Kemikaliejordbruket utarmar jorden

I en debattartikel i SvD idag har några förespråkare för ekologiska brukningsmetoder tagit sig samman och bemöter den debattartikel som ett antal forskare vid SLU skrev om de "tveksamma" vinsterna med ekologisk produktion. Bloggrannen Cornucopia har redan skrivit en mycket bra kommentar till den artikeln när den kom.

De som har skrivit dagens debattartikel är två lantbruksforskare samt tre representanter för FGL (Föreningen för global livsmedelsförsörjning på ekologisk grund).

Det är bra att det skrivs om det här. Det behövs en debatt som påvisar att större delen av vårt jordbruk inte är hållbart.

Vi måste försörja allt fler och samtidigt spara på ändliga resurser som fossil energi, bördig jord och mineraltillgångar, däribland de minskande fosforförråden.

Det man kunde ha önskat sig av artikeln är dock att den även på ett tydligare sätt kunde ta upp problemet med att konventionell odling förstör matjorden.

För någon vecka sedan skrev Johanna Björklund, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk på SLU, ett annat svar på kemikalieförespråkarnas artikel, som i mitt tycke var bättre. Hon säger bland annat följande.

Det ekologiska lantbruket utgår från att jordens fossila resurser är begränsade och att vi behöver utveckla lösningar som ger en hög produktion med lokala förnybara resurser. Det är inte mer dogmatiskt än att utgå från en oändlig tillgång på ändliga resurser och att vi i den rika delen av världen har rätt till en oproportionerligt stor mängd.

Dagens lantbruk har bidragit till stora globala miljöproblem, till exempel en minskad biologisk mångfald, övergödda hav och jorderosion. Att tro att mer av samma typ av lantbruk ska lösa problemen är möjligen något dogmatiskt.

Kemikaliejordbruket är ju beroende av ändliga resurser i form av framförallt fosfat för konstgödsel. Om vi ska ha någon chans i framtiden måste jordbruket ställa om. Och vi måste påbörja omställningen redan nu, eftersom det tar tid att göra det.

Idag får dock även ännu en förespråkare för det fossila jordbruket ett debattinlägg publicerat i SvD, nämligen Folke Vestervall från Helsingborg. Han får det till att ekologiskt lantbruk ger större koldioxidutsläpp per t.ex. producerat ton vete. Det ställer jag mig undrande till, eftersom jag undrar hur man då definierar systemgränserna. Vilka koldioxidutsläpp räknar man med och vilka utelämnar man ur kalkylen? Jag skulle vilja läsa några av dessa studier och se hur de sätter systemgränserna. Koldioxidutsläpp motsvarar ju i princip förbrukning av fossila bränslen, så beräkningarna skulle vara intressanta även ur ett peak-oil-perspektiv.

I och för sig finns det säkert sätt på vilka man kan förbättra den ekologiska odlingen så att den inte ger lika mycket utsläpp av gödningsämnen och förbrukning av fossila bränslen. Här behövs forskning, och jag hoppas att det nu inte har blivit en hård skiljelinje mellan två läger bland Sveriges lantbruksforskare, utan att de faktiskt kan försöka tillföra varandras forskning vettiga synpunkter istället för att ägna sig åt offentlig pajkastning.

Vad gäller ekologisk odling så säger bloggaren Farenheit1961 att ekologisk odling ger större skördar i tropikerna, samt att bönder i tredje världen tjänar betydligt mer på det, eftersom de slipper kostnaderna för konstgödsel. Detta har jag också fått bekräftat från en vän som studerat på SLU och som är insatt i detta ämne.

Jag behöver dock kolla runt lite efter olika forskningsrapporter för att få lite mer på fötterna i min argumentation. Dock kan man konstatera att förespråkarna av ett jordbruk baserat på konstgödsel och giftspridning antingen inte är medvetna om peak oil eller också befinner sig i förnekelse.

För den som är intresserad av jordbrukets framtid kan jag rekommendera Gunnar Lindstedts bok Svart jord.

Tillägg 2009-07-28: Läs även Cornucopias kommentarer i ämnet.

Läs andra svenska bloggar om jordbruk, konstgödsel, odlingsmark, råvaror, fosfat, miljö, ekologisk odling

Summering av 2008

Ett händelserikt år, milt uttryckt. Jag tänkte här summera lite av vad jag trodde skulle hända under året och hur utfallet verkligen blev. Alla mina förutsägelser/gissningar finns tyvärr inte på min blogg, utan utspridda på olika forum på nätet. Här har jag samlat ihop lite som jag har hittat:

• Min huvudidé om oljepriset var ganska rätt - först upp en bit till och sen kraftigt ner - jag hade trott max $120/fat under våren och sedan ner till runt $50/fat under sommaren. Men det tog längre tid än vad jag trodde och blev dessutom kraftigare - det blev runt $147/fat som högst i somras och som lägst $36/fat häromdagen!
  
• Shanghaibörsens snara och djupa fall var inte så svårt att förutsäga i november 2007. Den har nu tappat 2/3 av sitt värde sedan oktober 2007. Som jag trodde var idén om att de "starka" ekonomierna i Asien kunde frikoppla sig från USA felaktig. Kina och Japan har under hösten också börjat få problem.
  
• Den svenska bostadsmarknadens fall påbörjades som väntat. Inflationsjusterat hade priserna börjat falla redan i somras. Under hösten föll priserna även i nominella termer. Bostadsmarknaden fick stor mediell uppmärksamhet under hösten, vilket jag hade väntat mig.
  
• Jag trodde att "Vi kommer att få se flera stora amerikanska finansbolag/banker/bolåneinstitut gå omkull, med totalt kaos i det globala finansiella systemet som följd." Visst - bankkrisen fortsatte och blev bara värre, trots diverse räddningsaktioner. Bear Stearns, Lehman, IndyMac, Washington Mutual, Kaupthing m.fl. - listan kan göras lång.
  
• Vi fick som jag väntat mig ett kraftigt börsfall under året. Till och med lite djupare än jag väntat mig.
  
• "Ingen kommer att vilja höra om peak oil, eftersom de kommer att ha fullt upp med ekonomiproblem." Det var väl ganska rätt gissat. IEAs rapport drunknade i finanskrisens krigsrubriker.
  
• "Anders Borg kommer att stanna kvar och visa sig vara mycket handlingskraftig." Visst är han kvar och han var handlingskraftig (tillsammans med Stefan Ingves och Bo Lundgren). Frågan är bara om allt han gör nu är rätt i längden.
  
• Som jag väntade mig valdes Barack Obama till att utföra världens just nu svåraste och otacksammaste arbete.
  
• Jag förväntade mig att det skulle bli stora och "oväntade" rörelser på många av världens finansmarknader och att det skulle knäcka många hedgefonder. Det har ju besannats. Valutor, råvaror, aktier, obligationer, fraktrater. Kolla in själv! Särskilt anmärkningsvärda är många av rörelserna om man jämför med hur det sett ut under det föregående decenniet.
  

Så till några mindre lyckade förutsägelser jag gjorde om 2008:

• "Jordbruksmark kommer att falla i takt med övriga fastighetsmarknaden." Visserligen stoppade prisuppgången på jordbruksmark under året, men den föll absolut
  inte i takt med övriga fastighetsmarknaden.
  
• "Inbördeskrig i Pakistan är en överhängande risk." Puh! Vi slapp som tur var det under året. Men situationen där förvärras gradvis.
  
• "USA kommer att drabbas av stora problem med elförsörjningen pga problem med naturgasleveranser." Den slapp vi (eller rättare sagt amerikanerna) också. Tydligen lyckades man uppehålla jämvikten i systemet. Med sjunkande ekonomisk aktivitet ser den faran ut att vara över för något år framöver.

Gott nytt år allihopa - jag kommer snart med diverse förutsägelser för 2009!

Odlingsmark i fattiga länder tas över av rika länder

En oroande tendens i dagens värld är att rikare länder lägger beslag på odlingsmark i fattiga länder genom olika typer av avtal, som ofta förbigår de fattiga jordbrukare som idag livnär sig på denna mark. Pengarna berikar ofta bara politiker och andra höjdare i landet. Odlingsmarken används för att odla biobränslen, livsmedel för export eller råvara för pappersmassa. Detta är en uppföljare till den plundring av regnskogarna som skett de senaste decennierna.

Det första exemplet kommer från en artikel om Laos som Guardian hade för någon vecka sedan. Mellan 2 och 3 miljoner hektar, 10-15% av landets yta, har arrenderats ut. Bolag från Thailand, Vietnam och Malaysia har stora gummi-, socker- och kassavaplantager. Japanska, indiska och skandinaviska (!) bolag odlar snabbväxande eukalyptus och akacia för pappersmassa. Kina odlar ris och gummi. Fattiga bönder har köpts ut för mycket låga summor och löften om skolor m.m. Det hela verkar inte ha gett någon förbättring för fattiga laotier. Den som är intresserad kan läsa mer i en FAO-rapport om eukalyptusodlingar i Laos. Chris Lang har också skrivit i WRM Bulletin om hur eukalyptusodlingar ökar fattigdomen i Laos. Jag hittade också en artikel från Asia Times, som berättar att visserligen är det vissa laotiska bönder som driver gummiodling själva i liten skala och tjänar bra med pengar på det, men de kinesiska företagens storodlingar verkar inte ha kommit över plantagemarken på ett schysst sätt. Kineserna skyller ifrån sig och säger att det är regeringen i Vientiane som måste ta ansvaret. Men man kan inte bara skylla på en korrupt regim. Man måste också ta ett eget ansvar för vem man samarbetar med.

Häromveckan rapporterades att sydkoreanska Daewoo Logistics har fått arrendera 3,2 miljoner hektar odlingsmark i Madagaskar på 99 år för att odla majs och oljepalmer (för biobränsle). Detta är det största projektet i sitt slag hittills i världen och Daewoo får marken gratis! Marken beskrivs som "currently undeveloped open space", vilket jag ställer mig tveksam till. Madagaskar är ett av världens fattigare länder, så all tillgänglig odlingsmark är nog intecknad. De producerar inte ens tillräckligt med mat för sin egen befolkning och nu ska de exportera mat till Sydkorea. Det rör sig om hälften av den odlingsareal som idag finns på Madagaskar. Frågan är också hur detta kommer att drabba lokala bönder, vars rätt till marken ofta är dåligt skyddad i u-länder. Och om det nu inte är redan odlad mark, är det vildmark som nu ska läggas under plogen? Madagaskars inhemska flora och fauna är redan hårt trängd. Till och med Financial Times tar till ordet neokolonialism på ledarplats angående Daewoo-Madagaskaravtalet.

Vidare hittade jag nyligen en artikel om etiopiska bönder som odlat biobränslen och därmed blivit beroende av livsmedelsjälp. Bolaget som skulle köpa oljefröna har (troligen p.g.a. kreditkrisen) inte lyckats få ett lån så de kan betala för dem. Därmed står bönderna med oätliga osäljbara oljefrön och ingen eller för lite hemmaodlad mat. De kan inte heller köpa mat eftersom de inte fått några pengar för sin nya gröda.

Det finns säkert fler exempel runt om i världen. Förhoppningsvis kan detta utnyttjande minska framöver då biobränsleboomen verkar ha slagit bakut nu.