2012-08-08

Synen på svenska skulder

Det är intressant hur den allmänna debatten och nyhetsflödet har svängt de senaste åren, sedan jag skrev mitt första blogginlägg hösten 2007 och varnade för den svenska bostadsbubblan. Då var det få som såg krediter inom Sverige (t.ex. bolån) som något problematiskt. Nu går det knappt en dag utan att man i tidningarna kan läsa om de svenska hushållens skuldsättning.

Vi har i Sverige i förhållande till många andra industriländer en låg statsskuld, men i gengäld har de svenska hushållen dragit på sig skulder (framförallt bolån) i en rasande takt de senaste decennierna. När det gick som snabbast 2005-2007 låg årstakten för ökningen av hushållens skulder runt 12 procent. Sedan dess har hushållens skuldökning mattats av och ligger nu på en årstakt av 4,5 procent, vilket även detta i längden är ohållbart när prisinflationstakten är runt 1 procent per år och BNP ökar med 2,3 procent på ett år.

Swedbanks vd Michael Wolf har som bekant föreslagit ett lagstadgat amorteringskrav på bolån, vilket de övriga bankerna tycker är onödigt. Mer sansade bedömare håller dock med Wolf, t.ex. finansmarknadsminister Peter Norman (M), Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt och Bostadskreditnämndens utredningschef Bengt Hansson.

Men Socialdemokraterna tycker att det är onödigt med amorteringskrav.
– Vi tycker att det är bra att bankerna redan nu stramat åt och därför är det inte aktuellt i dagsläget med någon lagstiftning. Vi vill inte göra något i onödan som tynger ekonomin, säger Fredrik Olovsson (S), gruppledare i finansutskottet.
Populism från sossarna - ge folket billiga krediter så de kan konsumera sig glada - den oundvikliga baksmällan av ökade kreditvolymer struntar de i.

Men Olovsson har i princip rätt i att amorteringskrav skulle tynga ekonomin, för amorteringar leder till en minskad penningmängd. Ordet "amortera" kommer från franska amortir "döda", från latinets mors/mortis "död". När man betalar av på ett lån "dödar" man faktiskt dessa kreditpengar. Frågan är dock egentligen bara om vi ska ta den oundvikliga justeringen till en mer hållbar konsumtionstakt redan nu (och stå ut med att det tynger ekonomin) eller om vi ska skjuta upp den på framtiden och under tiden förvärra skuldberget.

Med Sveriges låga statsskuld och framförallt den låga räntan på svenska statsobligationer har många klagat på Anders Borg för att han är för sparsam. Men jag har svårt att se något egenvärde i att svenska staten ska skuldsätta sig för att spendera mera och därmed "stimulera ekonomin". Trots allt växte ju fortfarande Sveriges BNP med 2,3 procent på ett år. Räcker inte det? Spara statens låneutrymme tills det verkligen behövs när finanskrisen 2.0 slår på allvar mot oss.

Nu har även andra problematiska krediter börjat diskuteras, t.ex. riskkapitalisternas strategi att öka belåningen i företag, där livsmedelsföretaget Findus nu är drabbat av för hög belåning. Tidigare i år gick båttillverkaren Nimbus under. Jag har länge ansett att detta sätt att köpa företag och öka belåningen i dem är en strategi som visserligen kan ge vinster på kort sikt men på längre sikt är den förödande för företagens livskraft.

Det är bra att det i Sverige börjar komma en viss allmän probleminsikt vad gäller krediter. Det var på tiden. Nu behövs dock att det faktiskt även vidtas praktiska åtgärder.

17 kommentarer:

  1. Amorteringskraven kommer nu när man börjar skönja "systemiska" risker. Makthavarna bekymrar sig inte ifall enstaka individer överbelånar sig. Däremot om det börjar hota själva systemet...

    Dock kommer vi se extremt beskedliga krav. Kan tänka mig att man på 25 år ska amortera ner till 75% av bostadens värde eller nåt liknande.

    Det kan t.om. en överbelånad BLT i vasastan fixa.

    /Besserwisser

    SvaraRadera
  2. Det är väl oundvikligt med en serie statskonkurser de närmaste åren. Det verkar rentutav som om man planerar för detta i de syderoupeiska länderna och mjölkar och skuldsätter sig så mycket man kan tills dess.

    Skall vi, evt lite naivt och svenskt präktigt, sätta oss i skiten likt Irland och slava under skuldbördan i 20 års tid eller skall vi också vara fula och resetta en stor statsskuld? Kan vi hyckla om varför vi blev rika i efterkrigstiden ("den svenska modellen" - intakta industrier skapar en tillväxt utan dess like som tillskrivs socialdemokratin) så kan vi väl hyckla en gång till? Keynes till vi storknar, sen säger vi "oj då" och kursar tillsammans med alla andra.

    SvaraRadera
  3. Sossarna säger att i "dagsläget" är det inte aktuellt med amorteringskrav, men det kan bli ändring på det efter valet. Speciellt när de två troligaste samarbetspartierna, Vänstern och Miljöpartiet, är positivt inställda till lagstiftning. Amorteringskrav kommer att införas oavsett vem som styr efter 2014.

    SvaraRadera
  4. Jag tror inte att så mycket kommer att hända på kreditområdet. Lite amortering klarar nog de flesta av. Det enda reella hotet mot alla skuldslavar är stigande räntor på lånen. Just nu tycks det vara press nedåt på räntorna. Ingen ko på isen alltså.

    SvaraRadera
  5. Hur menar du att amortering tar död på krediterna flute?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När man betalar av på en kredit så "dödar" man av en del av den.

      Radera
    2. Om alla låntagare skulle betala tillbaka sina skulder så skulle väl även mängden kreditpengar i omlopp sjunka mot noll? Är det inte det som hela vårt monetära system baseras på; att bankerna ska få tillverka mer och mer krediter att låna ut till konsumtion som håller hjulen igång?

      Radera
  6. Pengar är skuld och skuld är pengar. Alltså, amorterar man av skulderna (dödar) så finns de inga pengar kvar. No money no honey :-)

    SvaraRadera
  7. Jag tror inte amorteringskrav räcker. Det kommer vara ganska enkelt att gå runt (med bankens goda minne). Jag tror man helt enkelt kommer kunna "låna om" fastigheten med jämna mellanrum.

    Minska hellre ränteavdraget successivt med 5-10% varje år.

    Något sätt att skattemässigt göra det fördelaktigt att spara en mindre summa vore inte helt fel. Tex ett grundavdrag för kapitalinkomster?

    SvaraRadera
  8. Hela vårt montära system bygger på kreditexpansion där den montära basen är en mycket liten del. Dvs om vi inte konstant ökar krediterna , faller hela systemet ihop under sin egen tyngd eftersom i stort sett alla pengar/lån skall betalas tillbaka med ränta. Ett pyramidspel helt enkelt! Så det är bara löjligt att säga att vi skall låna mindre. Vad vi behöver är ett nytt system med råvarubaserade pengar som en fri marknad får skapa. Alla pappers/digitala pengar behöver rensas bort!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet nu är ju dessutom att det inte är dom som sitter på överskott som lånar ut pengar till behövande. De som lånar ut lånar ut pengar som de själva inte har just nu, men som de hoppas komma åt "snart".
      Det kan röra sig om lån i flera steg mellan olika insolventa aktörer i värsta fall.
      Men den här bågen går inte att spänna så mycket mer.

      Radera
  9. Inga skulder är lika med inga pengar i systemet. 97% är ju skapat genom lån. (privata banksystemet) Tillväxten beroer ju på att penningmängden ökar i systemet. Det är ju omöjligt att skapa tillväxt i ett kreditsystem som skuldsätter människor om inte fler människor sätts i skuld.

    Problemet i detta läge, är att räntekostnaden är den största boven i dramat. Om du betalar tillbaks din skuld, så finns fortfarande räntan kvar i systemet. Nya lån måste skapas för att betala den gamla räntan.

    Vore inte skulder något problem, så vore vi inte där vi är idag.

    Och så vidare...

    SvaraRadera
  10. Återigen, med dagens låga och sjunkande räntor är det superlätt att vara miljonlåntagare. Jag är det inte, sannolikt beroende på att jag är lite korkad.

    SvaraRadera
  11. Det av Wolf omtalade amorteringskravet verkar redan vara i kraft hos de flesta seriösa banker, dvs. att man måste amortera ner bolånen i alla fall till 75%. Ibland är faktiskt självreglering att föredra framför en massa populistisk lagstiftning.

    SvaraRadera
  12. Det slog mig att den latinska, eller grekiska eller vad det nu är, negationen a- justerar en synpunkt på hela resonemanget, Flute... Att krediten omintetgörs vid amortering är klart, men för kredittagaren kan det minst lika mycket innebära icke-död, dvs. möjligheten till"liv".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar etymologiskt sett inte om negationen a-, utan om den franska prepositionen a = till, från latinets ad. Alltså ungefär "till döden".

      Radera
  13. Räntor och amorteringskrav kommer sannolikt inte spräcka den svenska bolånebubblan, utan det är den kommande arbetslösheten som kommer göra detta. Det beror på att räntor och amorteringskrav etc styr staten över och de kommer att göra allt för att hålla bubblan flytande. När nu efterfrågan framöver sviktar och det är svårt att devalvera sig ur krisen eftersom övriga länders statsfinanser ofta är sämre än Sveriges, så kommer vi sannolikt drabbas betydligt mer av arbetslöshet nu är förra nedgången. Det börjar bli dyrt att lägga produktion i Sverige när valutan stiger i värde.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.