2011-01-13

Queensland: kol, bomull och socker

Även om det, som jag påpekade tidigare idag, finns länder som på sistone kanske drabbats hårdare än Australien av översvämningar, så är ändå Australien det land där översvämningarna lär få störst effekt på världsekonomin. Inte bara delstaten Queensland har drabbats utan även grannen i söder - New South Wales.

Australiens egen ekonomi drabbas självklart. Landets handelsöverskott kommer troligen att minska. Det kommer också att kosta att bygga upp all skadad eller förstörd infrastruktur.

Att kolutvinningen stannat av tog jag upp i förrgår, inklusive effekterna med högre pris på stål, då Australien exporterar kol för stålproduktion. Frågan är nu hur lång tid det kommer att ta att få igång exporten igen.
"There is going to be some coal scarcity that's going to impact the global market for a little while," Michael Roche, chief executive officer of the Queensland Resources Council, said in a telephone interview. "You've got to expect that clearing water from flooded pits will go on into next month. Getting back into full production will be a mine-by-mine proposition."
Det kommer att ta minst en månad alltså, bara att länsa gruvorna från vatten. Om sen regnen fortsätter någon månad till, som det sagts att de mycket väl kan göra, så får vi förlänga den tiden. Sedan återstår att få igång, laga och byta ut skadad och förstörd utrustning i gruvorna. Dessutom har vägar, broar och järnvägar förstörts eller skadats, så det blir svårt att frakta kolet till hamnarna innan transportlederna reparerats. Ovanpå detta måste transport- och gruvarbetare bygga upp sina hem och återkomma till ett normalt liv. Det kan alltså ta tid innan kolexporten är tillbaks i tidigare omfattning.
In a Reuters snap survey of analysts last week, most said it would take a month or more for Australia's coal industry to return to pre-flood levels. The median expectation among analysts was that recovery in output to pre-flood levels would take about 3 months.
Det låter ungefär som mina tankar.

Det är dock inte bara kol som produceras i Queensland. Delstaten har även jordbruk och viktiga exportvaror är bomull och socker. Eftersom ett område stort som Frankrike plus Tyskland är översvämmat har även jordbruket drabbats hårt. Bomullsproduktionen kan ha tappat 500 000 balar, vilket motsvarar runt 0,5% av världsproduktionen. Lägg till tidigare skördeminskningar globalt på grund av dåligt väder i Kina samt översvämningarna i Pakistan så får världen ett starkt minskat utbud på bomull och därmed högre priser, vilket också lär slå igenom på klädpriserna framöver.

Vad gäller socker så hade även där världsmarknadspriset redan tidigare drivits upp av översvämningarna i Pakistan och det lär knappast bli lägre nu.

Den minskade produktionen av dessa bulkvaror leder även till att Baltic Dry Index faller då det helt enkelt finns mindre varumängd att frakta från Australien. Dåligt för rederierna också, med andra ord.

Eftersom även New South Wales är drabbat ser det ut som om delar av Australiens veteskörd kommer att förstöras eller nedgraderas till foderkvalitet. Spannmålspriserna har stigit tidigare, men ser nu alltså ut att fortsätta stiga.
Spannmålspriserna fortsatte att stiga kraftigt under torsdagens asiatiska handel, sedan USA:s jordbruksdepartement på onsdagen sänkt sina prognoser för skördarna av majs, sojabönor och vete i flera länder. Lyftet följer på prisökningar med omkring 50 procent i fjol.
Nu ska man som Cornucopia påpekar inte kalla dessa prisökningar för inflation, då de inte orsakas av ökad penningmängd utan istället av minskad varutillgång. Men risken är överhängande att priserna mätta med KPI kommer att öka på grund av råvarubrist och media kan då fortsätta att trumpeta ut rubriker om inflationsspöket.

4 kommentarer:

  1. Spelar det verkligen någon roll för om man kan kalla det inflation om en större mängd pengar jagar en konstant mängd varor och tjänster eller om en konstant mängd pengar jagar en minskande mängd varor och tjänster (pga en bristsituation)?

    Många råvaror har blivit dyrare under 2010 och tycker det snarare är så att KPI måttet underskattar den verkliga inflationen. Speciellt eftersom man inte räknar med ökade tillgångspriser exempelvis bostäder.

    Se exempelvis den här jämförelsen mellan prisökningar på råvaror och inflationsmåttet (i USA visserligen)
    http://dailyreckoning.com/files/2010/12/DRUS12-15-10-2.gif

    /Mvh Magnus

    SvaraRadera
  2. Har någon förslag på vad man kan handla för instrument om man tror på fortsatt ökade kol priset?

    SvaraRadera
  3. Eller så kan man ju göra som i Amerika (eller AFS, Amerikas förenta stater) och helt sonika utelämna livsmedel och drivmedel när man beräknar inflation. Man kan ju räkna enbart på vad man får betala för plast och elektronik från Kina, men förr eller senare lär väl även de sakerna stiga i pris.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  4. Jag reflekterade över samma sak som Magnus ovan, är inte inflation helt enkelt en ökning i förhållandet pengamängd/produktion, där det kan vara pengamängden som ökar och/eller produktionen som minskar?

    Så jag håller nog inte riktigt med - visst är det inflation i ordets riktiga bemärkelse?!

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.