2009-12-29

Svenskarna, konsumtionen, lånen och Kronofogden

Läser idag att var tjugonde svensk över 16 år har en skuld hos Kronofogden. På ett år har skuldberget hos Kronofogden ökat med nio procent till 64 miljarder kronor. Intressant är att de största skuldökningarna skett hos medel- och höginkomsttagare. Som många har påpekat är skillnaden mellan en låginkomsttagare och en höginkomsttagare att man kan låna mer med hög inkomst. Blir man arbetslös eller långtidssjuk är dock inkomstbortfallet betydligt mer kännbart för höginkomsttagaren och det kan bli svårt att betala av de stora skulder man dragit på sig. Medianskulden hos Kronofogden ligger på 40 000 kronor, vilket kan ta många månader att betala av för en högt skuldsatt höginkomsttagare. Betalningsförmågan beror ju på vad som finns kvar efter att alla utgifter och räntor är betalda.

Intressant är dock att antalet med skulder hos Kronofogden minskat på ett år från 363 558 till 359 961 personer. Det tyder kanske på att åtminstone några har förstått att det är kris och inte läge att dra på sig för stora skulder, men att de som saknar krismedvetenhet dragit på sig ännu större skulder. Detta visar kanske också på en trend där vi framöver kommer att få se en stor klyfta mellan det ekonomiska läget för överbelånade och lågbelånade personer.

I samband med detta är den statistik som kom idag från Statistiska centralbyrån (SCB) och Handelns utredningsinstitut (HUI) intressant. Där redovisades detaljhandelns omsättning, som ökade i november med 5,8 procent jämfört med samma månad i fjol mätt i löpande priser och med 3,6 procent i fasta priser kalenderkorrigerat.
"Dessutom kan en stark julhandel medföra att 2009 till och med blir ett starkare år än 2008. Jämfört med i somras, då majoriteten av branscherna låg på minus, kommer sannolikt endast ett fåtal branscher att landa på minusutveckling när 2009 summeras"
Här syns alltså ingen kris. Tydligen utnyttjar svenskarna till stor del det extra ekonomiska utrymme som det låga ränteläget ger till att konsumera. Hittills i år har detaljhandeln ökat med 2,6 procent i fasta priser kalenderkorrigerat och med 3,2 procent i löpande priser. Den stora frågan är nu hur 2010 kommer att se ut. HUI:s prognoser är optimistiska, men får vi som jag tror Finanskrisen version 2.0 blir det något helt annat.

Idag kom också finansmarknadsstatistik från SCB, som visar att de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 9,0 procent i november jämfört med samma månad föregående år. En snabbare takt än förra månaden, då ökningstakten var 8,6 procent. En oroväckande trend. Tillväxttakten för hushållens bostadslån var hela 11 procent. Där syns ingen återhållsamhet från bankerna.

Totalt hade hushållen lån på 2311 miljarder kronor, varav bolån 1538 miljarder kronor. Det blir totalt 311 000 per person 18 år och äldre, varav 207 000 kronor i bolån. Dessa lån är såklart ojämnt fördelade över befolkningen, så även här blir klyftorna stora mellan höglånare och låglånare. Det vore intressant att utreda hur lånens fördelning mellan olika befolkningsgrupper ser ut.

Hushållens konsumtionslån var futtiga 150 miljarder kronor, men denna siffra säger inte hela sanningen. Möjligheten att låna billigt på bostaden ökar det tillgängliga konsumtionsutrymmet. De låga bolåneräntorna och medias glättiga bild av den ekonomiska återhämtningen gör också att de aningslösa svenskarna ser positivt på sin ekonomi och därmed utnyttjar denna ökning av konsumtionsutrymmet istället för att spara eller amortera. Det kommer att straffa sig i längden, när man sitter med sin stora fina teve och välfyllda garderob, men blir tvungen att leva på blodpudding och vitkål. För hur länge tror ni att denna höga konsumtion kan fortsätta? Man lånar pengar av sin framtid för att leva väl i nuet.

Samtidigt kan man notera att utlåning till företag minskade med 3,5 procent i november jämfört med samma månad föregående år. I oktober var förändringstakten -1,7 procent. En försämring således. Istället för att underlätta för trängda företag har Riksbankens penningpolitik i form av överdrivna räntesänkningar drivit upp bostadspriserna och konsumtionen. Det är en absurd värld vi lever i.

[Andra bloggar om , , , , ]

9 kommentarer:

  1. Absurd värld verkligen. Men med nollränta eller negativ ränta kan vi ju köra "ett varv" till.
    Money for nothing.

    SvaraRadera
  2. Jag funderar på det senaste av konsumtionssamhällets alster,
    men skulderna på tvåan håller mej på halster,
    ska jag slå till innan priset stiger,
    en stund åt bankbokens knappa siffror jag viger.

    Har jag jobbet kvar tills Kineserna förfinat tekniken,
    det vore snart bättre att en gädda åt sig fånga i viken,
    Kämpa och streta som löneslav,
    sparad pension blev det noll av.

    Han verkade så snäll bankens välavlönade lakej,
    han skulle väl aldrig komma på att lura mej,
    men vad händer när räntan börjar öka,
    inget jobb och jag ska lära mej att kröka.

    Världen blev som vi förtjänade,
    giriga och avundsjuka regerade,
    slutet på vårt paradigm närmar sig,
    men vad rör det mig.

    SvaraRadera
  3. Många utanför tullarna som är bittra över att ha missat tåget.

    det kommer alltid finns folk som är beredda att betala bra för de mest centrala bostäderna.

    /Liberalen

    SvaraRadera
  4. Makro e kul2009-12-29 21:46

    Vad menar du med Finanskris 2.0? Har du skrivit om det i tidigare inlägg? Vad skulle utlösa den?

    SvaraRadera
  5. Anonym - jag sitter utanför tullarna i en fin BR som ökat i värde. Tror ändå att priserna kommer sjunka 20-30% (i reala termer) de närmaste fem åren, det gäller även innerstaden.

    Gick på några visningar i innerstaden förra hösten, när räntorna steg och psykologin på marknaden vände. Tror du att det fanns många som var "beredda att betala bra" för att bo centralt? Visningarna var tomma, zipp, noll, ingen där. Priserna föll fort över 10%, i vissa fall mer. Sen kom Ingves och stöttade upp med gratispengar, men det varar inte för evigt.

    Det handlar om vad som bygger en sund ekonomi, och höga lån till annat än kapitalvaror har sällan byggt rikedom. När bubblan spricker drabbas vi alla, även du, trots att du kanske inte tänkt så långt.

    SvaraRadera
  6. Makro e kul2009-12-29 22:35

    Hej Flute!

    Satt och surfade på bostadspriser och läste lite på Swedbanks hemsida. Dom publicerar ju en hel del gratisanalyser, som ofta är ganska läsvärda.

    I http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,890320,00.pdf, längst ner på sidan 5 hittade jag ett intressant diagram. Det visar hushållens räntebetalningar efter skatt i relation till disponibelinkomst.

    Tycker det ser ut som att denna kvot korrelerar ganska bra med bostadspriserna. När vi legat i intervallet 4-6% så har vi haft stigande-neutrala priser. När den kommit upp över 6% så har priserna fallit, och när den varit under 4% så har vi haft kraftigt stigande priser. På ett ungefär.

    Om man tror på detta, och på Swedbanks ränte- och utlåningsprognoser så kommer 2010 bli ett OK år för bostadspriserna (om man med OK menar svagt stigande), och 2011 ett år med svag press på priserna. Detta tycker jag känns som ett högst rimligt scenario.

    Vad tycker du om denna meta-analys?

    SvaraRadera
  7. Makro e kul:
    Finanskris 2.0, vad ska utlösa den?
    Tja, läs bara om alla spöken som väntar på att hoppa ut ur garderoben som jag nämnt tidigare. Lettland, Grekland, Dubai, Spanien, Österrike m.fl.
    Jag kanske bara inte varit tydlig nog...
    Tack för länken till Sparbankens rapport. Ska läsa på där och återkomma.

    SvaraRadera
  8. Intressant blogg.

    Verkligen synd om människorna som kommer få betala i framtiden för sin oförmåga att stå emot kortsiktiga frestelser. Och Sveriges svar på Fannie Mae och Freddie Mac, SBAB's VD säger att de vet vad de gör när de lånar ut till 95% av köpeskillingen när räntan är rekordlåg och priserna rekordhöga. Jotack. En schimpans hade kunnat agera klokare.

    Nåväl, om det går åt skogen och bubblan briserar är det väl bara att tacka och ta emot. Ett sådant fyndläge kommer inte ofta.

    SvaraRadera
  9. Dollarmiljonären: "En schimpans hade kunnat agera klokare"
    Nej, schimpansen agerar inte klokare, den roffar åt sig så mycket som möjligt inför sämre tider, precis som SBAB.
    Säger endel på vilken utvecklings-nivå stort sett alla banker är på.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.