Svenskarna, konsumtionen, lånen och Kronofogden

Läser idag att var tjugonde svensk över 16 år har en skuld hos Kronofogden. På ett år har skuldberget hos Kronofogden ökat med nio procent till 64 miljarder kronor. Intressant är att de största skuldökningarna skett hos medel- och höginkomsttagare. Som många har påpekat är skillnaden mellan en låginkomsttagare och en höginkomsttagare att man kan låna mer med hög inkomst. Blir man arbetslös eller långtidssjuk är dock inkomstbortfallet betydligt mer kännbart för höginkomsttagaren och det kan bli svårt att betala av de stora skulder man dragit på sig. Medianskulden hos Kronofogden ligger på 40 000 kronor, vilket kan ta många månader att betala av för en högt skuldsatt höginkomsttagare. Betalningsförmågan beror ju på vad som finns kvar efter att alla utgifter och räntor är betalda.

Intressant är dock att antalet med skulder hos Kronofogden minskat på ett år från 363 558 till 359 961 personer. Det tyder kanske på att åtminstone några har förstått att det är kris och inte läge att dra på sig för stora skulder, men att de som saknar krismedvetenhet dragit på sig ännu större skulder. Detta visar kanske också på en trend där vi framöver kommer att få se en stor klyfta mellan det ekonomiska läget för överbelånade och lågbelånade personer.

I samband med detta är den statistik som kom idag från Statistiska centralbyrån (SCB) och Handelns utredningsinstitut (HUI) intressant. Där redovisades detaljhandelns omsättning, som ökade i november med 5,8 procent jämfört med samma månad i fjol mätt i löpande priser och med 3,6 procent i fasta priser kalenderkorrigerat.

"Dessutom kan en stark julhandel medföra att 2009 till och med blir ett starkare år än 2008. Jämfört med i somras, då majoriteten av branscherna låg på minus, kommer sannolikt endast ett fåtal branscher att landa på minusutveckling när 2009 summeras"

Här syns alltså ingen kris. Tydligen utnyttjar svenskarna till stor del det extra ekonomiska utrymme som det låga ränteläget ger till att konsumera. Hittills i år har detaljhandeln ökat med 2,6 procent i fasta priser kalenderkorrigerat och med 3,2 procent i löpande priser. Den stora frågan är nu hur 2010 kommer att se ut. HUI:s prognoser är optimistiska, men får vi som jag tror Finanskrisen version 2.0 blir det något helt annat.

Idag kom också finansmarknadsstatistik från SCB, som visar att de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 9,0 procent i november jämfört med samma månad föregående år. En snabbare takt än förra månaden, då ökningstakten var 8,6 procent. En oroväckande trend. Tillväxttakten för hushållens bostadslån var hela 11 procent. Där syns ingen återhållsamhet från bankerna.

Totalt hade hushållen lån på 2311 miljarder kronor, varav bolån 1538 miljarder kronor. Det blir totalt 311 000 per person 18 år och äldre, varav 207 000 kronor i bolån. Dessa lån är såklart ojämnt fördelade över befolkningen, så även här blir klyftorna stora mellan höglånare och låglånare. Det vore intressant att utreda hur lånens fördelning mellan olika befolkningsgrupper ser ut.

Hushållens konsumtionslån var futtiga 150 miljarder kronor, men denna siffra säger inte hela sanningen. Möjligheten att låna billigt på bostaden ökar det tillgängliga konsumtionsutrymmet. De låga bolåneräntorna och medias glättiga bild av den ekonomiska återhämtningen gör också att de aningslösa svenskarna ser positivt på sin ekonomi och därmed utnyttjar denna ökning av konsumtionsutrymmet istället för att spara eller amortera. Det kommer att straffa sig i längden, när man sitter med sin stora fina teve och välfyllda garderob, men blir tvungen att leva på blodpudding och vitkål. För hur länge tror ni att denna höga konsumtion kan fortsätta? Man lånar pengar av sin framtid för att leva väl i nuet.

Samtidigt kan man notera att utlåning till företag minskade med 3,5 procent i november jämfört med samma månad föregående år. I oktober var förändringstakten -1,7 procent. En försämring således. Istället för att underlätta för trängda företag har Riksbankens penningpolitik i form av överdrivna räntesänkningar drivit upp bostadspriserna och konsumtionen. Det är en absurd värld vi lever i.

[Andra bloggar om kronofogden, lån, bolån, konsumtion, detaljhandel]