Sveriges livsmedelsimport

Jag har hört sägas att Sverige är beroende av livsmedelsimport och skulle drabbas hårt vid en eventuell blockad, så jag kollade därför upp lite hur det egentligen står till med detta. Data över livsmedelsproduktion, -import och -export hittar man lättillgängligt hos FAOSTAT. För att jämna ut lite har jag tagit medelvärdet för åren 2007-2009 och sedan summerat för olika livsmedelskategorier. Totalt produceras årligen 10,3 miljoner ton livsmedel och foder i Sverige och vår nettoimport av livsmedel och foder är 2,2 miljoner ton, så med den kosthållning vi har idag klarar vi alltså inte av vår egen försörjning.

Tittar man däremot på livsmedlen uppdelat efter kategori får man dock en något mer nyanserad bild.

• Spannmål och spannmålsprodukter: Sverige producerar 5,2 miljoner ton per år, vilket motsvarar 116% av den inhemska konsumtionen, alltså ett överskott som exporteras.
• Baljväxter (bönor, ärter m.m.): Sverige producerar 75% av den inhemska konsumtionen, men nettoimporten är bara på 13500 ton. Ersätter vi en del av spannmålsodlingen med baljväxter kan vi få fram mer fullvärdigt protein. Det behöver inte bara betyda mer ärtsoppa och bruna bönor, utan kan också gå till djurfoder, som idag till stora delar importeras.
• Potatis: Sverige producerar 0,8 miljoner ton per år, vilket bara är 88% av vår konsumtion. Detta förvånade mig - jag trodde vi var självförsörjande på åtminstone potatis. Här är dock inte småodlingar av potatis till husbehov inräknade. Om varje svensk i genomsnitt skulle odla 13 kg potatis (knappt två plantor några kvadratmeter) om året utöver vad som redan odlas skulle vi täcka upp importen. Det borde gå att ordna med råge i villaträdgårdar med mera.
• Kött: Sverige producerar årligen 0,5 miljoner ton, vilket bara är 76% av vår konsumtion. Eftersom köttkonsumtionen har ökat rejält de senaste åren torde det inte vara något större problem att dra in de 24 procenten nettoimport.
• Fisk och skaldjur: Sverige producerar årligen 43000 ton, vilket är 84% av vår konsumtion. I det stora sammanhanget är de 8200 tonnen nettoimport av fisk dock en småsak.
• Mjölk och mejeriprodukter: Sverige producerar årligen 3 miljoner ton, vilket är 96% av vår konsumtion. Att minska mjölkdrickandet med 4 procent borde inte orsaka några större problem. Man kan dock undra hur mycket en minskad foderimport skulle påverka mjölkdjursbesättningarna, se nedan.
• Ägg: Sverige producerar årligen 97000 ton, vilket är 90% av vår konsumtion.
• Sverige har en årlig import av 72000 ton färdigmat, vilket bara är 0,6 procent av vår totala konsumtion av livsmedel och foder.
• Fett: Sverige nettoimporterar årligen 0,34 miljoner ton fett, samt 0,12 miljoner ton nötter, frön och feta frukter (oliver, avocado). Detta kan jämföras med en årlig produktion av 0,26 miljoner ton rapsfrö. Här ser jag en av de största bristerna i svensk livsmedelsförsörjning. Glöm LCHF-diet vid importproblem!
• Grönsaker och rotfrukter: I Sverige produceras årligen 0,3 miljoner ton, vilket bara är 39% av vår konsumtion! Här går det dock att producera betydligt mer i villaträdgårdar, kolonilotter med mera, fast de flesta svenskar har idag en stor kunskapsbrist vad gäller odling. För att kunna klara vår försörjning blir det också under större delen av året mer av rotfrukter och kål och ingen gurka, tomat, paprika och sallad. Vi måste alltså anpassa vårt grönsaksutbud efter säsong.
• Frukt, bär och jos: Här ser det riktigt illa ut. Sverige producerar årligen knappt 40000 ton frukt kommersiellt, vilket bara är 5% av vår konsumtion. Stora mängder äpplen och päron ruttnar dock bort i villaträdgårdarna varje år. Det är oklart hur mycket som skulle kunna tas fram den vägen, men vi kan ändå konstatera att frukt och jos snabbt skulle bli en bristvara och troligen hårdvaluta på svarta marknaden.
• Foder: Sverige importerar årligen 0,65 miljoner ton djurfoder utöver det som hamnar under rubrikerna spannmål och baljväxter ovan. Stora delar av Sveriges köttdjur skulle alltså behöva slaktas ut vid en blockad.

En mer detaljerad titt på fettet ger att Sverige har en nettoexport på 12000 ton smör, 12000 ton ister, 6000 ton margarin och 5000 ton grisfett varje år. Detta är dock väldigt lite jämfört med vår nettoimport av 120000 ton palmolja och palmkärnolja, 72000 ton rapsolja, 56000 ton rapsfrö, 23000 ton sojaolja, 13600 ton kokosolja, 9000 ton solrosolja, 7000 ton olivolja, 80000 ton ospecificerade oljor och 42000 ton övriga ospecificerade fetter. För att komma ikapp detta skulle vi alltså behöva producera betydligt mer fett i Sverige. Raps går vad jag vet inte att odla norr om Uppland och dessutom går det inte att odla raps för ofta på samma mark, för att inte sprida sjukdomar. Det är därför svårt att nämnvärt utöka den svenska arealen för rapsodling. Andra oljeväxter som går att odla i Sverige är linfrö, hampafrö och solrosfrö. Vad gäller linfrö finns en viss odling - 10000 ton per år, men odlingarna av hampa och solrosor är försumbara i sammanhanget.

Vad vi inte ska glömma är att det slängs stora mängder mat i Sverige, vilket också är en faktor som skulle kunna bättra på våra möjligheter till självförsörjning med bättre disciplin vad gäller livsmedelshanteringen. Jordbruksverket uppskattar det årliga livsmedelssvinnet i Sverige till 2,1 miljoner ton, varav 0,9 miljoner ton från hushållssektorn. Dessutom går en stor mängd livsmedel som vi människor kan äta idag till djurfoder. En viss del går också till produktion av etanol, öl och alkoholdrycker, men jag vet inte hur mycket. Här finns alltså en hel del att spara in.

Det behöver inte röra sig om någon fullskalig blockadsituation för att vi i Sverige ska behöva införa åtgärder vad gäller livsmedelsproduktionen. Det kan räcka med att skörden slår fel i något av de större producentländerna för att många länder ska införa exportstopp.

Min slutsats blir i alla fall att vi i Sverige vid problem med livsmedelsimporten på något års sikt troligen skulle klara vår egen livsmedelsförsörjning, men vi skulle få lägga om vår kost och även ägna oss åt husbehovsodling av grönsaker, frukt och potatis. Till att börja med skulle vi tvingas slakta ut en stor del av våra köttdjur, vilket skulle ge ett kortsiktigt köttöverskott, vilket sedan skulle följas av ett minskat utbud av kött. Dessutom skulle något slags ransoneringssystem behöva införas för många matvaror, exempelvis kött och fett. Många skulle säkert bli tvungna att avliva sina hundar och katter - hur mycket av våra livsmedel de äter upp årligen vet jag dock inte. Vad gäller att slakta ut köttdjur lär man också prioritera foder till mjölkkor framför foder till ridhästar.

Läs även vad jag skrivit om att matpriserna fortfarande är låga.

På längre sikt ska man inte glömma att Sveriges jordbruk är beroende av insatsvaror utifrån, framförallt konstgödsel och drivmedel. Med det just-in-time-system vi har idag skulle försörjningskedjorna snabbt braka ihop utan diesel, vilket Cornucopia skriver om idag i "En vecka utan lastbilar".
Förutom livsmedel skulle vid en blockad fibrer bli en bristvara. Vi har idag i princip ingen inhemsk fiberproduktion och inte heller någon nämnvärd klädproduktion. Genom odling av lin och hampa kan man slå två flugor i en smäll och både få fibrer och fett. Det skulle dock ta några år att uppföröka tillräckliga mängder av utsäde till spånadslin och hampa.

En annan jordbruksprodukt där vi importerar i princip hela vår konsumtion är tobak, men där skulle problem med importen bara ha en positiv effekt på folkhälsan.

Tillägg: Vad gäller en annan onyttighet, socker, så producerar vi i princip lika mycket som vi förbrukar i Sverige. Hur blir det med sockerabstinensen? Eller ännu värre: kaffeabstinens! Vi importerar årligen drygt 100 000 ton kaffe.

Tema torka: EU

Vi fortsätter på temat torka från förra veckan och förflyttar oss till EU. Jag skrev redan i början av maj om problemen för den europeiska spannmålen. Detta har de senaste veckorna bekräftats av fler rapporter från bland annat Frankrike.

Frankrikes jordbruksindustri har drabbats hårt av de senaste veckornas torra och heta väder. Den uppmätta torkan är den värsta för säsongen på 50 år, och riskerar att slå hårt mot produktionen av både vete och majs. [...] Våren 2011 är den torraste i Frankrike sedan 1959 [...] Frankrike är Europas största veteproducent, och nu riskerar den tidiga värmeböljan att skada den franska skörden [...] Hittills har lantbrukare med djurhållning drabbats hårdast, då torkan slagit mot tillgången på bete och hö.

Problemen gäller alltså inte bara spannmål, utan även animaliska produkter, både genom sämre tillgång på bete och hö samt genom högre priser på foderspannmål. EU:s spannmålsskörd har reviderats ner.

Arvalis reviderar ner den franska skörden en andra gång. Denna gång landar resultatet på -10% jämfört med förra året. Även EUs totala skörd skrivs ner.

Förutom att torkan ger högre matpriser blir den också ett allvarligt hot mot många franska bönders ekonomi och de vill nu ha årets jordbruksstöd utbetalda i förskott.

Även Tyskland har drabbats av problem med torka. Där har även rapsodlingarna drabbats av knoppar som faller av efter blomning. Högre priser även på matolja, alltså.

Det kan också bli problem för öltillverkarna då priset på korn gått upp och det redan är ont om maltkorn av hög kvalitet.

Några ljuspunkter finns dock. Ukraina häver exportstoppet för spannmål.

Enligt officiella beräkningar kan Ukraina exportera cirka 1,9 miljoner ton vete och 2,35 miljoner ton majs.

Idag kom även beskedet att Ryssland häver exportstoppet på spannmål från 1 juli, vilket var väntat.

ProZerno, en oberoende analysfirma, tror att årets skörd landar på 90 miljoner ton, vilket är en bra skörd. Förra året blev den cirka 61 miljoner ton. SovEcon är mer försiktiga och tror på 80-85 miljoner ton.

Eftersom vi i år har svängt över i ett annat läge än förra året vad gäller de stora vädermönstren ser det osannolikt ut att förra årets extrema torka i Ryssland kommer att återuppstå. I år är det alltså andra områden som drabbas.

I Sverige ser det än så länge ut att bli en bra skörd.

Förra årets spannmålsskörd på 4,3 miljoner ton var den lägsta på fyra på år och nästan 20 procent lägre än året innan. I år blir den totala skörden troligen bättre eftersom den odlade arealen är större och grödorna ser bättre ut.

– Den prognos vi har nu är en ökning på drygt tio procent. Men nu har vi lite orosmoln med torka på vissa håll som vi inte riktigt vet var det blir av, säger Magnus Johansson på Lantmännen Lantbruk.

Prognosen dras ner av en förväntat sämre oljeväxtskörd på grund av utvintring i södra Sverige. Förra året uppgick skörden av raps och rybs till 279 600 ton vilket var sex procent mindre än 2009 och i år är oljeväxtarealen mindre än förra året.

Även här alltså en faktor för dyrare matolja, åtminstone i Sverige (eller Europa).

Matpriser, Kina, Texas, foderpriser, matolja, m.m.

För någon vecka sedan skrev Bloomberg om hur tillväxten i Kina ofta går ut över jordbruksmark.

Industrialization is winning, signaling prices for crops like wheat and corn will rise as China is increasingly unable to feed itself and vies for supplies on global markets.
[...]
China’s farmland shrank by 8.33 million hectares (20.6 million acres) in the past 12 years, Premier Wen Jiabao’s top agriculture adviser Chen Xiwen told reporters March 24. Land under cultivation has already fallen almost to the government’s 120 million hectare limit after being consumed by apartments, factories, desertification and a forestation campaign.

Kinas krympande jordbruksmark beror alltså på byggen av bostäder och industrier, ökenspridning och en satsning på skogsplantering. Det sista är i och för sig positivt, men påverkar alltså livsmedelssituationen negativt på kort sikt.

Apropå urbaniseringen i Kina så bor numera 49,7 procent (666 miljoner) av kineserna i städer jämfört med 36,2 procent för tio år sedan.

Just i år har också torka i veteodlingsområdena drabbat skördarna, vilket jag skrivit om i början av året. Detta är dock kopplat till den allmänna trenden, i och med att byggena som slukar jordbruksmark i de våtare kustområdena ger ett högre tryck på de torrare regionerna att odla mer spannmål.

Kinas veteodlare har inte heller några större möjligheter att öka avkastningen per hektar - enligt USA:s jordbruksdepartement är kinesiska veteodlare redan 51 procent mer produktiva än amerikanska.

Kinas ekonomiska tillväxt gör också att kineserna blir rikare och då vill äta mer kött. Konsumtionen av kyckling har ökat 20 procent sedan 2006 och av fläskkött 11 procent. Det går åt mycket spannmål för att föda upp dessa djur.

Kinas efterfrågan gäller inte bara spannmål, utan även sojabönor till tofu och djurfoder. Fram till 1995 var Kina nettoexportör av sojabönor, men numera importerar man 57 miljoner ton per år, eller 60 procent av den globala exporten.

På grund av landets storlek får skördeminskningar i Kina kraftiga effekter på de globala livsmedelspriserna. Om Kinas spannmålsskörd totalt skulle bli fem procent mindre än väntat skulle det motsvara 20 procent av hela världens spannmålsexport, vilket såklart skulle driva upp priserna. Kina importerar idag bara runt tre procent av sin livsmedelskonsumtion, men även procentuellt små ökningar av denna import skulle alltså få stora globala effekter.

Den artikel som Jeremy Grantham, investeringschef för fondbolaget GMO Capital, skrev nyligen har blivit omtalad i bloggosfären. Där ser han hur förra årets stora problem för jordbruket i olika delar av världen berodde på extrema väderhändelser i olika delar av världen. Han tror inte att detta kommer att bli lika extremt i år och att vi därmed kan få se lägre matpriser. Men redan nu ser det ut som om vi även 2011 kan få se negativa vädereffekter.

Hos oss i EU är det tidig torka som nu missgynnar kontinentens grödor förutom majs.
[...]
lagren är så knappa att vi undrar om det finns fodervete fram till ny skörd
[...]
I USA är det fina HRW vetet i riktig kris och för Texas del är det frågan om halv skörd. I midwest är det däremot omvänt med försenat vårbruk från Illinois och norrut. Ryssland lider också av försening medan Kina har torka i norra delarna.

Enligt Southwest Farm Press ser det till och med ut som om Texas' veteskörd bara kommer att bli en tredjedel av normalt.

Världens matpriser ser alltså ut att kunna slå rekord även i år. Användningen av spannmål till att göra biobränslet etanol är också en stor bov här. Omkring en tredjedel av USA:s majsskörd går åt till att göra etanol!

Något som är mindre omskrivet är att även matoljor blivit bristvaror idag. Lagren av matoljor har fallit till 23 dagars förbrukning, vilket är den lägsta nivån sedan 1974. Även detta beror på vädret - översvämningar i Indonesien och Malaysia har drabbat palmoljan, och översvämningar och torka i Kanada, EU, Ryssland och Ukraina har drabbat raps- och solrosolja. Samtidigt ser den globala produktionen av biodiesel ut att öka från 17 till 18 miljoner ton, vilket är fem gånger så mycket som de 3,5 miljoner ton som producerades 2005. Ännu en gång ser vi att biobränslena tvingar fram det obehagliga valet mellan att tanka bilen och att mätta jordens över en miljard människor med otillräcklig matförsörjning.

“The world cannot afford any crop problem this year, anywhere,” said Steve Nicholson, a commodity procurement specialist at International Food Products Corp., a distributor and adviser on food ingredients in Fenton, Missouri. “Without a cushion of inventories, any production hiccup in the northern hemisphere this year will be catastrophic and leave today’s prices looking cheap.”

Vi får verkligen hoppas att det inte blir några allvarliga felslag i årets skörd, utan att världen lyckas bygga upp nya reservlager av livsmedel. En rejält felslagen spannmålsskörd i USA, världens största exportör, skulle orsaka katastrof i stora delar av världen.

Höga priser på spannmål ger också höga priser på djurfoder. I Belgien och Holland ger det problem för grisuppfödare.

Belgiska grisbönder får statliga nödkrediter. I Holland höjs krav på generell produktionsminskning i EU-regi. Höga foderkostnader och låga avräkningspriser håller på att knäcka grisbönderna i hela Europa.
[...]
De senaste åren har holländarna försökt kompensera dåliga vinstmarginaler, genom att bygga så kallade megastallar med minst 10 000 djur.
[...]
Belgiska Boerenbond föreslår att EU går in och köper ut suggbönder när lagen om lösdrift genomförs. Det rör sig om en överproduktion på två, tre procent, som ska bort för att få balans på marknaden.

En skrämmande utveckling med megastallarna! Större stallar kräver mer transporter, vilket är helt fel med tanke på oljesituationen.

Även i Danmark har svinfarmarna det svårt.

Skyhöga foderpriser tvingar danska grisproducenter att skära ned på verksamheten. En av landets största uppfödare, Kent Skaanning, drar ned produktionen till en tredjedel.

Här i Sverige kan vi läsa om problem för äggproducenterna.

Överskott på ägg och osäkerhet kring EU:s omställning av produktionen skapar osäkerhet hos landets äggproducenter.

- Konsumtionen av ägg måste fortsätta att öka, säger Charlotte Norrman-Oredsson, ordförande i branschorganisationen Svenska Ägg, till tidningen Fjäderfä.
[...]
Sänkta avräkningspriser och höga foderpriser gör situationen tuff för landets äggproducenter

Vi konsumenter kommer med största sannolikhet att behöva vänja oss vid ännu högre matpriser. Framförallt animalisk föda kommer att behöva gå upp i pris rejält, med tanke på de ökande foderpriserna. Alternativet är att många ekonomiskt pressade producenter kommer att slås ut.

Förutom foderpriserna påverkar såklart även de höga energipriserna lönsamheten i industrijordbruket och därmed matpriserna. Därför passar det bra att Jordbruksverket idag talar om energieffektivisering och energirådgivning för jordbruksföretag.