2012-08-04

Deflation och felallokeringar

I senaste Credit Bubble Bulletin tar Doug Noland upp ett citat av dåvarande chefsekonomen på ECB, Otmar Issing i en debattartikel i Wall Street Journal från 2004 med titeln "Money and Credit".
Stora svängningar i värderingen av tillgångar kan antyda signifikanta felallokeringar av resurser i ekonomin och vidare skapa problem för penningpolitiken. Varje stark nedgång i tillgångspriser skapar inte deflation, men alla större deflationer i världen var förknippade med ett plötsligt, fortgående och substantiellt fall i värdet av tillgångar. Konsekvenserna för banker, företag och hushåll kan bli kolossala [...] Förebyggande är bästa sättet att minimera kostnaderna för samhället ur ett längre perspektiv. [...] man ska inte bortse från att de mest exceptionella ökningarna i priserna för aktier och fastigheter i historien åtföljdes av starka expansioner av pengar och/eller kredit.
Detta är något att tänka på när vi nu har den mest uppblåsta globala kreditsituationen någonsin. Just stora svängningar i värderingen av tillgångar är vad vi har sett sedan slutet av 1990-talet. Aktiebörserna har åkt i en sanslös bergochdalbana, fastighetspriserna har skenat iväg i många länder. Detta tyder på att vi åtminstone sedan dessa har haft stora felallokeringar av resurser i världsekonomin, där krediterna till stor del har gått till felriktade projekt inom byggande av bostäder och andra fastigheter samt till en konsumtionsorgie utan like i västvärlden. Det är konsekvenserna av dessa felallokeringar som världen nu måste betala i form av en stor kris som drabbar den reala ekonomin.

Något förebyggande av felallokeringarna fanns som bekant inte på de flesta håll, utan politiker i Spanien, USA, Sverige, Irland med flera länder hejade ivrigt på den i deras tycke blomstrande ekonomin, även om blomstringen skulle visa sig vara förhållandevis kortvarig, i längden ohållbar och med en saftig baksmälla efteråt. Få tycks ha lyssnat på Otmar Issing (och andra som varnade) 2004, när det fortfarande fanns en möjlighet att bromsa upp kreditbubblan innan den gick över alla rimliga gränser.

Nu sitter vi här i ett läge där många länder löper en överhängande risk att drabbas av kraftig deflation. Sverige går på intet sätt säkert i detta läge. Visserligen har vi en låg statsskuld, men den totala skuldnivån i Sverige är hög, till stor del på grund av att hushållen har ökat sin skuldsättning i rask takt.

Många talar om risken för hyperinflation, men jag har svårt att se några sådana tendenser eller någon sådan risk. Västvärlden av idag är pengamässigt inte densamma som Zimbabwe var runt 2007, eller Tyskland under Weimarrepubliken. Större delen av våra pengar är skapade som krediter, inte som sedlar. Med tanke på hur mycket "pengar" som faller bort när exempelvis Spanien skriver ner en mängd dåliga krediter till hushåll och byggbolag eller Italien skriver ner sin statsskuld så ser jag ingen rimlig möjlighet för centralbankerna att motverka detta genom att injicera nya pengar. Skulle Italien skriva ner sin statsskuld till en mer rimlig nivå på säg 80 procent av BNP skulle bara det innebära ett bortfall av över 600 miljarder euro, förutom alla följdeffekterna. Vi ser inte heller några varaktiga kraftiga inflationstendenser vad gäller priserna. Visst har råvarupriserna ökat, men ökningen har stannat av.

Jag är alltså även fortsättningsvis "deflationist" när jag ser på möjliga framtidsscenarion. Därmed inte sagt att jag kan ändra mig om jag ser förutsättningarna förändra sig.

21 kommentarer:

  1. Förorten där de vackra stora husen står med 100 - tals kvadratmeter boyta ibland per person i husen är en felallokering nationellt och globalt sett.

    Dessa fastigheter och den kostnad de dragit till sig i form av kapital som inte ger avkastning på annat sätt än i stigande huspriser är ett enormt slöseri. Värst här är USA:s surburbans.

    Likaså alla dessa båtar - husbilar - havs och fjällstugor - sportbilar och all annan onödig lyx som alla vill ha. Flyg för nöje och utlandsresor är också en del av det stora slöseriet.

    Lyxmat som skickas jorden runt för att tillfredställa alla läckergommar. Sprit - rökverk - narkotika - kvinnor som säljer sina kroppar för stora pengar i lyxhotellens eleganta miljöer är också en del av det stora slöseriet och felsattsningarna.

    Alla dessa shopping gallerior som säljer bara onödigheter i form av lyx och högfärds saker och kläder. Totala felsattsningar för en värld som behöver överleva.

    Vi har förslösat så mycket i onödan genom vår egen materialism och girighet samt högfärd.

    Hur har det då kunnat bli på detta sätt?

    Billig energi är svaret - den billiga oljan har gett oss en livsföring som är omöjlig att bibehålla utan allt mer billig energi.

    Men den tiden rinner nu snabbt bort, och vad som kommer efter vill ingen tänka på men jag vill ge er en hint.

    Kolla The georgia Guide stones på nätet där får ni svaret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter läskigt. Men om vi har lite tur kanske oljan sinar så pass långsamt att den hinner ersättas med något annat. Jag gissar på att batteritekniken inom kort kommer att vara tillräckligt bra så att transportsidan successivt kan fasa ut det mesta av oljan, och då blir de förmodligen en veritabel boom för kärnkraft och solkraft(i soliga länder). All gas och kol kommer föstås också att eldas upp, men deras peak kommer efter peak-oil.

      Radera
    2. ..och jag gissar på att du gissar fel.
      Personligen tror jag inte ett skit på att nån teknik av nåt slag någonsin ska kunna ersätta den billiga oljan. Nånstans måste människan börjar fatta att oljeeran bara var en parentes i det långa perspektivet. Den var kul, men nu är festen slut. Punkt.

      Radera
  2. "Därmed inte sagt att jag kan ändra mig om jag ser förutsättningarna förändra sig."

    Därmed sagt att du inte kan ändra dig?

    Om det finns något som kan sätta igång en hyperinflation så är det brist på livsmedel. Många länder har stora dollarreserver som kan användas för att importera nödvändig mat.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
    Svar
    1. "inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
      (Milton Friedman)

      Hyperinflation sätts inte igång av externa faktorer utan av övertryckning av valutan.

      Radera
    2. Valutan (USD) är redan övertryckt. Anledningen att man inte har upplevt mycket kraftig inflation i Amerika är att de "övertryckta" sedlarna har skickats utomlands. De utländska dollarsedlarna finns inte bara i nationella reserver, utan också i stor utsträckning i cirkulation, inte minst i kriminella kretsar. Allt enligt Market Skeptics.

      Mvh Guldnisse

      Radera
  3. Hej Flute!

    Skulle inte du kunna skriva ett inlägg om skuldsituationen för Kalifornien? Det känns som att media inte alls uppmärksammat hur allvarlig situationen är för Kalifornien och dess potentiella konsekvenser... Nu när strålkastaren så smått börjar vändas mot Frankrike som tidigare i princip varit fredat i media så kan det vara på plats att även uppmärksamma Kalifornien som har en riktigt stor ekonomi jämfört med de flesta länderna i Europa.

    Stort tack för en jättebra blogg! Mycket intressanta inlägg och synpunkter!

    Mvh,
    Lundensaren

    SvaraRadera
  4. Det är skillnad på hög inflation och hyperinflation. Höjda råvaru och livsmedelspriser kan orsaka en hög inflation medan hyperinflation är det som sker när staten som sista utväg(när man inte kan sälja sina statsobligationer på marknaden) trycker upp nya pengar för att finansiera sina utgifter. När marknaden helt har tappat förtroendet för ett lands möjlighet att betala sina skulder så brukar det sluta så här. Har själv levt i ett sådant land i modern tid. För oss var det USD och guld som gällde.
    Tycka vad man vill om USAs situation, men eftersom USD är världens reservaluta så kommer hela världen vara fckd innan hyperinflation ens kan komma på tal i USA,med inte sagt att USD kan komma att försvagas mot en hel del råvaror bla guld som kommer att vara medelsvenssons sista flight to quality destination.

    SvaraRadera
  5. Flute, delar din uppfattning om en begynnande deflation när vi går in i recession. Nicole Foss har övertygat mig många gånger och nu senast i ett inlägg på ASPO Sverige och på en direkt fråga från mig om hon vidhåller sin åsikt. Kan var bra att läsa för er som deltar i dialogen här hos Flute. Sen förstår jag inte riktigt "Guldnisse" och hans oro att livsmedelssituationen skulle sätta igång en inflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, då får jag väl rota i Market Skeptics igen. The Mystery of the Missing Currency med den här grafen. The Disappearing Dollars med den här grafen.

      Alltså: Anledningen till att Amerika inte har upplevt mycket kraftig inflation är att pengarna har skickats utomlands. Med minskande tillgång på mat kan det alltså bli alltför många dollar som ska jaga en begränsad mängd varor.

      Mvh Guldnisse

      Radera
  6. Deflation på kortare sikt. Den "andra sidan av myntet" av den ökande skuldsättningen, är motsvarande kapitalackumulation. Stora obalanser har byggts upp sedan 1971 när Nixon bröt kopplingen till guld. Precis som somliga har försatt sig djupare och djupare i skuld, så har oljeexportörer, Kina m.fl. samlat papperspengar, främst USD på hög; kapitalackumulation. Någon samlar på sig mer och mer pengar som inte spenderas. Om Fed försöker mota deflationen med sedelpressen, så kommer det sätta press på dollarn nedåt. Om alla innehavare av USD-obligationer vill sälja av samtidigt, då kan det bli trångt i dörren. Detta förlopp tror jag kan bli kaotiskt och snabbt. Men det förutsätter alltså att centralbankerna försöker mota deflationen med sedelpressen, vilket på sikt sätter igång inflationssnöbollen. Men vi är inte där än.
    /Mats L/ASPO Sverige/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Öh, nej.

      Ska den indiska centralbanken hantera effekterna av fördubblade matpriser har de två alternativ: trycka egna pengar, eller använda reserver av USD. Att trycka egna pengar leder till hyperinflation, att inte handla alls leder till hungersnöd. Kvar återstår att sälja dollar.

      Mvh Guldnisse

      Radera
    2. Prisökningar orsakade av för snabbt ökande penningmängd är inflation. Prisökningar orsakade av fundamentala faktorer (missväxt) är inte inflation. Är det inflation om prisökningen orsakas av en kombination av de två? Frågan är om det går att separera de två orsakerna fullt ut. Just nu ökar penningmängden fortfarande, men mycket långsammare än under "credit mania", och trenden är nedåt, dvs deflationstryck... Men som du säger, en massa dollars har redan tryckts. De ägs dock inte av de hungriga, så det är inte självklart att stigande matpriser automatiskt leder till att dollar börjar säljas av banker/wealth funds/centralbanker en masse. Vilket jag däremot tror skulle bli resultatet på sikt om Fed satte igång med ett massivt pengatryckande för att stävja kredittorkan. Kina, Japan, oljeexportörer, Ryssland, Brasilien och Karibiska banker är de största icke-amerikanska ägarna av USD. Det verkar dock inte vara lätt tillgänglig info att bena ut vad som ägs av företag, kommersiella banker, centralbanker, investeringsfonder statliga institutioner, privatpersoner etc. Här är en text om ägandet av amerikanska treasuries: http://www.gao.gov/special.pubs/longterm/debt/ownership.html
      Lustigt nog är Norge raderat från kartan. Har sanningsministeriet varit framme? Norska "Statens pensjonsfond Utland" är världens största wealth fund. /Mats L/

      Radera
  7. Kan vi inte uppleva KPI deflation *och* tillgångsinflation
    Låg KPI inflation och massiv tillgångsinflation var ju kännetecknet för hela 00 talet...

    /Bessserwisser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant, så har det varit under bubblans uppgångsfas, när de kommersiella bankerna stått för pengatryckandet. Men nu stagnerar pengatryckandet i privat sektor, och det troliga resultatet är att centralbenker försöker kompensera med sedelpressen. det går trögt initalt, men på längre sikt undergräver det valutan och om det finns mycket av valutan i utlänska händer, så kan de komma att vilja sälja av det, vilket leder till ännu mer press på valutan... Men USA har varit världens referensvaluta i 40 år nu (nästan 70 år, om man räknar in Bretton Woods-eran). Hur länge kan det fortsätta? /Mats L/

      Radera
  8. Neoliberal Agenda2012-08-05 15:54

    "Något förebyggande av felallokeringarna fanns som bekant inte "

    Det är centralplanerande räntor som har skapat felallokeringarna.

    Vad som behövs är marknadsräntor vilken man kan få om man har en uppbackad valuta. Vill många låna så stiger räntorna och om många vill spara så sjunker det. Helt självreglerande. Det behövs ingen centralbank som förstör prisinformationen.

    En konkurs med en uppbackad valuta skulle inte vara värre än säg när ett parkeringsgarage eller aktiemäklare går i putten. Du kan fortfarande få ut din bil eller dina aktier.

    Så självklart, men ack så svårt att få folk att förstå.

    SvaraRadera
  9. Det enkla faktum att i princip vem som helst som är i rätt ålder och bara råkat bo på en viss adress de senaste 30 åren helt plötsligt kan bli dollarmiljonär tack vare bostadsbubbaln borde räcka som argument för hur misslyckad den centralplanerade ekonomin är.
    Ekonomi handlar som bekant en fördelning av resurser och den viktigaste principen är att den som bidrar mest till samhället ska bli rikast. I en riktig marknadsekonomi avgör konsumenterna vem det blir, vilket är en form av demokratiskt val.
    I dagens centralplanerade system har en rad bankekonomer styrt in kapitalfördelningen på bostadsmarknaden.

    SvaraRadera
  10. Det märks tydligt att folk på detta forumet inte har koll på att hyperinflation kan uppstå på många olika sätt. Ett av de vanligaste sätten är helt enkelt att omloppshastigheten på pengar ökar på grund av ett minskat förtroende för valutan. Ta Argentina som exempel. Där uppstod hyperinflation utan att centralbanken tryckte upp enorma summor pengar. Iran är ett annat nutida exempel.
    När en rad länder framöver inte kan betala sina statsskulder kommer folk att tappa förtroendet för dessa valutor, då spelar det ingen roll att siuationen är superdeflationär, folk kommer troligtvis att hantera pengarna som en het potatis och fly till tryggare valutor och ädelmetaller.
    Men för all del, dröm gärna vidare om er stora deflation.

    /Markus

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att förtydliga: jag tror absolut att vi kan få se hyperinflation i vissa länder. Däremot deflation i de flesta där det finns stora skuldberg.
      Det kan också bli så att vi i vissa länder först får en deflationsfas, som sedan följs av hyperinflation.

      Radera
    2. Det är en myt att omloppshastigheten påverkar priserna. Det kan bara hända samtidigt med en förändring i varornas omloppshastighet. Inflation händer bara när mängden pengar ökar relativ till mängden varor de jagar.

      Radera
    3. Om det blir kris och man börjar handla mat och bränsle dubbelt så ofta för att hamstra upp ett lager, då har du ökat omloppshastigheten ordentligt på både dina pengar och de varor du köper. Den största omloppshastighetsökningen uppstår dock troligast när man köper pengar för pengarna i ökande takt, dvs växling till andra valutor och ädelmetaller. Det är allt annat än myt att omloppshastigheten på pengar påverkar priserna.

      /Markus

      Radera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.