1930 bodde endast 5,6 miljoner där. Klarar Kalifornien i längden så många invånare? Kanske var 1800- och 1900-talen en sällsynt gynnsam period i delstatens klimathistoria och klimatet återgår nu kanske till ett torrare läge som kan vara i decennier.

Orten Willits i Mendocino county i norra delen av delstaten med 5000 invånare har infört vattenransonering, vilket ofta kan ske under sommaren, men är ytterst ovanligt under vinterhalvåret. Det lär bli fler orter som tvingas till vattenransonering framöver.

Nu drabbar Kaliforniens torka inte bara delstaten själv, utan indirekt även resten av USA, då produktionen av de flesta grönsaker och många frukter är extremt koncentrerad dit. USA kommer alltså troligen att drabbas av den dåliga sortens inflation då priserna på många matvaror kan stiga kraftigt (och redan har gjort det i många fall).

I Kalifornien odlas 99 procent av USA:s kronärtskockor, 44 procent av sparrisen, en femtedel av kålen, två tredjedelar av morötterna, hälften av paprikan, 89 procent av blomkålen, 94 procent av broccolin, 95 procent av sellerin, över 80 procent av salladen, 83 procent av den färska spenaten, en tredjedel av de färska tomaterna samt 95 procent av tomaterna för konserver.

Vad gäller frukt och nötter så står Kalifornien för 86 procent av USA:s citroner, en fjärdedel av apelsinerna, 90 procent av avocadon, 84 procent av persikorna, 88 procent av jordgubbarna, 97 procent av plommonen, samt över 90 procent av vindruvorna, mandlarna och valnötterna!

Det ser ut som om amerikanernas mathållning kan bli betydligt mindre variationsrik.

Här ser man hur stordrift och specialisering ger ett mycket sårbart samhälle. Hade produktionen av grönsaker och frukt varit mer jämnt fördelad över USA hade man inte fått lika stora problem om en del av landet drabbats av torka. Nu blir det istället så att odlingen av olika grödor koncentreras till de områden där det är absolut mest lönsamt. De flesta av de grönsaker och frukter jag räknat upp ovan kan odlas i stora delar av USA, men inte lika lönsamt som i Kalifornien (innan torkan). Konkurrensen och billiga transporter har därför gjort att grönsaks- och fruktodlare i övriga landet slagits ut.

En rimlig gissning är att hemodling av grönsaker och frukt kommer att öka starkt i popularitet i USA. Höga priser på dessa varor kommer att göra husbehovsodling betydligt mer attraktivt och när en allt större andel av befolkningen står utanför arbetsmarknaden finns också för många tid att lägga på trädgården. Presidenthustrun Michelle Obamas grönsaksodling i Vita Husets trädgård ligger verkligen i tiden.

Vilken påverkan en brist på grönsaker och frukt i USA kommer att få i resten av världen är svårt att sia om. Grannländerna Kanada och Mexiko kommer definitivt att drabbas. Men kommer amerikanska grossister även att köpa upp dem på andra marknader och flygfrakta dem till USA? Med höga priser i USA kan kalkylen bli lönsam. Isåfall drabbas även resten av världen av högre priser på frukt, grönt och nötter.

Isvolymen i Arktis

Jag har skrivit om hur den arktiska havsisen i år var rekordliten till yten, även om ytan nu har börjat öka igen i och med den antågande vintern. Nu har även mätningarna av isvolymen kommit, som visar att även den var rekordlåg, närmare bestämt bara en femtedel (!) av vad den var år 1979, som är det första året då den beräknades. Just detta att volymen är så låg innebär att isen är tunnare och därmed bryts upp snabbare under sommarhalvåret. Vi kan alltså räkna med fortsatt liten isyta i Arktis och därmed mer extremväder även kommande år.

Denna sommar har varit ett annus horribilis vad gäller vädret i Sverige, när vädermönstren "fastnat". I Stockholm blev det bara sex högsommardagar i år mot 28 förra året (alltså dagar med temperaturer över 25 grader). Inte sedan i februari har Sverige haft ett starkt högtryck. Under april-september har man i delar av landet haft fler nederbördsdagar än för denna period de senaste femtio åren.

Effekt och Uppsalainitiativet tipsar om en artikel i Nature om hur den tinande arktiska permafrosten kan förstärka klimatpåverkan. Det kostar att läsa artikeln på Natures hemsida, men det finns en sammanfattning på Skeptical Science.

En annan undersökning visar att hur mycket av den ökade koldioxidmängden i atmosfären som kan tas upp av växterna är begränsat på grund av att det finns för lite kväve i jorden.

Och peak oil kommer inte att rädda klimatet genom att sätta en begränsning på hur mycket koldioxid som kan släppas ut. För det första finns en hel del olja kvar i marken, så förbränningstakten lär fortsätta att vara hög även om den minskar. För det andra finns en massa kol kvar och peak coal beräknas inte inträffa förrän runt 2020 2030. För det tredje så har vi redan satt igång en självgående process med t.ex. upptining av arktiska områden. Även om vi stängde ner all användning av fossila bränslen idag så räcker den mängd som mänskligheten redan bränt upp för att ge fortsatt klimatpåverkan.

Det är bara att anpassa sig till det förändrade klimatet. Årets dåliga vår gjorde att jag bestämde mig för att inte odla några pumpor och det var nog ett klokt val med tanke på hur sommaren blev. Däremot har potatisen trivts bra.

Rekordvarmt första halvår på norra halvklotet

Amerikanska vädertjänsten NOAA släppte nyligen siffrorna för temperatur och nederbörd globalt under juni samt hela första halvåret 2012. Det var globalt den fjärde varmaste junimånaden sedan seriens början år 1880, med en en global medeltemperatur 0,63°C över medelvärdet för 1900-talet. Den varmaste juni hittills inföll 2010.

För norra halvklotet var det den varmaste junimånaden sedan seriens början, med en temperatur 1,30°C över medelvärdet. Södra halvklotet hade bara sin tjugonde varmaste junimånad.

Den globala landtemperaturen i juni var också den varmaste sedan seriens början, 1,07°C över medelvärdet. Juni 2012 slog alltså två rekord.

Maj 2012 var också en varm månad.

Årets maj var hade den näst högsta globala medeltemperaturen för månaden (endast slagen av maj 2010) sedan mätningarna började. Högsta medeltemperaturen på norra halvklotet samt högsta land-medeltemperaturen för månaden maj.

Globalt var första halvåret 2012 var det elfte varmaste sedan seriens början, 0,52°C över 1900-talets medelvärde.

Tittar man på datatabellerna är det tydligt att vi befinner oss i en uppvärmd period. De kallaste första halvåren för 133-årsperioden inträffade runt 1900, medan de varmaste åren för januari-juni var under 1990- och 2000-talen.

Landet värms inte oväntat upp mer än havet.

Temperaturstatistiken talar sitt tydliga språk - jorden har blivit varmare de senaste hundra åren. Detta yttrar sig framförallt som "global weirding", alltså fler extrema väderhändelser. Återförsäkringsbolaget Munich Re visar att väderrelaterade naturkatastrofer är i en starkt ökande trend.

Klimatförändringarna kostar alltså redan stora belopp och blir en belastning på världsekonomin. Detta är något som vi tvingas att leva med och ta med i beräkningarna, för även om vi mot förmodan skulle stoppa alla utsläpp av växthusgaser idag, så kommer halterna i atmosfären att vara fortsatt höga under decennier framöver.

Det är inte bara värmen som varit onormal under juni 2012, utan även nederbörden, vilket som jag skrev igår gett stora problem med spannmålsskördarna på grund av torka.

Större delen av USA har som synes ett stort nederbördsunderskott, vilket även varit fallet tidigare i år. Nordvästra Europa har dock haft regnigare (och kallare) än normalt.

Årets spannmålsskörd - stora problem globalt

Nästan två tredjedelar av den amerikanska mellanvästern har drabbats av torka enligt senaste US Drought Monitor från 10 juli, vilket är en ökning mot de drygt 50 procent som rapporterades 3 juli. En tredjedel av området lider av allvarlig till exceptionell torka, vilket är en ökning från omkring en fjärdedel en vecka tidigare. Den allt värre torkan drabbar framförallt skörden av sojabönor och majs. Majs- och sojabönsbältet har haft sin sjunde varmaste och tionde torraste april-juni sedan mätningarna började.

Dessutom är hälften av USA:s betesmarker i dåligt eller mycket dåligt skick på grund av torka, vilket är en ökning från 28 procent i mitten av juni. Torkan har tvingat vissa bönder att sälja sin boskap tidigare på grund av foderbrist.

Den torka som i år drabbat USA är den allvarligaste sedan 1956 och 61 procent av USA:s yta är drabbad av torka. USA:s jordbruksverk USDA har förklarat delar av 26 stater som naturkatastrofområden, vilket är den största händelsen någonsin av det slaget. Enligt USDA är årets torka den värsta sedan 1988 och de har skurit ner prognosen för majsskörden med 12 procent, vilket kan förvärras om inget regn kommer snart.

Kartan nedan från US Drought Monitor visar allvaret i situationen.

Läs även Cornucopias kommentarer till hur extremtorkan i USA slår mot majsskörden. Vi ska inte glömma att hela 40 procent av majsskörden i USA går till etanoltillverkning. Kommer det att bli så även i år? Kommer den fria marknaden att få råda för majsen? Kommer etanolproducenterna att ha råd med högre majspriser? Kommer etanolpriset att öka eller etanolproduktionen att minska i USA?

Torkan i USA drabbar även dess viktigaste vattenväg Mississippi, där pråmarna tvingas att lasta mindre för att inte ligga så djupt och riskera grundstötning. De låga vattennivåerna ställer även till problem vid många hamnar i floden när pråmarna inte kan komma tillräckligt nära kajerna.

Även i centrala och östra Kanada råder extrem värme och torka. Det har varit rekordhöga temperaturer i Ontario, Quebec och atlantprovinserna och även några av de lägsta regnmängderna sedan mätningarna började.

Går vi sedan till det stora spannmålsbältet Ukraina-Ryssland-Kazakstan, som också är bland världens största producenter, så har vädret ställt till det för skördarna även där. Dessa tre länder står för nästan 14 procent av världens veteskörd och mer än 21 procent av den globala veteexporten. Ryssland har nyligen på grund av torka skurit ner sin prognos för veteskörden till 45 miljoner ton, mot den tidigare prognosen på 49-50 miljoner ton. Förra året blev skörden hela 56 miljoner ton. USDA gissar att Ryssland i år bara kommer att exportera 12 miljoner ton vete, mot 21 miljoner ton förra året.

Varmt väder i Ukraina gör att årets skörd beräknas bli 20-25 procent lägre än förra året. Redan i höstas drabbades landet av torka och det har även kommit dåligt med regn de senaste månaderna.

Även Kazakstans spannmålsskörd tros minska till 17 miljoner ton, jämfört med 27 miljoner ton förra året.

Från centralasiatiska Turkmenistan rapporteras att president Kurbanguly Berdymukhamedov har sparkat sin jordbruksminister och många jordbruksbyråkrater eftersom landet i år inte lyckats uppnå sitt mål för veteskörden, vilket har ökat brödpriserna. Någon syndabock måste en diktator hitta när vädret inte blir som väntat. Turkmenistan är dock inte någon stor spannmålsexportör.

I Västeuropa är det istället det ihållande regnet som skapar problem och det är osäkert hur stora spannmålsskördarna blir i storproducenterna Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Även om skörden inte skulle minskas särskilt mycket finns risk att stora delar av skörden är av dålig kvalitet på grund av vätan.

Här i Sverige ser det trots det myckna regnandet dock ut som om spannmålsskörden blir bra och avkastningsnivån ser ut att ligga strax över SCB:s 5-årsssnitt. Än är dock spannmålen inte skördad - vi får hoppas att skörden inte regnar bort.

De dåliga skördeutsikterna gör att vi med största sannolikhet kommer att få se högre spannmålspriser på världsmarknaderna i år. Detta kan i sin tur medföra politiska problem i många fattiga länder som är beroende av spannmålsimport. Kommer "den arabiska våren" tillbaka? Risken är stor att åtminstone Egypten drabbas av protester mot höga brödpriser.

När vi talar om "höga" livsmedelspriser ska vi dock komma ihåg att än så länge är spannmålspriserna låga jämfört med innan 1985. Det är snarast perioden 1985-2005 som ser ut som en historisk anomali med sina stabilt låga spannmålspriser. Vad skulle hända i världspolitiken om livsmedelspriserna skulle fluktuera lika mycket som innan 1985?