Argentina och Venezuela igen

Plötsligt har det brutit ut kraftiga valutarörelser på världsmarknaderna. Vad gäller de stora världsvalutorna så har den japanska yenen stärkts med över två procent mot dollarn och 1,5 procent mot euron. Yenen ser därmed ut att ha brutit den försvagningstrend som rått sedan i höstas.

Värre är det för flera "tillväxtländer" som redan har haft problem. Rubrikerna idag gäller framförallt den argentinska peson, som igår föll över 11 procent mot USA-dollarn. Det senaste utbrottet kommer efter en lång tids försvagning - i januari 2012 gick det enligt den officiella kursen 4,30 peso per dollar, och i onsdags 6,93 peso per dollar. Nu skuttade den alltså iväg till 7,95 peso per dollar. Kursen på svarta marknaden ligger dock runt 13 peso per dollar - det finns alltså en bra bit kvar för den officiella pesokursen att försvagas.

Argentina har på olika sätt - genom kapitalkontroller och valutainterventioner - försökt att hålla pesoförsvagningen stången. Detta har lett till att landets valutareserv krympt från 52 miljarder dollar 2011 till 29 miljarder idag. Lär sig centralbankerna aldrig av historien att interventioner för att stoppa valutaförsvagning inte fungerar? Det enda som händer är att valutareserven urholkas och att därmed förtroendet för landets valuta försämras ytterligare.

För snart ett år sedan skrev jag om Argentina, ekonomin och energin - läs det för att förstå bakgrunden till vad som händer nu. Bland annat har Argentinas oljeexport minskat kraftigt på grund av att landet passerat sin produktionstopp samtidigt som den inhemska förbrukningen stigit. Argentina importerar numera också en hel del gas, eftersom gasutvinningen toppade 2006, men förbrukningen har fortsatt att öka. Detta tynger förstås en redan ansträngd ekonomi.

Krisen för Argentinas valuta äger rum trots att landet har ett exportöverskott - den beror på andra faktorer, bland annat misslyckad politik och sviterna efter statsbankrutten 2002. Denna kris finns i färskt minne hos befolkningen och lär påverka hur de agerar vid förnyad valutakris. Det pågår en kapitalflykt från landet som kan ta fart vid en kris. Förtroendet för de styrande är lågt - den verkliga inflationen är exempelvis betydligt högre än de officiella siffrorna. 2012 var den officiella inflationstakten drygt 10 procent, medan oberoende bedömare ansåg att den verkliga takten låg runt 25 procent. För 2013 var det värre - den officiella inflationen var 13 procent, medan den verkliga takten låg runt 28 procent.

Argentinas grannland Brasilien fick se sin valuta "smittad" av Argentinas och realen har tappat omkring tre procent mot dollarn sedan i måndags.

Även andra "krisande tillväxtländer" har drabbats av fallande valutor. Turkiet, var ekonomiska baksmälla jag skrev om häromdagen, har fått se sin lira tappa 3,5 procent mot dollarn under denna vecka.

Ett kapitel för sig är förstås Venezuela, som häromdagen införde nya dollarkurser. För prioriterade varor såsom livsmedel och mediciner sattes kursen till 6,30 bolivar per dollar (mot tidigare 4,30) och 11,30 bolivar per dollar för icke prioriterad import. Trots den brutala devalveringen på 44 procent ligger kursen långt ifrån de 76,19 bolivar per dollar som gäller på den svarta marknaden.

Venezuela har en årlig inflationstakt på över 50 procent och priskontroller som orsakar brist på många basvaror såsom toalettpapper och mat. Priskontrollerna har lett till en omfattande smuggling till grannlandet Colombia, där exempelvis ris kan säljas till tio gånger så högt pris. Prisskillnaden är så stor att det lönar sig väl att betala stora mutor för att soldaterna som ska kontrollera gränsen ska se genom fingrarna med den varukaravan som går ut ur landet. Priskontrollerna var avsedda att ge venezolanerna tillgång till billig mat, men har alltså istället lett till en bristsituation. Läs även vad jag skrev om Venezuela i november.

De så kallade "tillväxtmarknaderna" kommer troligen inte att ses som attraktiva investeringsalternativ framöver.