Global Weirding in Australia

Idag läser vi om nya översvämningar i Australien. Denna gång är miljonstaden Brisbane i Queensland i farozonen och utryms nu innan den annalkande flodvågen.

Uppströms Brisbane finns en damm, men den är nu fylld till brädden och man tvingas släppa på vattnet för att undvika att en ännu värre katastrof om dammen översvämmas. På Kjell Alekletts blogg kan man dock läsa att "the flood storage capacity of the Wivenhoe Dam on the Brisbane River (built after the 1974 floods to prevent them ever happening again) will be overtopped (inflow from upstream is 20 times the capacity of the discharge gates)". Det låter illa att inflödet skulle vara tjugo gånger större än utsläppsmöjligheterna, men vi får hoppas att man börjat släppa ut vatten i tid så att inte flodvågen slår över toppen på dammen. För går vattnet över toppen på en damm är risken överhängande att hela dammen öppnar sig.

Även utan brusten damm är läget nog så illa och folk hamstrar mat, vilket som vanligt visar vilken dålig vardagsberedskap de flesta har i vårt moderna industrisamhälle. Skulle alla, som Civilförsvarsförbundet rekommenderar, alltid ha matförråd för en vecka hemma, så skulle de inte behöva panikhamstra när flodvågen bara är några timmar bort, utan kunde ägna tiden åt att vidta andra förberedelser. För vårt moderna samhälle är starkt transportberoende och stora katastrofer gör att livsmedelsförsörjningen blir obefintlig, då butikerna numera inte har någon lagerhållning, utan allt är "just in time".

De stora översvämningarna i Australien beror på väderfenomenet La Niña, som är motsatsen till El Niño, som jag skrev om i mars. Den senaste El Niño slutade i maj 2010 och nu råder en rekordkraftig La Niña.

- Översvämningarna har orsakats av vad som kan vara den kraftigaste La Nina vi upplevt sedan man började föra register mot slutet av 1800-talet, säger Neville Nicholls, forskare i miljövetenskap vid Monash-universitetet till Reuters.

Dessa väderrekord hänger samman med de effekter av mänsklighetens koldioxidutsläpp som jag tidigare nämnt. Klimatförändringarna upplevs nämligen inte mest som "global warming", då någon grad varmare inte känns särskilt mycket. Resultatet blir istället "global weirding", alltså allt fler och kraftigare extrema väderhändelser, t.ex. den vargavinter vi hittills haft i år här i Sverige.

Den nuvarande rekordkraftiga La Niña nämns också som orsaken till de stora översvämningarna i Pakistan i somras. Nu är det alltså Australiens tur att drabbas. Översvämningar orsakar förstörd infrastruktur, vilket drabbat fattiga Pakistan hårt. I ett rikt land som Australien blir det stora skador räknat i pengar (eller kanske pengar per kvadratkilometer), men de har samtidigt resurser att reparera.

Andra effekter av översvämningarna? Australien är ett av de länder som klarade sig förhållandevis oskatt genom finanskrisen, men den senaste tidens översvämningar kan bli ett hårt slag för ekonomin. I Queensland ligger nämligen många av landets kolgruvor, vilka står för en stor del av landets exportinkomster. ASPO Sverige tar upp detta idag. Gruvorna står nu stilla och det kan ta lång tid att få igång dem igen, vilket leder till ökade världsmarknadspriser för kol, vilket i sin tur leder till högre pris på stål. Företag som drabbas är förutom gruvjättarna Rio Tinto och BHP Billiton även världens stålföretag. Här kan vi alltså få mer "råvaruinflation" ovanpå det högre oljepris som jag nämnde igår. Och stål är en viktig komponent i många varor, så högre stålpriser påverkar de flesta andra priser.