2013-01-10

Egyptisk trippelkris: energi, ekonomi, politik

Det har varit ganska tunt med rapporteringen i svenska media, men just nu plågas Egypten av en trefaldig kris - energikris, ekonomisk kris och politisk kris.

Vi börjar med den ekonomiska krisen. De dåliga statsfinanserna, handelsunderskottet och den allmänt ovissa situationen i landet har gjort att det egyptiska pundet (EGP) tappat kraftigt i värde mot dollarn (USD). I januari 2011 låg kursen på 5,80 EGP/USD. Efter Mubaraks fall stabiliserades kursen runt 5,95 EGP/USD, men har sedan slutet av 2011 sakta drivit iväg mot 6,15 EGP/USD i slutet av 2012, ett fall på 6 procent på knappt två år. Men nu i januari har det gått undan och dagens kurs är 6,54 EGP/USD, vilket är ett fall på 6 procent på bara två veckor. Nu är det plötsligt akut valutakris.

För att skydda sig mot valutans fall har många egyptier växlat till dollar och om denna trend fortsätter sätter det hård press på centralbankens dollarreserv som bara är på 15 miljarder dollar. Troligen måste man snart införa valutaväxlingsrestriktioner. Det rapporteras redan att många taxichaufförer på turistorter vill ha betalning i dollar eller euro.

Regeringen har begärt lån från IMF, som skickade en expertgrupp i måndags. IMF-lånet är dock bara på futtiga 30 miljarder kronor, medan underskottet i statsbudgeten är över 30 miljarder dollar. Regeringen räknar med att statsfinanserna för 2012-2013 kan sluta med underskott på 50 procent "om drastiska åtgärder inte vidtas". Landet har redan en ganska hög statsskuld (83,6 procent av BNP 2011). Landets handelsunderskott för 2012 var omkring 30 miljarder dollar.

Den ekonomiska krisen hänger ihop med energikrisen. Sedan 2008 har oljeutvinningen varit ungefär lika stor som den inhemska konsumtionen. Redan ingångna exportkontrakt för olja tvingar dock Egypten att även importera olja, vilket blir dyrt. Det enda positiva i Egyptens "energibudget" har hittills varit fossilgasen, där landet länge varit nettoexportör. Den inhemska förbrukningen har dock stigit kraftigt (en ökning med 10 procent bara förra året) och i april 2012 stoppade man gasexporten till Israel. Man skyllde på att Israel slarvat med betalningarna, men den verkliga orsaken torde vara brist på gas.

Ett grannland som kan drabbas av Egyptens gasvåndor är lilla Jordanien, som dock än så länge får sin gas. Jordanien importerar 95 procent av sina energibehov och kan hamna i kläm om de inte lyckas köpa in sina fossila bränslen.

Under andra halvåret 2013 räknar Egypten med att börja importera fossilgas och har en förfrågan ute om byggande av en LNG-terminal för import av flytande gas.

Oljeprodukter (bensin, diesel), gas och el är alla subventionerade i Egypten, vilket självfallet bidrar till den ökande inhemska konsumtionen. Cirka 55 procent av elektriciteten genereras med hjälp av gas. Energisubventionerna är en tung post i Egyptens statsbudget och står för över en femtedel av utgifterna. Ju större konsumtion och ju mer import, desto sämre blir statens finanser och även handelsbalansen. Den nya regeringen som tillträdde i augusti lovade att se över energisektorn och dra ner på subventionerna, men oljeministern sade redan i november att man inte kommer att uppnå målet att minska subventionerna med 39 procent till slutet av juni.

Nu börjar Egyptens valutakris att skapa problem med att köpa in olja. Statsägda EGPC har bara köpt in 3 miljoner fat olja för första kvartalet i år, vilket endast var hälften av vad man efterfrågat. Även en import på 6 miljoner fat anses inte tillräckligt för att försörja landets raffinaderier, som därmed tvingas köra under sin kapacitet. EGPC försöker också att köpa raffinerade oljeprodukter, men har svårigheter även där. Dessutom har EGPC ökande svårigheter att få tag på remburser1 för oljeimporten och kostnaderna för remburserna ökar snabbt.

Ovanpå detta kommer förstås de höga globala livsmedelspriserna i spåren av bland annat torkan i USA. Egypten importerade (netto) 2010 (senaste året för FAOstats data) 47 procent (16,8 miljoner ton) av sin spannmålskonsumtion till en kostnad av 3,7 miljarder dollar. Att hålla livsmedelspriserna nere är säkerligen en ännu högre prioritet för landets styrande än att subventionera energipriserna, med tanke på de oroligheter som höga livsmedelspriser tidigare orsakat i landet. Egypten har 82 miljoner invånare och befolkningen ökar med omkring 2 procent per år, vilket knappast minskar deras beroende av livsmedelsimport.

Prisinflationen i Egypten har varit hög de senaste åren (11,9% för 2009, 12,8% för 2010, 10,4% för 2011, 7,1% för 2012) även om den sjunkit en aning det senaste året. Med en kollapsande valutakurs lär dock hög prisinflation komma tillbaka i Egypten. Detta lär i sin tur leda till förstärkt folkligt missnöje.

Därmed kommer vi in på den politiska krisen. Muslimska brödraskapet fick sin president Muhammad Mursi vald förra året, och håller något slags maktbalans med den starka militären. Muslimska brödraskapet kan snabbt förlora i popularitet om ekonomin försämras och priserna på basvaror stiger.

Egyptens författningsdomstol upplöste i juni parlamentets underhus efter att ha underkänt valet. Muslimska brödraskapet var största parti i underhuset. Det ryktas nu om parlamentsval i april, vilket ger en ytterligare politisk osäkerhet. President Muhammad Mursi har nu bytt ut både finansministern och inrikesministern för att försöka dämpa den folkliga vreden över den ekonomiska krisen.

Som synes hänger Egyptens energi, ekonomi och politik samman i en oupplöslig cirkel. Jag skrev redan i februari 2011 i samband med oroligheterna i Egypten om Egyptens omöjliga ekvation och det jag skrev då är fortfarande aktuellt.
Även om vi får en snabb lösning på regeringsfrågan i Egypten, antingen genom militärdiktatur i ny form eller genom något slags frö till demokrati, så återstår landets långsiktiga finansieringsproblem. Stora valutautflöden kan driva ner landets valuta så att det blir ännu dyrare att importera nödvändiga livsmedel. Egypten har redan problem med hög prisinflation
[...]
Befolkningen har växt från 16,5 miljoner år 1939 till 20 miljoner i början av 1950-talet och nu cirka 80 miljoner. Prognoserna visar inga tecken på att befolkningstillväxten skulle stanna av på länge än. Även om Egypten mot förmodan lyckades införa en strikt ettbarnspolitik skulle befolkningen fortsätta att växa i många år. Misstaget har man redan gjort flera decennier tillbaka när man lät befolkningen växa så snabbt.
[...]
Ett nytt egyptiskt styre måste alltså få ordning på ekonomin, särskilt ifall valutan faller i värde. Men det blir en omöjlig ekvation, då de flesta vägar till budgetbalans också ger folkligt missnöje. Ökade skatter eller minskade subventioner på mat och bränsle är otänkbart. Militären utgör en stor del av statens utgifter, men att dra ner på militärutgifterna lär bli svårt utan att riskera militärkupp.
[...]
Visserligen har den inhemska spannmålsproduktionen stigit snabbt, men befolkningen har också växt snabbt och Egypten tvingas därför importera en stor del av sin mat. Med sjunkande inkomster av oljeexport och stigande livsmedelspriser blir ekvationen omöjlig.
Situationen i Egypten utgör ett hot även för andra länder än de närmaste grannländerna. En orsak är Suezkanalen, där 7,5% av världshandeln till havs går. För Europa torde det innebära en betydligt större andel. Alternativet att åka flera tusen kilometer extra runt södra Afrika fördyrar avsevärt. 2009 fraktades cirka 1 miljon fat per dag av råolja och raffinerade oljeprodukter norrut och 0,8 miljoner fat söderut genom Suezkanalen, vilket totalt är runt 2 procent av världens oljeproduktion. Dessutom går Sumed-ledningen för råolja längs ungefär samma väg som kanalen och genom den går nästan all norrgående råolja från Saudiarabien (2,3 miljoner fat per dag 2006).

Vad vi kan förvänta oss framöver är troligen mer politisk oro i Egypten. Missnöjet kan lätt spilla över i stora demonstrationer. Den självförstärkande spiralen av energikris, ekonomisk kris och politisk kris gör att situationen förvärras. Vilken vilja, förmåga och beredskap har sedan världens rikare länder att hjälpa Egypten? Viljan kanske finns där om man ser ett hot mot exempelvis Suezkanalen, men förmågan att hjälpa är kanske inte den bästa, när EU och USA är upptagna med sina egna kriser. Beredskapen för att hjälpa Egypten är väl så gott som obefintlig.

Den "underbara arabiska våren" var för Egyptens del som jag ser det en förtäckt militärkupp. Militären gjorde sig av med den mycket impopuläre president Mubarak, men sitter fortfarande på den starkaste maktpositionen, även om man fått dela med sig en del makt till Muslimska brödraskapet och Muhammad Mursi. Samtidigt har man dock fått någon att skylla på när det går dåligt för landet.

Hur ska Egyptens ledarskap på ett pedagogiskt sätt lyckas förklara för folket att man helt enkelt är tvungen att skära ner på energianvändningen och/eller att den blir dyrare? Så länge ledningen är såpass korrupt som den är lär inte folket lita på ens de mest pedagogiska förklaringar.

Vi kommer säkert snart att få höra stora och viktiga nyheter från Egypten - jag gissar att landet någon gång under första halvåret kommer att dominera nyheterna ett tag. Nu har ni bakgrundsinformation för att förstå det kommande nyhetsflödet.

1. Remburser (på engelska Letters of Credit) är ett slags bankgarantier som används vid utrikeshandel. Läs mer på Wikipedia

18 kommentarer:

  1. Det som gör situationen i Egypten extra intressant är att det är att landet är föregångsland för vad som kommer hända i andra oljeexportländer i mellanöstern.
    Det är oljan som byggt upp välståndet och ökat befolkningen, inte någon verklig tillväxt. När oljan är slut finns det nästan ingen förmåga att försörja befolkningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En annan faktor kan vara att folket kan mer om valutor, alla vet att det inte är bra att sitta på sitt eget lands valuta om landet går mycket dåligt. I ett land som inte har stora exportinkomster ger en fallande valuta inga nya inkomster och jobb, som ju hjälpt svensk ekonomi flera gånger. Dubbelt illa alltså.

      Radera
  2. Det är väl Egypten Centern tänker på när de talar om 40 miljoner invånare i Sverige och fri invandring.

    SvaraRadera
  3. En synnerligen välskriven artikel. Egypte är ett ökenland










    En synnerligen välskriven artikel. Egyptens odligsbara mark består av en remsa om några kilometer på var sida av nilen resten är öken. Det går inte att föda en befolkning på 80 miljoner utan en omfattande import av livsmedel. Turistindustrin befinner sig i en nedåtgåene spiral. Tala om krutdurk. Fram på vårkanten kommer det utbryta oroligheter varvid den arabiska våren framstår som en västanfläkt. Robexa






    SvaraRadera
  4. Temporärt kan Qatar och Saudi ösa in pengar till de muslimska bröderna och hålla Egypten under armarna (liksom stöd kan fortsätta från USA, men det kanske mest hamnar hos militären), men frågan är om det är en framtidslösning. Ett otäckt långsiktigt hot är höjd havsnivå som kommer att utplåna delar av Nildeltat, vilket torde beröra ett antal miljoner människor i Egyptens enda större sammanhängande jordbruksområde. Storstäder som Alexandria ligger väl också i riskzonen att översvämmas. Om Egyptens stora militärapparat omvandlades till en civil ingenjörskår kanske man skulle kunna åtgärda många av de här problemen, men det är väl tveksamt (såvida inte generalerna kan övertygas om att de själva kan tjäna grova pengar på det).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du skriver: "Om Egyptens stora militärapparat omvandlades till en civil ingenjörskår kanske man skulle kunna åtgärda många av de här problemen". Det är precis detta som skett de senaste 30 åren. Militären har fullständig kontroll på landets inhemska produktion och distribution från subventionerat bröd till konserver etc. Militären är landets privilegierade överklass och kommer att drabbas hårt i den kollaps som väntar Egypten de kommande åren.

      Radera
  5. För de med enbart kunskaper från media i vårt land utgör din artikel ett mycket bra och väl genomarbetat komplement.

    Men den saknas trots detta en verkligt tung bit av kunskap om Egyptens problem.

    Egyptens verkliga problem heter Nilen. Nilen är pulsådern för detta land. Utan Nilen inget Egypten. Ett hot mot Nilen och detta hot blir ett hot mot deras stat deras kultur och deras övelevnad.

    Vad hotar idag Egypten och Nilen?

    Jo det pågår ett mycket stort dammbygge söder ut i Etiopien där man tänker kapa bort 10- tals med procent av det vatten som den blå Nilen förser Nilen med.

    Detta bygge har redan startats, och enligt uppgifter jag inhämtat så har redan Egyptens regering börjat flytta stridskrafter söderut mot Etiopien. Egypten har här samma intressen som de i Sudan, och det finns uppgifter om att Egytiskt attackflyg nu finns i Sudan. Jag vet inte om det handlar om Sydsudan eller den mer nordliga gamla Sudan.

    Men hur som helst Egypten kan inte gå med på att stora delar av Nilens vatten dämms upp och avleds till Etiopiska bönders fromma.

    Här finns en konflikt av mycket stor betydelse då båda dessa nationer är USA manipulerade, och får stora bistånd till sin militär från USA. Detta innebär att först när det svider mer än bidragen smakar tar det hus i helvetet.

    Det här är bara ett litet bidrag till din artikel men med kunskaper som ni behöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för bidraget!
      Detta är en separat bit, men den är nog så viktig.
      Jag skrev inget om Nilen denna gång, då artikeln var lång nog ändå, men jag får säkert orsak att återkomma till Egypten i fler artiklar framöver.

      Radera
    2. Väldigt intressant kommentar och bra inlägg Flute. Fossila bränslen är viktiga men kanske inte viktigare än luft och vatten? /RH

      Radera
  6. Mänskligheten är på väg in i en oundviklig period av s.k. "die-off". Man kan inte öka befolkningsmängden radikalt och samtidigt förstöra ekosystemen vi är beroende av utan att det får konsekvenser.

    Befolkningsmängden är idag 7 miljarder och ekosystemen har bara kvar en spillra av den livskraft de hade för några hundra år sedan. När den konstgjorda andning som de fossila bränslena utgör upphör så är det kört, men i praktiken så är det alldeles för sent att försöka rädda situationen redan idag.

    Det som gäller är nu är att skapa små lokala resilienta samhällen som är självhushållande och bildar egna försvar.

    Det låter naturligtvis skrattretande nu när hedonismen är som allra mest spridd i civilisationens privilegierade delar, men den som lever får se. Det kan gå betydligt snabbare än vad någon anar om kollapsen får momentum i en nedåtgående och självförstärkande spiral.

    SvaraRadera
  7. Mycket intressant och viktig artikel. Tack.

    SvaraRadera
  8. Hej Flute,

    Som vanligt: Bästa artikel i Svenska ekonomiblogvärlden. Det är sällan DN och SVD kommer upp till din nivå. Di kan slänga sig i väggen.
    Tack för att du finns.
    Keep up the good work!

    SvaraRadera
  9. Mkt bra artikel Flute, som verkligen skulle platsa i svensk mainstreammedia som nästan alltid förmedlar och gottar ner sig i symtomen och medvetet? håller sig borta fram de bakomliggande orsakerna till problemen. Eller så är man medveten om att problemen egentligen är olösbara m a o ett predikament?

    SvaraRadera
  10. Will Syria Become Another “Failed State”? The Role of the United Nations
    According to Robert Baer, a former CIA covert operations specialist, the CIA endorsed the idea of using the Muslim Brotherhood against Nasser in Egypt . In “Sleeping With the Devil,” Baer outlines the tactics of a top-secret U.S. effort: ‘At the bottom of it all was this dirty little secret in Washington
    http://www.globalresearch.ca/will-syria-become-another-failed-state-the-role-of-the-united-nations/5317358

    SvaraRadera
  11. Egypt: Harbinger of a New Era
    http://www.johnperkins.org/tag/egypt/

    SvaraRadera
  12. Behöver du 100% Finans? Jag kan tjäna dina finansiella behov med mindre
    Problemet med avkastning som är därför vi finansierar dig för bara 3%. vad du
    omständigheter anställd själv, pensionär, har en dålig kreditvärdighet, vi
    kan hjälpa till. Flexibel återbetalning under 3 till 20 years.Contact oss
    på: jenniferrjohn536@gmail.com

    1 Fullständigt namn: ............................
    2 Kontakt Adress: .......................
    3.Jumlah Lån behövs: ....................
    4.Lån Varaktighet ...................
    5. Direkt Telefonnummer: .................

    Hälsningar,
    Mrs.Istriyah Dawi.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.