Skördeläget globalt

Som jag skrev i fredags så påverkar extremväder i mycket hög grad jordbruket. Årets torka i bland annat USA, Ryssland, Indien och Italien har jag skrivit om tidigare. Torkan i USA fortsätter, fast områdena med extrem och exceptionell torka har flyttats längre västerut. Det regn som kommit i de delar som tidigare drabbats allvarligt har dock kommit alldeles för sent.

Även om media just nu tycks ha glömt bort torkan i USA, så kommer den att få allvarliga konsekvenser framöver. Inte bara jordbruket drabbas utan även energin. Dels genom höjda majspriser som ger höjda etanolpriser, dels genom att vattenbristen gör att många anläggningar för produktion av skiffergas och skifferolja fått stänga på grund av vattenbrist.

Majsskörden i USA förväntas trots den rekordstora sådda arealen i år bli nästan 13 procent lägre än förra året. Den svaga skörden har gjort att man förväntar sig att lantbrukarna i Argentina kommer att så extra mycket majs under årets säsong. Argentinas produktion blir skördeklar framåt våren, men kan inte kan kompensera för majsbortfallet i USA, då Argentinas majsskörd bara är runt 7 procent av USA:s och även en för Argentina stor ökning är alltså liten jämfört med bortfallet i USA.

Vad gäller sojabönor, så har även de drabbats av torkan i USA, men den senaste tidens regn verkar ha räddat en del av den torkdrabbade skörden. Skörden blir dock ändå betydligt lägre än förra året.

Priset på kött har just nu gått ner i USA, eftersom många boskapsuppfödare sålt av djur på grund av brist på foder och intorkat bete. När väl detta tillfälliga köttöverskott tagit slut lär det bli betydligt högre köttpriser. Förutom att cirka 40 procent av USA:s majsskörd går till etanolproduktion går runt 40 procent till kreatursfoder. Den dåliga majsskörden kommer inte bara att slå mot köttpriserna på sikt, utan även mot priserna på mejeriprodukter. Det kommer dock att dröja månader innan prishöjningarna slår igenom hela vägen till konsumenterna på alla livsmedel. En del av kostnaderna kan också djuruppfödarna tvingas ta.

Även nästa års skörd av höstvete i USA kan påverkas om torkan fortsätter och höstsådden får en dålig start.

Vad gäller Ryssland, så har de nu officiellt sänkt sin skördeprognos för spannmål till 70-75 miljoner ton från tidigare 75 miljoner ton (förra året blev det 94 miljoner ton). Samtidigt säger de att de inte kommer att införa några exportbegränsningar i och med att de kommer att använda sina spannmålslager. Årets spannmålsexport blir 10-14 miljoner ton, vilket bara är hälften av förra årets siffra. Samtidigt gissar USDA att Ryssland bara kommer att exportera 8 miljoner ton spannmål i år. Vi får se hur det blir i verkligheten. Egypten har nyligen garderat sig genom att köpa på sig stora mängder vete - försöker de köpa på sig ett lager inför kommande befarade exportstopp från bl.a. Ryssland?

Förutom spannmålsskörden är ett stort problem i USA att det blivit brist på hö efter torkan. Priset på hö har stigit till 180 dollar per ton, mot 115 dollar per ton vid samma tid förra året. Då var förra årets höpriser redan rekordhöga. Efterfrågan på hö drivs inte bara av att djuruppfödarna behöver vinterfoder, utan många behöver också komplettera foderstaten med hö redan nu, eftersom stora delar av betena är uttorkade. Men det kommer inte att finnas så mycket hö ute på marknaden, eftersom många behöver sitt hö till de egna djuren.

Jag läser också att högre priser på etanol gör att Europas största vetebaserade etanolfabrik är på väg att starta igen efter 15 månaders produktionsstopp.

Ensus fabrik utanför Middlesbrough i England är dubbelt så stor som Agroetanols i Norrköping och har en kapacitet på över 400 000 kubik liter [sic!] etanol, vilket kräver över en miljon ton spannmål [per år antar jag].

Fabrikschefen Peter Sopp säger att "Alla är jätteglada att det rör sig åt rätt håll igen och vi kan starta". Visst, deras anställda är nog glada, men knappast alla världens fattiga som kommer att drabbas av de höga livsmedelspriserna. FAO, IFAD och WFP varnar gemensamt för att en global matkris likt den 2007-2008 kan vara i antågande och kräver ett snabbt internationellt agerande. Bland annat kritiserar man just att det görs etanol av spannmål.

Läs även Carolina Neurath i SvD om hur bankerna tjänar på matbristen.

Här i Sverige rapporteras att årets spannmålsskörd väntas öka med 16 procent jämfört med fjolåret och med 10 procent i förhållande till genomsnittet de senaste fem åren. Vi får dock se hur det blir med kvalitén. Den senaste tidens regnande har ställt till det i vissa områden. Värst drabbade är odlare i Mälardalen, Västra Sverige och Norrbotten. De svenska spannmålsodlare som lyckas skörda kvalitetsvete i år kan dock glädjas åt höga världsmarknadspriser.

I fredags skrev jag att lantbrukare världen över behöver satsa på diversifiering av grödorna för att kompensera för extremväder. Detta gäller förstås också skogsbruket, där svenskt skogsbruk till största delen är beroende av några få trädarter. Jag läser att det görs försök med sibirisk lärk i Norrland, vilket kan vara ett steg på vägen. Sibirisk lärk är visserligen ingen naturlig del av den svenska floran, men det beror troligen mest på att den inte råkat vandra in hit efter den senaste istiden. Som jag ser det är det på flera vis bättre med lärk än med contortatall, som mest verkar ha planterats in i Sverige eftersom den är snabbväxande.

Jag noterar idag också att man har hittat allt fler fall av majsrotbaggar som är resistenta mot de gifter som finns i genmodifierad majs. Monsanto införde denna typ av majs 2003 och vi ser alltså redan efter nio år att naturen hunnit ikapp. Majsrotbagge (Diabrotica virgifera) är en av de svåraste skadeinsekterna på majs och den har nyligen även spridit sig till Europa, men ännu inte till Sverige.

Monsanto försöker lobba för att genmodifierade grödor skulle vara en lösning på världens problem med livsmedelsförsörjning, men som jag skrivit tidigare så håller GMO-grödorna inte löftena om högre skördar. Dessutom ser vi ännu inte hur det kommer att se ut för GMO på längre sikt, då det tar lite tid för skadedjur och ogräs att utveckla resistens. Som jag ser det används GMO på helt fel sätt. I sin nuvarande dominerande form gynnar det bara kemijättar som Monsanto.

Läs även bloggrannen Ylven, som refererar till en rapport att ekologisk mjölkproduktion ger mer omega-3-fetter i mejeriprodukterna.

Och läs Effekt om hur konspirationsteoretiker är överrepresenterade bland klimathotsförnekare och Cornucopia om försiktighetsprincipen, klimatförändringar och peak oil.

Matpriser, Kina, Texas, foderpriser, matolja, m.m.

För någon vecka sedan skrev Bloomberg om hur tillväxten i Kina ofta går ut över jordbruksmark.

Industrialization is winning, signaling prices for crops like wheat and corn will rise as China is increasingly unable to feed itself and vies for supplies on global markets.
[...]
China’s farmland shrank by 8.33 million hectares (20.6 million acres) in the past 12 years, Premier Wen Jiabao’s top agriculture adviser Chen Xiwen told reporters March 24. Land under cultivation has already fallen almost to the government’s 120 million hectare limit after being consumed by apartments, factories, desertification and a forestation campaign.

Kinas krympande jordbruksmark beror alltså på byggen av bostäder och industrier, ökenspridning och en satsning på skogsplantering. Det sista är i och för sig positivt, men påverkar alltså livsmedelssituationen negativt på kort sikt.

Apropå urbaniseringen i Kina så bor numera 49,7 procent (666 miljoner) av kineserna i städer jämfört med 36,2 procent för tio år sedan.

Just i år har också torka i veteodlingsområdena drabbat skördarna, vilket jag skrivit om i början av året. Detta är dock kopplat till den allmänna trenden, i och med att byggena som slukar jordbruksmark i de våtare kustområdena ger ett högre tryck på de torrare regionerna att odla mer spannmål.

Kinas veteodlare har inte heller några större möjligheter att öka avkastningen per hektar - enligt USA:s jordbruksdepartement är kinesiska veteodlare redan 51 procent mer produktiva än amerikanska.

Kinas ekonomiska tillväxt gör också att kineserna blir rikare och då vill äta mer kött. Konsumtionen av kyckling har ökat 20 procent sedan 2006 och av fläskkött 11 procent. Det går åt mycket spannmål för att föda upp dessa djur.

Kinas efterfrågan gäller inte bara spannmål, utan även sojabönor till tofu och djurfoder. Fram till 1995 var Kina nettoexportör av sojabönor, men numera importerar man 57 miljoner ton per år, eller 60 procent av den globala exporten.

På grund av landets storlek får skördeminskningar i Kina kraftiga effekter på de globala livsmedelspriserna. Om Kinas spannmålsskörd totalt skulle bli fem procent mindre än väntat skulle det motsvara 20 procent av hela världens spannmålsexport, vilket såklart skulle driva upp priserna. Kina importerar idag bara runt tre procent av sin livsmedelskonsumtion, men även procentuellt små ökningar av denna import skulle alltså få stora globala effekter.

Den artikel som Jeremy Grantham, investeringschef för fondbolaget GMO Capital, skrev nyligen har blivit omtalad i bloggosfären. Där ser han hur förra årets stora problem för jordbruket i olika delar av världen berodde på extrema väderhändelser i olika delar av världen. Han tror inte att detta kommer att bli lika extremt i år och att vi därmed kan få se lägre matpriser. Men redan nu ser det ut som om vi även 2011 kan få se negativa vädereffekter.

Hos oss i EU är det tidig torka som nu missgynnar kontinentens grödor förutom majs.
[...]
lagren är så knappa att vi undrar om det finns fodervete fram till ny skörd
[...]
I USA är det fina HRW vetet i riktig kris och för Texas del är det frågan om halv skörd. I midwest är det däremot omvänt med försenat vårbruk från Illinois och norrut. Ryssland lider också av försening medan Kina har torka i norra delarna.

Enligt Southwest Farm Press ser det till och med ut som om Texas' veteskörd bara kommer att bli en tredjedel av normalt.

Världens matpriser ser alltså ut att kunna slå rekord även i år. Användningen av spannmål till att göra biobränslet etanol är också en stor bov här. Omkring en tredjedel av USA:s majsskörd går åt till att göra etanol!

Något som är mindre omskrivet är att även matoljor blivit bristvaror idag. Lagren av matoljor har fallit till 23 dagars förbrukning, vilket är den lägsta nivån sedan 1974. Även detta beror på vädret - översvämningar i Indonesien och Malaysia har drabbat palmoljan, och översvämningar och torka i Kanada, EU, Ryssland och Ukraina har drabbat raps- och solrosolja. Samtidigt ser den globala produktionen av biodiesel ut att öka från 17 till 18 miljoner ton, vilket är fem gånger så mycket som de 3,5 miljoner ton som producerades 2005. Ännu en gång ser vi att biobränslena tvingar fram det obehagliga valet mellan att tanka bilen och att mätta jordens över en miljard människor med otillräcklig matförsörjning.

“The world cannot afford any crop problem this year, anywhere,” said Steve Nicholson, a commodity procurement specialist at International Food Products Corp., a distributor and adviser on food ingredients in Fenton, Missouri. “Without a cushion of inventories, any production hiccup in the northern hemisphere this year will be catastrophic and leave today’s prices looking cheap.”

Vi får verkligen hoppas att det inte blir några allvarliga felslag i årets skörd, utan att världen lyckas bygga upp nya reservlager av livsmedel. En rejält felslagen spannmålsskörd i USA, världens största exportör, skulle orsaka katastrof i stora delar av världen.

Höga priser på spannmål ger också höga priser på djurfoder. I Belgien och Holland ger det problem för grisuppfödare.

Belgiska grisbönder får statliga nödkrediter. I Holland höjs krav på generell produktionsminskning i EU-regi. Höga foderkostnader och låga avräkningspriser håller på att knäcka grisbönderna i hela Europa.
[...]
De senaste åren har holländarna försökt kompensera dåliga vinstmarginaler, genom att bygga så kallade megastallar med minst 10 000 djur.
[...]
Belgiska Boerenbond föreslår att EU går in och köper ut suggbönder när lagen om lösdrift genomförs. Det rör sig om en överproduktion på två, tre procent, som ska bort för att få balans på marknaden.

En skrämmande utveckling med megastallarna! Större stallar kräver mer transporter, vilket är helt fel med tanke på oljesituationen.

Även i Danmark har svinfarmarna det svårt.

Skyhöga foderpriser tvingar danska grisproducenter att skära ned på verksamheten. En av landets största uppfödare, Kent Skaanning, drar ned produktionen till en tredjedel.

Här i Sverige kan vi läsa om problem för äggproducenterna.

Överskott på ägg och osäkerhet kring EU:s omställning av produktionen skapar osäkerhet hos landets äggproducenter.

- Konsumtionen av ägg måste fortsätta att öka, säger Charlotte Norrman-Oredsson, ordförande i branschorganisationen Svenska Ägg, till tidningen Fjäderfä.
[...]
Sänkta avräkningspriser och höga foderpriser gör situationen tuff för landets äggproducenter

Vi konsumenter kommer med största sannolikhet att behöva vänja oss vid ännu högre matpriser. Framförallt animalisk föda kommer att behöva gå upp i pris rejält, med tanke på de ökande foderpriserna. Alternativet är att många ekonomiskt pressade producenter kommer att slås ut.

Förutom foderpriserna påverkar såklart även de höga energipriserna lönsamheten i industrijordbruket och därmed matpriserna. Därför passar det bra att Jordbruksverket idag talar om energieffektivisering och energirådgivning för jordbruksföretag.

Felanvändningen av GMO

Idag skriver Ethel Forsberg, tidigare generaldirektör på Kemikalieinspektionen, en mycket bra debattartikel i SvD med titeln "Kemiföretag tar makten över maten".

För bara några veckor sedan kritiserade en grupp företrädare för kemikaliejordbruket CityGross för att de valt att inte sälja kött från djur som fötts upp på genmodifierat foder (Brännpunkt 1/10). Det var Jens Sundström och hans kollegor på Lantbruksuniversitet och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin [...] Med modern genteknik kan jordbrukets avkastning öka, skördarna i utvecklingsländerna bli större och mätta fler. Med modern genteknik kan grödor klara av utmaningar som torka, köld och översvämningar bättre.

Problemet är bara, som Forsberg påpekar, att det är inte så som genmodifierade (GM) grödor huvudsakligen har kommit att användas. Den största användningen av GM-grödor är GM-grödor som är resistenta mot ogräsbekämpningsmedlet Roundup (glyfosat). På så sätt kan man fritt spruta ut detta bekämpningsmedel över grödan och förhoppningsvis ta kål på ogräsen. Tyvärr visar det sig att Roundup har en hel del otrevliga bieffekter, vilket tas upp i en annan artikel i SvD idag.

I juni i år publicerades till exempel officiell hälsostatistik från den argentinska provinsen Chaco som tyder på oroväckande konsekvenser av besprutningarna av genmanipulerad soja och ris. Antalet barn under 15 år som diagnostiserats med cancer har trefaldigats under det senaste decenniet, och barn som föds med missbildningar har fyrfaldigats på samma tid, trots att det sammanlagda födelsetalet minskat. Utvecklingen följer produktionskurvan av grödor som kräver intensiv besprutning. Missfall har rapporterats öka i samtliga argentinska provinser där omfattande besprutning sker.

Dessutom finns problem med att ogräsen också blir resistenta mot glyfosat och man istället börjar bespruta GM-odlingarna med ännu giftigare preparat såsom parakvat.

Parakvat är ett starkt ogräsmedel som slår ut all växtlighet, men är även farligt för människor och djur. Parakvat ger permanenta skador på lungor, hud och ögon. Risken för olyckor med dödlig utgång är stor, det saknas motgift och det kan ta upp till en månad innan man dör. Medlet lanserades 1961 men förbjöds i Sverige 1983. Sverige har kämpat hårt inom EU för att behålla sitt förbud mot parakvat och vann bland annat 2007 ett mål i EG-domstolen.

Motståndare i målet var förresten vår kära EU-kommission, som för alla EU-medborgares bästa ville tillåta parakvat!

Mina egenodlade obesprutade
sojabönor av sorten Fiskeby V

Det är hursomhelst sådan besprutad soja som importeras från Latinamerika.

- Eftersom ogräset på GMO-fälten blivit motståndskraftigt mot glyfosat (som sojan modifierats för att klara av, SvD:s anm) har det blivit helt upp och ned. De konventionella odlingarna besprutas mest med glyfosat som är billigare medan GMO-odlarna istället tvingas använda parakvat och liknande

Kemikaliejordbrukslobbyn har starka intressen av att sälja sina genmodifierade grödor och tillhörande bekämpningsmedel. Så här skriver Ethel Forsberg.

Kemiindustrin har tagit makten över maten. På tjugo år har kemiindustrin köpt upp växtförädlingen.

Tre av världens största kemiindustriföretag dominerar utvecklingen av nya grödor genom sitt ägande. När BASF, Bayer och DuPont köpte upp växtförädlingsföretagen köpte de också patent och kunskap om hur de kan skapa nya grödor.

Forsberg nämner dock av någon anledning inte det största och värsta kemiföretaget i utsädesbranschen - Monsanto. Forsberg avslutar sin debattartikel med en bra sammanfattning.

Kemikaliejordbrukets företrädare tycks glömma bort kemiindustrins affärsintressen. Det är naivt att tro att odlingarna av genmodifierad soja i Latinamerika ska minska användningen av farliga kemiska bekämpningsmedel.

En annan viktig aspekt på importen av soja som djurfoder är att övergången till storskaligt jordbruk ställer till det för småbönder i Latinamerika. SvD har idag också en en intervju med två förkämpar för småböndernas rättigheter som just nu är på besök i Sverige - Jaime Weber från Brasilien och Jorge Galeano från Paraguay.

- De multinationella företagen talar om att lösa klimatproblemen och matförsörjningen med hjälp av GMO, men de är egentligen bara intresserade av att tjäna pengar, säger Jorge Galeano.

Självklart - allt annat vore ett brott mot deras skyldighet att maximera aktieägarnas vinst. Därför används GMO till sånt som ger stora vinster (exempelvis Roundup Ready) istället för sånt som ger små vinster (exempelvis torktålighet).

Men vi kan säga nej till att importera soja till djurfoder. Kanske skulle vi då vara tvungna att skära ner på en del köttkonsumtion eller så får vi betala mer för köttet, men det gör inte så mycket. Sedan 1990 har svenskarna ökat sin köttkonsumtion med 50 procent. Sojaimporten ställer verkligen till det för småbönder och lantarbetare i Sydamerika.

- Deras metoder ödelägger traditionell odling som ger mat åt vår befolkning och ersätter det med soja som blir foder och kött åt västvärlden.
[...]
Han beskriver hur det myller av landplättar där det förr odlades grödor som tillhör det traditionella köket, potatis, sötpotatis, linser och ärtväxter, omvandlats till väldiga fält med bara en och samma gröda: GMO-soja. Sojan exporteras till lågpris för att bli foder åt djur i Europa och USA.
[...]
Jaime Weber berättar att storjordbruken regelmässigt nonchalerar säkerhetsavstånden vid besprutningen så att kringboende drabbas.

- Både besprutningen av konventionell odling och GMO-odling innebär svåra hälsorisker för lantarbetarna och de som bor runt fälten.

Därför är odlingen och importen av soja som den ser ut idag djupt omoralisk och fokus borde som jag ser det ligga på detta istället för om sojan är genmodifierad eller inte. Det är inte genmodifieringen i sig som är faran, utan bekämpningsmedlen och stordriften, orsakade av att genmodifieringen används till Roundup-resistens.

Visserligen måste man vara försiktigt med genmodifierade organismer, men det är inte det som är det stora hotet från genmodifieringen. Det stora hotet är den felanvändning och dess bieffekter som blivit resultatet av Monsantos och några andra storföretags girighet.

Fler livsmedelskedjor hakar nu tydligen på och säljer inte fläskkött från grisar som fått genmodifierat foder. Vi får se hur debatten rasar vidare den närmaste tiden.

[Andra bloggar om jordbruk, bekämpningsmedel, utsäde, genmodifiering, sydamerika, soja, foder, livsmedel]