Torka i Brasilien ger dyrare soja

Under tiden media fokuserar på bland annat Ukraina pågår andra viktiga händelser i världen. Det är inte bara i Kalifornien det är torka, utan även i Brasilien. Svenska media rapporterar bara hur detta pressar upp kaffepriset, något som förstås är viktigt för koffeinistsvenskarna¹. Brasilien är världens största kaffeexportör och produktionsbortfallet i Brasiliens största kaffeodlingsdelstat kan bli så mycket som 30 procent. Detta har fått priset för arabicakaffe att stiga med 40 procent i år.

Värre både ur ett globalt perspektiv och även ett svenskt ankdammsperspektiv är förstås att torkan i Brasilien driver upp sojapriset. Importerad soja är en viktig del av fodret i svensk köttproduktion och Brasilien är världens största exportör av soja. Antingen blir köttet dyrare eller så blir marginalerna sämre för köttbönderna, med risken att fler slås ut. Detta gäller nu inte bara Sverige, utan även större delen av den rika världens köttproduktion.

Den aktuella torkan i Brasilien är den värsta på flera decennier och Brasiliens odlingsregioner har haft den torraste januarimånaden sedan 1954. De senaste 30 dagarna har odlingsregionerna bara fått 12 procent av normal nederbörd. Delar av Mato Grosso och Parana, de viktigaste regionerna för majs- och sojaodling, har fått mindre än 60 procent av normal nederbörd de senaste 90 dagarna. Januari var den varmaste sedan mätningarnas början i delar av landet, bland annat São Paulo.

Sojabönsodlingarna i södra Brasilien har börjat drabbas under de senaste tre-fyra veckorna på grund av ökande torka, vilket är signifikant eftersom februari är den huvudsakliga månaden för fyllnaden av baljorna. Denna vecka har prognosen för årets sojaskörd i Brasilien skurits ner från 88,8 till 87 miljoner ton.

Även sockerpriset har stigit på världsmarknaden, då torkan har drabbat de brasilianska sockerodlingarna - landet är även världens största sockerexportör.

Förutom jordbruket drabbar även torkan på andra sätt. Låga vattennivåer i kraftverksdammarna tvingar elbolagen att använda mer fossilkraft istället för billigare vattenkraft för att undvika strömavbrott och ransonering. Regeringen planerar att ta en del av den högre elkostnaden för att inte öka priserna till elkonsumenterna, vilket förstås försämrar den brasilianska statsbudgeten. Dessutom är det valår med presidentval i oktober, där sittande presidenten Dilma Rousseff hoppas bli omvald, men då måste spendera lite extra för att övertyga massorna.

Vattenransonering har införts i 142 städer med totalt 6 miljoner invånare och vissa kvarter får bara vatten var tredje dag. Enligt vattenbolagen är landets reservoarer, floder och åar de torraste på tjugo år. Även São Paulo-området med 20 miljoner invånare är drabbat, då dess största vattenförsörjningssystem går på bara 19 procent av kapaciteten då regnmängden i januari är den lägsta på 84 år. De övriga fem systemen går dock på normal nivå.

I nordöstra Brasilien är torkan den allvarligaste på minst 50 år och hundratusentals nötkreatur har dött. Där har torkan varat i två år och enligt beräkningar var detta i ekonomiska termer den fjärde värsta naturkatastrofen i världen förra året - till och med dyrare än torkan i västra USA. Tack vare Brasiliens statliga hjälpprogram drabbas dock inte området av svält, utan behövande familjer får pengar till vattenleveranser och till att köpa basmat. Vid tidigare torrperioder i området svalt tusentals ihjäl och ledde till massvandringar till sydöstra Brasiliens storstäder, men detta sker inte nu.

En fråga är om torkan kommer att drabba fotbolls-VM, ett megajippo som ska hållas i Brasilien i år.

---

1. Svenskarna är som bekant en av de största konsumenterna per person av kaffe av alla världens länder.

Hur resurskrävande är Quorn?

Jag läser att Quorn-reklam fällts för att den påstod att Quorn är vegetariskt. Det innehåller tydligen äggpulver.

Det fick mig att åter fundera över en sak som jag har funderat över förut - hur resurskrävande är egentligen Quorn jämfört med kött? Det höga priset leder mig till att tro att det är ganska resurskrävande. För att odla den fusariumsvamp som Quorn görs av går det nämligen åt råvaror (framförallt socker) och det är en energikrävande industriell process.

Jag tittade runt på matbutiker online för att jämföra priset på Quorn med priset på köttfärs. I flera av webbutikerna är Quorn något dyrare än till och med ekologisk köttfärs. I den billigaste butiken jag hittade kostar 600 gram Quornfärs 94,83 kr/kg. I samma butik kostar 500 gram "vanlig" köttfärs 107,80 kr/kg och 500 gram ekologisk nötfärs 139,00 kr/kg. Ungefär samma storleksordning på priserna alltså. Andra proteinrika animaliska produkter kan kosta mindre. Ekologisk leverpastej kostade i denna butik 94,50 kr/kg, ekologisk herrgårdsost 93,11 kr/kg och ekologisk keso bara 67,60 kr/kg.

Dessa priser kan jämföras med annan vegetarisk proteinrik mat såsom ekologiska sojabönor 44,75 kr/kg, ekologiska kikärter 33,75 kr/kg, ekologiska vita bönor 29,00 kr/kg, ekologiska gröna linser 33,75 kr/kg (från samma webbutik). Detta är för torkade baljväxtfrön, som alltså ger större färdig vikt när de är blötlagda och kokta. Dessutom behöver bönor, linser och ärter inte förvaras i energikrävande frys.

Min grova uppskattning ger alltså att Quorn borde räknas i ungefär samma kategori som kött vad gäller resursförbrukningen. Är man vegetarian av skälet att man vill spara på jordens resurser borde man alltså äta linser, bönor och ärter istället för quorn.

Jag försökte mig på att hitta källor som talar just om Quorns miljöpåverkan. I en publikation från Naturvårdsverket hittar jag följande:

Quorn är inte lika resurssnålt som baljväxtprodukter. En engelsk studie betonar att Quorn kan vara betydligt mer resurskrävande än vegetabilier

I den engelska studien läser jag följande:

The main microbial energy substrate in Quorn production is molasses, but the large increase in production that would be needed to support a meat-free diet would mean that the amount of molasses currently available as a by-product would be greatly exceeded. [...] So, a main effect would be growing more sugar from domestic beet or overseas cane.

I en annan rapport som refererar till samma studie står följande:

A comparison between protein from pork and quorn was presented by Nonhebel and Raats (2007), wherein quorn was observed to be more efficient in the use of nitrogen and sugar, but required more energy inputs.

Brittiska tidningen Daily Mail har också en artikel om bland annat Quorn.

The Cranfield University study found that switching from British-bred beef and lamb to meat substitutes imported from abroad such as tofu and Quorn would increase the amount of land cultivated, raising the risk of forests being destroyed.
Production methods for meat substitutes can be energy intensive and the final products tend to be highly processed
[...]
But Liz O’Neill, of the Vegetarian Society, said: ‘If you’re aiming to reduce your environmental impact by going vegetarian then it’s obviously not a great idea to rely on highly-processed products.’

Ungefär samma slutsatser alltså som jag kommit fram till genom en grov uppskattning baserad på pris.

Queensland: kol, bomull och socker

Även om det, som jag påpekade tidigare idag, finns länder som på sistone kanske drabbats hårdare än Australien av översvämningar, så är ändå Australien det land där översvämningarna lär få störst effekt på världsekonomin. Inte bara delstaten Queensland har drabbats utan även grannen i söder - New South Wales.

Australiens egen ekonomi drabbas självklart. Landets handelsöverskott kommer troligen att minska. Det kommer också att kosta att bygga upp all skadad eller förstörd infrastruktur.

Att kolutvinningen stannat av tog jag upp i förrgår, inklusive effekterna med högre pris på stål, då Australien exporterar kol för stålproduktion. Frågan är nu hur lång tid det kommer att ta att få igång exporten igen.

"There is going to be some coal scarcity that's going to impact the global market for a little while," Michael Roche, chief executive officer of the Queensland Resources Council, said in a telephone interview. "You've got to expect that clearing water from flooded pits will go on into next month. Getting back into full production will be a mine-by-mine proposition."

Det kommer att ta minst en månad alltså, bara att länsa gruvorna från vatten. Om sen regnen fortsätter någon månad till, som det sagts att de mycket väl kan göra, så får vi förlänga den tiden. Sedan återstår att få igång, laga och byta ut skadad och förstörd utrustning i gruvorna. Dessutom har vägar, broar och järnvägar förstörts eller skadats, så det blir svårt att frakta kolet till hamnarna innan transportlederna reparerats. Ovanpå detta måste transport- och gruvarbetare bygga upp sina hem och återkomma till ett normalt liv. Det kan alltså ta tid innan kolexporten är tillbaks i tidigare omfattning.

In a Reuters snap survey of analysts last week, most said it would take a month or more for Australia's coal industry to return to pre-flood levels. The median expectation among analysts was that recovery in output to pre-flood levels would take about 3 months.

Det låter ungefär som mina tankar.

Det är dock inte bara kol som produceras i Queensland. Delstaten har även jordbruk och viktiga exportvaror är bomull och socker. Eftersom ett område stort som Frankrike plus Tyskland är översvämmat har även jordbruket drabbats hårt. Bomullsproduktionen kan ha tappat 500 000 balar, vilket motsvarar runt 0,5% av världsproduktionen. Lägg till tidigare skördeminskningar globalt på grund av dåligt väder i Kina samt översvämningarna i Pakistan så får världen ett starkt minskat utbud på bomull och därmed högre priser, vilket också lär slå igenom på klädpriserna framöver.

Vad gäller socker så hade även där världsmarknadspriset redan tidigare drivits upp av översvämningarna i Pakistan och det lär knappast bli lägre nu.

Den minskade produktionen av dessa bulkvaror leder även till att Baltic Dry Index faller då det helt enkelt finns mindre varumängd att frakta från Australien. Dåligt för rederierna också, med andra ord.

Eftersom även New South Wales är drabbat ser det ut som om delar av Australiens veteskörd kommer att förstöras eller nedgraderas till foderkvalitet. Spannmålspriserna har stigit tidigare, men ser nu alltså ut att fortsätta stiga.

Spannmålspriserna fortsatte att stiga kraftigt under torsdagens asiatiska handel, sedan USA:s jordbruksdepartement på onsdagen sänkt sina prognoser för skördarna av majs, sojabönor och vete i flera länder. Lyftet följer på prisökningar med omkring 50 procent i fjol.

Nu ska man som Cornucopia påpekar inte kalla dessa prisökningar för inflation, då de inte orsakas av ökad penningmängd utan istället av minskad varutillgång. Men risken är överhängande att priserna mätta med KPI kommer att öka på grund av råvarubrist och media kan då fortsätta att trumpeta ut rubriker om inflationsspöket.