Svenskarna, konsumtionen, lånen och Kronofogden

Läser idag att var tjugonde svensk över 16 år har en skuld hos Kronofogden. På ett år har skuldberget hos Kronofogden ökat med nio procent till 64 miljarder kronor. Intressant är att de största skuldökningarna skett hos medel- och höginkomsttagare. Som många har påpekat är skillnaden mellan en låginkomsttagare och en höginkomsttagare att man kan låna mer med hög inkomst. Blir man arbetslös eller långtidssjuk är dock inkomstbortfallet betydligt mer kännbart för höginkomsttagaren och det kan bli svårt att betala av de stora skulder man dragit på sig. Medianskulden hos Kronofogden ligger på 40 000 kronor, vilket kan ta många månader att betala av för en högt skuldsatt höginkomsttagare. Betalningsförmågan beror ju på vad som finns kvar efter att alla utgifter och räntor är betalda.

Intressant är dock att antalet med skulder hos Kronofogden minskat på ett år från 363 558 till 359 961 personer. Det tyder kanske på att åtminstone några har förstått att det är kris och inte läge att dra på sig för stora skulder, men att de som saknar krismedvetenhet dragit på sig ännu större skulder. Detta visar kanske också på en trend där vi framöver kommer att få se en stor klyfta mellan det ekonomiska läget för överbelånade och lågbelånade personer.

I samband med detta är den statistik som kom idag från Statistiska centralbyrån (SCB) och Handelns utredningsinstitut (HUI) intressant. Där redovisades detaljhandelns omsättning, som ökade i november med 5,8 procent jämfört med samma månad i fjol mätt i löpande priser och med 3,6 procent i fasta priser kalenderkorrigerat.

"Dessutom kan en stark julhandel medföra att 2009 till och med blir ett starkare år än 2008. Jämfört med i somras, då majoriteten av branscherna låg på minus, kommer sannolikt endast ett fåtal branscher att landa på minusutveckling när 2009 summeras"

Här syns alltså ingen kris. Tydligen utnyttjar svenskarna till stor del det extra ekonomiska utrymme som det låga ränteläget ger till att konsumera. Hittills i år har detaljhandeln ökat med 2,6 procent i fasta priser kalenderkorrigerat och med 3,2 procent i löpande priser. Den stora frågan är nu hur 2010 kommer att se ut. HUI:s prognoser är optimistiska, men får vi som jag tror Finanskrisen version 2.0 blir det något helt annat.

Idag kom också finansmarknadsstatistik från SCB, som visar att de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 9,0 procent i november jämfört med samma månad föregående år. En snabbare takt än förra månaden, då ökningstakten var 8,6 procent. En oroväckande trend. Tillväxttakten för hushållens bostadslån var hela 11 procent. Där syns ingen återhållsamhet från bankerna.

Totalt hade hushållen lån på 2311 miljarder kronor, varav bolån 1538 miljarder kronor. Det blir totalt 311 000 per person 18 år och äldre, varav 207 000 kronor i bolån. Dessa lån är såklart ojämnt fördelade över befolkningen, så även här blir klyftorna stora mellan höglånare och låglånare. Det vore intressant att utreda hur lånens fördelning mellan olika befolkningsgrupper ser ut.

Hushållens konsumtionslån var futtiga 150 miljarder kronor, men denna siffra säger inte hela sanningen. Möjligheten att låna billigt på bostaden ökar det tillgängliga konsumtionsutrymmet. De låga bolåneräntorna och medias glättiga bild av den ekonomiska återhämtningen gör också att de aningslösa svenskarna ser positivt på sin ekonomi och därmed utnyttjar denna ökning av konsumtionsutrymmet istället för att spara eller amortera. Det kommer att straffa sig i längden, när man sitter med sin stora fina teve och välfyllda garderob, men blir tvungen att leva på blodpudding och vitkål. För hur länge tror ni att denna höga konsumtion kan fortsätta? Man lånar pengar av sin framtid för att leva väl i nuet.

Samtidigt kan man notera att utlåning till företag minskade med 3,5 procent i november jämfört med samma månad föregående år. I oktober var förändringstakten -1,7 procent. En försämring således. Istället för att underlätta för trängda företag har Riksbankens penningpolitik i form av överdrivna räntesänkningar drivit upp bostadspriserna och konsumtionen. Det är en absurd värld vi lever i.

[Andra bloggar om kronofogden, lån, bolån, konsumtion, detaljhandel]

Inte RISK för bostadsbubbla - det ÄR en

SvD skriver idag om att bopriserna är på väg uppåt igen och att det är risk för bostadsbubbla. Vadå risk? Det är en bostadsbubbla, anser jag. I mitt första inlägg på denna blogg hösten 2007 skrev jag om detta. Vissa brukar kontra med att om man förutsäger fallande bostadspriser får man förr eller senare rätt, men notera skillnaden mot en viss KTH-professor som talat om boprisfall i många år tills ingen längre lyssnar på honom. Jag gjorde min förutsägelse hösten 2007, då reala (inflationsjusterade) bostadspriser faktiskt toppade.

SvD har även ett tjusigt diagram över inflationsjusterade bostadspriser sedan 1980, som är misstänkt likt de diagram jag fortlöpande har publicerat på denna blogg sedan hösten 2007. Lite förvirrande är det att de inte talar om att diagrammet visar inflationsjusterade priser, inte nominella.

Men bopriserna stiger ju nu igen, efter förra höstens nedgång - har vi då inte återupptagit upptrenden? Nej, anser jag, detta är bara en uppstuds efter första benet neråt. I september skrev jag om bubbelpsykologi applicerad på svenska bostadspriser. Just nu anser jag att vi befinner oss i stadiet "återgång till det normala".

Det som är mest oroande i dagsläget är att utlåningen ökar trots ökande arbetslöshet. I dagens läge skulle svensken i genomsnitt ha påbörjat sin avskuldning. Men Riksbanken har med sin huvudlösa räntesänkning eldat på den svenska bokreditbubblan. Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson varnar:

Hon konstaterar att vi har en starkare kreditgivning i år mot ifjol. Under augusti i år var den 8 procent högre än under förra året. Då hade vi en styrränta på 4,25 procent. Hon varnar för att hushållen får lite för stora skulder. Det är lätt att låna lite för mycket pengar när kostnaden för lån är låg.

Jag tycker hon är alldeles för mild. Det handlar inte om "lite för stora skulder". Det handlar om alldeles för stora skulder. Ett annat problem är att skuldbördan är ojämnt fördelad. Vissa sitter med väldigt stora lån och mycket små marginaler i privatekonomin, medan andra är skuldfria eller endast har små lån. Även den genomsnittligt låga amorteringsgraden är ett problem. Danske Banks chefsekonom Roger Josefsson säger:

Om hushållen uteslutande fokuserar på kassaflödet under kort sikt snarare än inkomsten över hela livscykeln väljer de det som är det billigaste lånet här och nu, vilket idag är rörlig ränta. Men då bortser man från det sparande som behövs för att upprätthålla konsumtionen vid högre räntor, en eventuell arbetslöshet eller när man går i pension.

Exakt! Många ser bara på vilken ränta de kan klara av i dagens läge och lägger sitt bud på bostaden efter det, utan att tänka på hur hela deras liv framöver ska se ut. Cristoffer Stockman skrev i januari i år också ett bra räkneexempel över varför man ska amortera.

Samtidigt tror större delen fastighetsmäklarna på stigande bopriser under hösten. Som orsak anges att utbudet är ovanligt litet. Men både utbud och efterfrågan kan växla snabbt. Och mäklarna talar som alltid i egen sak.

Som exempel på vad som kan ändra situationen står det i sidospalten till SvD:s boprisartikel samt i en artikel hos DN att allt fler svenska bostadsägare hamnar hos Kronofogden. På ett år har de ökat med 13 procent, trots att räntan är låg - säkerligen på grund av arbetslösheten. Höginkomsttagarna (årsinkomst över 400 000 kronor) står för den största procentuella ökningen.

- Höginkomsttagarna går igenom en större omställning när det gäller att anpassa sina utgifter efter inkomsterna. Steget från att tjäna 40000 kronor i månaden till att gå på a-kassa är mer drastiskt än att gå från en månadsinkomst på 20000 kronor, säger Jonas Åkerman

Det är inte förvånande - hög inkomst ger också möjlighet att ta stora lån om man bara räknar på sin månadskostnad. Och bristen på helhetssyn är minst lika utbredd bland höginkomsttagare som bland de mindre lyckligt lottade.

Om förväntningarna på den ekonomiska återhämtningen inte uppfylls kan det också leda till att hela psykologin på bostadsmarknaden förändras. Idag tror nog de flesta som bara läser det vanliga mediebruset att vi passerat det värsta och väntar sig en snabb återgång till det "normala" med kraftig tillväxt i ekonomin. Vi behöver inte ens få en ny BNP-nedgång för att knäcka dessa förväntningar, utan det räcker troligen med att vi får en snigelartad BNP-tillväxt för att folk ska misströsta.

Obetalda skulder ökar

Häromdagen rapporterade Kronofogden om den oroande trenden att ansökningarna till Kronofogden om obetalda skulder ökade med 38% på årsbasis i mars. De som för första gången fått en betalningsanmärkning var 20% fler under första kvartalet än under samma period året innan. 20500 personer var det.

Med tanke på hur det ser ut med arbetslöshetsprognoser lär vi få se dessa siffror öka framöver. Rikskronofogde Eva Liedström Adler är med rätta orolig.

Många drabbas nu hårt av den slappa utlåning vi haft de senaste åren, då banker och finansbolag gjort sitt bästa för att lura på folk så mycket lån som möjligt. Att vändningen neråt blev så plötslig för Sveriges del gör att många inte heller haft tid att inse allvaret och reda upp sin ekonomi.

Fortfarande verkar många leva i tron att låneekonomin kan fortsätta - senast igår morse fick jag frågan från en vän om det inte är läge att låna pengar nu när räntorna sänkts så mycket. Nej, mitt råd till alla är att försöka sanera sina eventuella lån så snabbt som möjligt.

Tyvärr fanns inte den kommande krisen i folks medvetande förrän alltför sent. Redan hösten 2006 var det uppenbart vart vi var på väg, men media förstod inte och rapporterade fortfarande om goda tider. Visserligen kom de klassiska pliktskyldiga varningarna för att skuldsätta sig alltför mycket, men ingen kris fanns i sikte. De stora mörka molnen från världshistoriens största kreditbubbla verkar ha varit långt under svensk medias radar.

Apropå kristecken så rapporterades för någon vecka sedan att företagskonkurserna nu ökar i en takt som vi inte sett sedan 1990-talet. I mars gick 85 procent fler bolag i konkurs än samma månad 2008. Detta är ju också ett utslag av skulder som inte kan betalas.

Och idag varslades ytterligare 1500 på Volvo AB (alltså lastvagnar med mera). Hur många av dessa sitter snart i skuldfällan?

För den som undrar är obetalda skulder och konkurser på intet sätt några inflationsdrivande saker - tvärtom.

Fler bostadslån till kronofogden

DN rapporterade igår att antalet villaägare där lånen går så långt som till kronofogden ökat med 67% på ett år. I och för sig rör det sig bara om drygt 2600 fall, men trenden är tydlig. Allt detta beror ju på att många husägare överbelånat sig de senaste åren, p.g.a. låga räntor, höga bostadspriser och en allmänt slapp inställning till risk. Med risktagningen menar jag i första hand bankerna, som borde ha förstått att det var en bubbla och inte borde ha gett ut lån på så slappa villkor.

P.S. Tyvärr kan man tydligen inte se antalet bostadsrättslån, eftersom de klumpas ihop under kategorin "övrigt" hos kronofogden.