Lettland och devalvering

Som de flesta säkert känner till, så beslöt Riksbanken i förra veckan att återställa valutareserven genom att låna motsvarande 100 miljarder kronor, eftersom man har lånat ut en del av reserven till svenska banker. Riksgälden (alltså staten) kommer att låna upp pengarna åt Riksbanken. Detta orsakade en hel del spekulationer förra veckan och sänkte kronan mot både euron och dollarn. Idag stärktes dock kronan rejält igen, så det ser bara ut att ha blivit ett "hack i kurvan". I förra veckan meddelades i samband med nyheten om Riksbankens valutareservsförstärkning att "Riksgälden har fått mandat att öka svenska statens valutaskuld med upp till 50 miljarder kronor. Tidigare låg taket på 15 miljarder".

Så kommer vi då till spekulationerna - det handlar såklart om att Lettland eventuellt kommer att devalvera sin valuta. Riksbankens agerande tolkas nu som att man förbereder sig för en sådan händelse. Jag har tidigare sagt att jag tycker att för letternas egen skull så borde de devalvera. I fredags skrev DNs Johan Schück en analys där han tycker att det är dags att låta Lettland devalvera:

Allting rasar i Lettlands ekonomi, förutom valutan som hålls stadig mot euron. Sverige stöder aktivt denna valutapolitik, i de svenska bankernas intresse. Men priset blir högt, om man motsätter sig en devalvering

I Lettland är detta en mycket olycklig situation. Åtstramningen, som har förvärrat krisen, får svåra sociala följder. Arbetslösheten skjuter i höjden, samtidigt som många tvingas lämna sin bostad. Nedgången är djup och vägen tillbaka ser ut att bli mycket lång.

Bankernas lån i Lettland har främst getts i euro, så en devalvering skulle göra det svårt för många letter som har lån och bankernas kreditförluster skulle öka kraftigt. Men hur hållbart är det i längden att försöka undvika en devalvering? Sloped Curve kommenterar:

Ett problem med att genomföra den plan Lettland nu arbetar efter är att devalveringshotet alltid finns kvar. Så länge man inte devalverat och obalanserna inte rättats till så kommer frågan att leva, och så länge frågan lever så är det skadligt. Vem vill ta risker mot den lettiska valutan i dagens läge? Risken är uppenbar för ekonomisk förlamning i väntan på det oundvikliga.

Han har också en idé om hur en kontrollerad devalvering skulle kunna genomföras:

IMF, de baltiska länderna, EU och de nordiska länderna skulle kunna genomföra en kontrollerad nedskrivning av valutan till en nivå som är försvarbar, eller låta valutan flyta, men hindra de värsta effekterna genom att redan vid beslutets genomförande ha en färdig plan för hur man hanterar resultatet av förändringen. Man kan meddela om färdiga stödpaket och kapitalinjektioner redan i samma pressrelease som beslutet meddelas.

Det låter ju inte helt otroligt att något sådant skulle vara på gång. I fredags förnekades dock allt sådant:

Tidigare i dag försäkrade Lettland än en gång att landet inte står inför en devalvering av sin valuta.

- Laten kommer inte att devalveras, sade finansminister Einars Repse på fredagen till den statliga televisionen, enligt Reuters.

I går framfördes samma budskap av representanter för centralbankerna i både Lettland, Estland och Litauen.

Men försäkringarna från Lettland om att en devalvering är utesluten ska tas med en nypa salt, anser Torbjörn Becker som är chef för SITE, ett forskningsinstitut med inriktning på Öst- och Centraleuropa knutet till Handelshögskolan i Stockholm.

- Man kan inte lita på en centralbank som säger att de inte ska devalvera. Det är ju det de säger fram till den minut de har devalverat.

Helt riktigt - något annat än dementier är inte att vänta. Idag måndag kom dock Lettlands justitieminister Marek Seglins med en liten dörröppnare för devalvering:

Lettlands inrikesminister Marek Seglins tycker att frågan om en devalvering av valutan bör diskuteras. Än så länge har den lettiska regeringen starkt motsatt sig en devalvering, men i och med Marek Seglins uttalande blir han den förste regeringsmedlem som åtminstone öppnar för en diskussion.

Många tecken pekar nu alltså mot en devalvering. Jag kan se några olika omedelbara följdeffekter av en eventuell devalvering:

1. Svenska banker måste skriva upp sina reserveringar för kreditförluster, i första hand Swedbank och SEB, men även Nordea har lånat ut där. Även Danske bank kommer att drabbas av sina affärer i Lettland. Börskurserna för Swedbank och SEB verkar just nu prisa in "faran över", så de borde störtdyka på ett devalveringsbesked.


2. Den svenska kronan skulle försvagas p.g.a. den hotbild som devalveringen innebär för Sveriges ekonomi. Därmed kan den förstärkningstrend som vi sett den senaste tiden vändas.


3. Räntorna i Sverige skulle troligen stiga. För det första interbankräntan STIBOR, men även räntorna på svenska statspapper med längre löptider borde stiga, med tanke på den överhängande risken att Swedbanks och SEBs problem plötsligt hamnar i knät på staten.


4. Det skulle skapa stor osäkerhet om situationen för Estland och Litauen, som har likartade situationer som Lettland, om än inte lika allvarliga. Det skulle troligen sätta en stark press på dessa länder.


5. Det skulle troligen även skapa stor osäkerhet om situationen för övriga öst- och centraleuropeiska länder, vilket i sin tur kan smitta av sig på västeuropeiska länder vars banker lånat ut mycket till öst, framförallt Österrike.

Nu kan man fråga sig hur mycket av detta som redan är inprisat av marknaderna. Inte särskilt mycket vill jag påstå, med tanke på börskurserna för Swedbank och SEB, som nu är mer än dubbelt så höga som i början av mars.

En annan osäkerhetsfaktor är även hur stor en eventuell devalvering blir. 15% är gränsen för vad som är "tillåtet" i övergångsreglerna till euron, om nu Lettland fortfarande vill ha kvar förhoppningen att gå med i eurosamarbetet.

Spännande blir det i alla fall.