Hur stort är Stockholm?

Det talas ibland om att det skulle vara bra för miljön att koncentrera befolkningen i städer. Det resonemanget bortser dock från hur mycket resurser en storstad behöver. En miljonstad såsom Stockholm suger ut resurser från omgivande landområden och koncentrerar dem. Livsmedel, energiproduktion, råvaror, tekniska prylar och komponenter, osv. Alla dessa måste transporteras till staden.

Nu tänkte jag kika på bara en av dessa faktorer nämligen livsmedel. Hur mycket livsmedel behöver Stockholm och hur stor yta behövs för det? Siffrorna är något år gamla och hämtade från offentlig svensk statistik. Odlingsmarkens areal per län, samt befolkning per län. Sedan har jag räknat på en schablon av 2500 kvadratmeter odlingsmark per person, utifrån SLU-projektet "svensk husmanskost på 2500 kvadratmeter".

Stockholms län har inte i närheten av tillräcklig odlingsmark för att försörja sina omkring 2,5 miljoner invånare. Därför måste man ta med även de närliggande länens livsmedelsöverskott, men det räcker inte med de närmaste, utan man måste ta med Uppsala län, Sörmlands län, Västmanlands län, Gotlands län, Örebro län, Östergötlands län och Kalmar län för att få ihop tillräckligt med mat till Stockholm.

Ungefär så här stort som på kartan nedan är alltså Stockholm egentligen, om man ser på maten som invånarna behöver. Transporter, transporter!

Detta är som jag säger ovan räknat på schabloner, så det egentliga arealbehovet kan vara något tiotal procent mindre eller större, men storleksordningen borde vara korrekt.

Och nej, det går inte att öka livsmedelsproduktionen särskilt mycket i Stockholms län eller grannlänen. Den extra odlingsmark som skulle tillkomma är marginell.

Nyberg om grekisk omstrukturering

Vice riksbankschef Lars Nyberg talar klarspråk!

Vice riksbankschef Lars Nyberg räknar med att Grekland måste strukturera om sitt skuldberg. Men först är det viktigt att Grekland och krisländerna i eurozonen pressas till så hårda åtstramningar som möjligt.
[...]
Lars Nyberg ser även ett stort problem i att EU, IMF och ECB kommer fram till lösningar som marknaden inte tror på. Det handlar till exempel om att marknaden i dag prissätter grekiska statspapper till 50 procent av det nominella värdet, vilket betyder att alla räknar med att ungefär hälften av värdet går upp i rök i en framtida skuldavskrivningsprocess.

Grekisk statsbankrutt inom något eller några år alltså. Jag har sagt länge att det är oundvikligt. Obligations- och CDS-marknaderna har också förstått det. Nu handlar det bara om att försöka begripa och beräkna konsekvenserna.

Apropå Grekland läser jag om hur den grekiska krisen får tusentals Atenbor att flytta tillbaks till sina hembyar på landet.

Debt, unemployment and poverty is causing mass unrest and thousands to seek a cheaper lifestyle outside the capital

Av beskrivningen att döma är det inte konstigt att folk flyr fattigdomens Aten, med många hemlösa och hungriga, stängda affärer med mera.

In Athens, home to almost half of Greece's 11 million-strong population, the signs of austerity – and poverty – are everywhere: in the homeless and hungry who forage through municipal rubbish bins late at night; in the cash-strapped pensioners who pick up rejects at the street markets that sell fruit and vegetables; in the shops now boarded and closed and in the thousands of ordinary Greeks who can no longer afford to take family outings or regularly eat meat.

Dessutom flyr de välutbildade utomlands

A mass exodus of the nation's brightest and best has added to fears that in addition to failing one or perhaps two generations, near-bankrupt Greece stands as never before to lose its intellectual class.

Matpriser, Kina, Texas, foderpriser, matolja, m.m.

För någon vecka sedan skrev Bloomberg om hur tillväxten i Kina ofta går ut över jordbruksmark.

Industrialization is winning, signaling prices for crops like wheat and corn will rise as China is increasingly unable to feed itself and vies for supplies on global markets.
[...]
China’s farmland shrank by 8.33 million hectares (20.6 million acres) in the past 12 years, Premier Wen Jiabao’s top agriculture adviser Chen Xiwen told reporters March 24. Land under cultivation has already fallen almost to the government’s 120 million hectare limit after being consumed by apartments, factories, desertification and a forestation campaign.

Kinas krympande jordbruksmark beror alltså på byggen av bostäder och industrier, ökenspridning och en satsning på skogsplantering. Det sista är i och för sig positivt, men påverkar alltså livsmedelssituationen negativt på kort sikt.

Apropå urbaniseringen i Kina så bor numera 49,7 procent (666 miljoner) av kineserna i städer jämfört med 36,2 procent för tio år sedan.

Just i år har också torka i veteodlingsområdena drabbat skördarna, vilket jag skrivit om i början av året. Detta är dock kopplat till den allmänna trenden, i och med att byggena som slukar jordbruksmark i de våtare kustområdena ger ett högre tryck på de torrare regionerna att odla mer spannmål.

Kinas veteodlare har inte heller några större möjligheter att öka avkastningen per hektar - enligt USA:s jordbruksdepartement är kinesiska veteodlare redan 51 procent mer produktiva än amerikanska.

Kinas ekonomiska tillväxt gör också att kineserna blir rikare och då vill äta mer kött. Konsumtionen av kyckling har ökat 20 procent sedan 2006 och av fläskkött 11 procent. Det går åt mycket spannmål för att föda upp dessa djur.

Kinas efterfrågan gäller inte bara spannmål, utan även sojabönor till tofu och djurfoder. Fram till 1995 var Kina nettoexportör av sojabönor, men numera importerar man 57 miljoner ton per år, eller 60 procent av den globala exporten.

På grund av landets storlek får skördeminskningar i Kina kraftiga effekter på de globala livsmedelspriserna. Om Kinas spannmålsskörd totalt skulle bli fem procent mindre än väntat skulle det motsvara 20 procent av hela världens spannmålsexport, vilket såklart skulle driva upp priserna. Kina importerar idag bara runt tre procent av sin livsmedelskonsumtion, men även procentuellt små ökningar av denna import skulle alltså få stora globala effekter.

Den artikel som Jeremy Grantham, investeringschef för fondbolaget GMO Capital, skrev nyligen har blivit omtalad i bloggosfären. Där ser han hur förra årets stora problem för jordbruket i olika delar av världen berodde på extrema väderhändelser i olika delar av världen. Han tror inte att detta kommer att bli lika extremt i år och att vi därmed kan få se lägre matpriser. Men redan nu ser det ut som om vi även 2011 kan få se negativa vädereffekter.

Hos oss i EU är det tidig torka som nu missgynnar kontinentens grödor förutom majs.
[...]
lagren är så knappa att vi undrar om det finns fodervete fram till ny skörd
[...]
I USA är det fina HRW vetet i riktig kris och för Texas del är det frågan om halv skörd. I midwest är det däremot omvänt med försenat vårbruk från Illinois och norrut. Ryssland lider också av försening medan Kina har torka i norra delarna.

Enligt Southwest Farm Press ser det till och med ut som om Texas' veteskörd bara kommer att bli en tredjedel av normalt.

Världens matpriser ser alltså ut att kunna slå rekord även i år. Användningen av spannmål till att göra biobränslet etanol är också en stor bov här. Omkring en tredjedel av USA:s majsskörd går åt till att göra etanol!

Något som är mindre omskrivet är att även matoljor blivit bristvaror idag. Lagren av matoljor har fallit till 23 dagars förbrukning, vilket är den lägsta nivån sedan 1974. Även detta beror på vädret - översvämningar i Indonesien och Malaysia har drabbat palmoljan, och översvämningar och torka i Kanada, EU, Ryssland och Ukraina har drabbat raps- och solrosolja. Samtidigt ser den globala produktionen av biodiesel ut att öka från 17 till 18 miljoner ton, vilket är fem gånger så mycket som de 3,5 miljoner ton som producerades 2005. Ännu en gång ser vi att biobränslena tvingar fram det obehagliga valet mellan att tanka bilen och att mätta jordens över en miljard människor med otillräcklig matförsörjning.

“The world cannot afford any crop problem this year, anywhere,” said Steve Nicholson, a commodity procurement specialist at International Food Products Corp., a distributor and adviser on food ingredients in Fenton, Missouri. “Without a cushion of inventories, any production hiccup in the northern hemisphere this year will be catastrophic and leave today’s prices looking cheap.”

Vi får verkligen hoppas att det inte blir några allvarliga felslag i årets skörd, utan att världen lyckas bygga upp nya reservlager av livsmedel. En rejält felslagen spannmålsskörd i USA, världens största exportör, skulle orsaka katastrof i stora delar av världen.

Höga priser på spannmål ger också höga priser på djurfoder. I Belgien och Holland ger det problem för grisuppfödare.

Belgiska grisbönder får statliga nödkrediter. I Holland höjs krav på generell produktionsminskning i EU-regi. Höga foderkostnader och låga avräkningspriser håller på att knäcka grisbönderna i hela Europa.
[...]
De senaste åren har holländarna försökt kompensera dåliga vinstmarginaler, genom att bygga så kallade megastallar med minst 10 000 djur.
[...]
Belgiska Boerenbond föreslår att EU går in och köper ut suggbönder när lagen om lösdrift genomförs. Det rör sig om en överproduktion på två, tre procent, som ska bort för att få balans på marknaden.

En skrämmande utveckling med megastallarna! Större stallar kräver mer transporter, vilket är helt fel med tanke på oljesituationen.

Även i Danmark har svinfarmarna det svårt.

Skyhöga foderpriser tvingar danska grisproducenter att skära ned på verksamheten. En av landets största uppfödare, Kent Skaanning, drar ned produktionen till en tredjedel.

Här i Sverige kan vi läsa om problem för äggproducenterna.

Överskott på ägg och osäkerhet kring EU:s omställning av produktionen skapar osäkerhet hos landets äggproducenter.

- Konsumtionen av ägg måste fortsätta att öka, säger Charlotte Norrman-Oredsson, ordförande i branschorganisationen Svenska Ägg, till tidningen Fjäderfä.
[...]
Sänkta avräkningspriser och höga foderpriser gör situationen tuff för landets äggproducenter

Vi konsumenter kommer med största sannolikhet att behöva vänja oss vid ännu högre matpriser. Framförallt animalisk föda kommer att behöva gå upp i pris rejält, med tanke på de ökande foderpriserna. Alternativet är att många ekonomiskt pressade producenter kommer att slås ut.

Förutom foderpriserna påverkar såklart även de höga energipriserna lönsamheten i industrijordbruket och därmed matpriserna. Därför passar det bra att Jordbruksverket idag talar om energieffektivisering och energirådgivning för jordbruksföretag.