Klimat och väder

Fler "favoriter i repris", alltså äldre inlägg från bloggen som fortfarande är aktuella. Dagens ämne är Klimat och väder.

• Kylan kostar
• Vargavinter är inte fimbulvinter
• El Niño och klimatet
• Takvinkeln
• Bevare oss för fler klimatexperiment
• Klimathotet och energihotet

Irland tänker mer på snö än banker

I svenska tidningar kunde man igår läsa att kreditvärderingsföretaget Moody's sänkte Irlands kreditbetyg med fem steg och att deras statsobligationer nu är nära skräpstatus. Men det var knappast toppnyheten i de irländska tidningarna, där man istället talar om vädret. För det är inte bara i Sverige det är rekordkallt just nu, utan kyla och snö har även drabbat den gröna ön hårt. Årets decembermånad ser ut att bli den kallaste på Irland sedan mätningarna började.

Om vi tycker att beredskapen för kraftiga snöfall och kyla är dålig här i Sverige, så är beredskapen på Irland närmast obefintlig. Jag minns de sista dagarna i december 2000, när jag var på Irlands västkust och ön drabbades av frystemperaturer och snöfall. Allt avstannade. Mina vänner berättade att sist det hade snöat så att snön låg kvar längre än några timmar var nån gång på 1980-talet. Nu är det alltså dags igen.

För en ö som ligger mitt i golfströmmen är väderperspektiven något annorlunda mot här. De 5-10 cm snö som väntades falla idag kallas "a considerable amount", temperaturen "bitterly cold" (någon minusgrad på dagarna, minus 5-9 på natten) och "the National Emergency Co-Ordination Centre" drar igång sin verksamhet.

Kylan börjar ge vissa problem. På vissa håll har man blivit tvungna att stänga ner vattenförsörjningen nattetid p.g.a. kylan. Dessutom håller lagren av vägsalt på att ta slut, även om man väntar en ny leverans mot slutet av nästa vecka. Det i kombination med att ingen har annat än sommardäck gör bilåkandet livsfarligt. Förvånansvärt nog har dock busstrafiken fungerat bra, med endast mindre störningar, och även tågen går som de ska.

Den kalla vintern kan också ställa till det för bönderna. På Irland är man vana vid att låta djuren gå ute året runt och kylan och snön kan skapa problem åtminstone för lammuppfödarna. Dyrare lammkött nästa år?

Irland har som bekant svåra problem i ekonomin och jag anser att det är kört för irländska staten. Kallt väder kostar och årets vinter kan göra Irlands ekonomi ännu sämre med oväntade kostnader på många håll.

[Andra bloggar om irland, väder, klimat, snö, vinter, jordbruk]

Kylan kostar

Årets kalla vinter ger inte bara förtretliga problem i vardagen, utan ger också ökade kostnader i många sammanhang. Elpriserna ökar, dels p.g.a. ökad förbrukning, dels p.g.a. låga vattennivåer i många vattenmagasin. De två stillastående kärnkraftreaktorerna som skulle ha startats idag har också fått sin återstart uppskjuten.

Tågen får problem, vilket ger högre kostnader för Trafikverket och trafikföretagen, förutom alla extra kostnader för dem som blir försenade. Även bilar, bussar och lastbilar fastnar eller råkar ut för olyckor och ger högre kostnader för de inblandade. Snöröjningskostnaderna ökar för Trafikverket (f.d. Vägverket plus f.d. Banverket).

Delvis får väl de ökade vinterproblemen skyllas på bristande underhåll av järnvägarna. Anders Ygeman (S), ordförande i trafikutskottet skrev igår.

ler åt att min moderate viceordförande missade utskottsmötet där den borgerliga majoriteten flyttar 700 miljoner från järnvägsunderhållet på grund av hans tåg inte kommer fram. Läge att tänka om?

Men det är inte bara trafiken som drabbas. Även fastighetsägare drabbas, som jag skrev igår, av ökade uppvärmnings- och snöröjningskostnader. Här tillkommer troligen också kostnader för skador orsakade av det hårda vintervädret - ni minns väl t.ex. förra vinterns många takras? Skadekostnaderna vältras dock i de flesta fall över på försäkringsbolag, men ökade skador leder i längden till högre försäkringspremier.

De senaste årtiondenas förhållandevis milda vintrar har gjort att de flesta företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner troligen räknat med betydligt mindre vinterrelaterade kostnader än vad det faktiskt kommer att bli i år. Budgetar brukar ju ofta läggas efter principen "vad kostade det förra året" eller "vad har genomsnittskostnaden varit de senaste två/tre/fyra/fem åren", vilket nu slår helt fel då hårda vintrar följer på en lång radda med milda. De flesta har nog räknat med att förra årets kalla vinter var ett undantag.

Eftersom jag gillar att gräva fram fakta och rita diagram för att underbygga det jag säger så tog jag temperaturdata för Stockholms observatorium och beräknade medeltemperaturen för det senaste århundradets vintrar (perioden december-mars). I diagrammet nedan ser ni 1950-2010 och det framgår tydligt att åren 1989-2009 var vintrarna ovanligt milda.

Medeltemperaturen för december-mars för åren 1950-2009 var -1,9 °C. För åren 1989-2009 var den däremot -0,6 °C. Det handlar om två decennier av tillvänjning till vintrar som varit i genomsnitt 1,3 grader mildare än normalt.

Så jag räknar med att många spräcker årets budget. Kommuner, staten, trafikföretag, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, privatpersoner m.fl. Många bostadsrättsföreningar kommer att behöva höja sina avgifter för att täcka de ökade kostnaderna. I en typisk småhusannons står det en beräknad driftkostnad, som antagligen är beräknad på ett medelvärde av de senaste åren, vilket nu inte ger en rättvis bild. Finns det här medräknat i folks boendekalkyler?

När jag ändå tittade på temperaturserien passade jag på att titta på korrelationen mellan vintertemperaturen i Stockholm och den Nordatlantiska oscillationen (NAO) som jag visade diagram över häromdagen. Tittar man på medeltemperaturen för december-januari och NAO för motsvarande period får man en korrelation på 0,68. En viss korrelation alltså, men inte jättestark.

[Andra bloggar om vinter, snö, elektricitet, klimat, väder, järnväg, uppvärmning]

Vargavinter är inte fimbulvinter

Att vi i år ser ut att åtminstone till en början få en riktig vargavinter här i Sverige betyder inte att det är någon ny istid i antågande och inte heller att det blir en fimbulvinter (vilket enligt en nordiska mytologin sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar). Idag skriver tidningarna med anledning av det tidiga rikliga snöfallet och kylan om att det kan bli en riktigt kall vinter i år och att det beror på att den nordatlantiska oscillationen (NAO) befinner sig i så kallat negativt läge.

Före fjolårsvintern hade detta inte inträffat på åratal. Då var standardläget i stället att NAO var inne i en positiv fas med varma sydvästvindar som gav milda, nästan snöfria vintrar i Nordeuropa.
[...]
Meteorologer världen över diskuterar nu om den negativa fasen håller i sig. Den startade i december 2009 och har bestått sedan dess, vilket är den längsta perioden på 40 år, enligt Sydsvenskan.

Bloggrannen Cornucopia målar upp skräckvisioner om en 1000-årsvinter (vilket inte betyder att den varar i tusen år, utan en sån där vinter som bara uppträder vart tusende år). Han spär också på med att Golfströmmen kanske har vänt bort från oss ett tag.

Så låt oss se på hur det sett ut med NAO genom åren (1870-2010). Jag har hämtat data från Jim Hurrell, forskare på Climate Analysis Section, National Center for Atmospheric Research, Boulder, Colorado, USA. Varje stapel representerar en vinter. Klicka på diagrammet för att förstora det.

Som ni ser är det historiskt sett inget ovanligt med flera vintrar i rad med NAO i negativt läge. Senaste längre omgångarna var på 1960-talet. Det är snarare 1990-talets vintrar som är en anomali.

Men det kan i vilket fall som helst bli spännande med en ovanligt kall och snörik vinter för att testa vårt samhälles dåliga beredskap.

Bloggen "Hela havet stormar" har också skrivit läsvärt om vargavintern.

Vissa AGW-förnekare passar inte oväntat på att gotta sig åt vilket besvär ännu en kall vinter kan ställa till för dem som talar för antropogen klimatförändring. Men en vinter är inget klimat, och inte två eller tre heller. Dessutom är det som säkert AGW-förnekarna också vet den globala medeltemperaturen som är intressant, inte enstaka områden. Och eftersom det snarare kan bli "global weirding" än "global warming" så kan vissa platser bli kallare med skiftande klimatmönster, trots genomsnittlig global uppvärmning. Läs även vad jag skrev i mars om El Niño och klimatet.

[Andra bloggar om klimat, väder, vinter]

El Niño och klimatet

Den hårda vintern i Europa och östra USA har fått många klimatförändringsförnekare att brista ut i hånfulla kommentarer. Vad många glömmer är dock att vädret alltid varierar från år till år. I år råkar vara ett år då vi drabbats av en ovanligt bister vinter, men de senaste vintrarna innan denna har varit ovanligt milda, och bara för några år sedan hade vi en sensationell vinter som i princip var snöfri i Stockholm. Minns ni den? Jag minns de milda vintrarna tydligt. För det första för att sonen klagade bittert över att han aldrig fick tillfälle att använda sina nyköpta skidor (han jublar dock i år). För det andra för att de gjorde att mördarsniglarna övervintrade i mängder som aldrig förut och sedan glatt käkade i sig en massa grönsaker i trädgården. Principen är alltså att en sträng vinter inte motsäger klimatförändringarna. Tittar man globalt så har januari och februari inte heller varit ovanligt kalla, utan bara lokalt. Alaska och Kanada har t.ex. haft ovanligt höga medeltemperaturer.

En faktor som har stor betydelse för vädret över hela jorden är svängningen mellan så kallad "El Niño" och dess motsats "La Niña". Läs mer om det på SMHI:s hemsida. 1998, rekordåret för den globala medeltemperaturen, föregicks av den troligen kraftigaste El Niñon i modern tid år 1997. År 2007-2008 har vi haft motsatsen, alltså La Niña, vilket sänker medeltemperaturen. Men 2009-2010 har det globala vädret präglats av effekterna av El Niño. Det är därför vi har fått en sådan nederbördsrik vinter här. Det är också därför som monsunen blev försenad i Indien, med svåra effekter för deras jordbruk. Världens meteorologer räknar på grund av El Niño-effekten med att 2010 kan bli ett rekordår för den globala medeltemperaturen. Det ska bli intressant att se om klimatförändringsförnekarna sätter hånskrattet i halsen. Om inte i år så kanske 2011, beroende på hur den nuvarande El Niño utvecklar sig.

Vad gäller klimatförändringarna så tar John Michael Greer upp en intressant sak i sin senaste bloggartikel när han påpekar att effekten av växthusgaserna för gemene man inte kommer att märkas av mest som global uppvärmning utan genom extremare väder. Det är Thomas Friedman som lanserar begreppet "global weirding", vilket kanske bättre beskriver klimatförändringen än "global warming". Att vi får se mer extremt väder stämmer väl med t.ex. de stora översvämningar som drabbade Indien när monsunregnen väl kom förra året. John Michael Greer påpekar att det kanske vore mer pedagogiskt för dem som varnar för klimatförändringar att tala om att riskerna för extremt väder som orsakar stora skador är den stora risken med våra utsläpp av växthusgaser, istället för att tala om risken för att den globala medeltemperaturen ökar tre grader, vilket är en siffra som vanligt folk inte kan relatera till. "Tre grader varmare vore väl bara skönt" skulle då ersättas av "jag vill inte ha fler snöstormar, översvämningar och värmeböljor".

Apropå årets vinter måste jag säga att den präglas av rätt mycket klantighet här i Sverige. Senaste exemplet är alla fartyg som fastnat i isen på Östersjön, samtidigt som vår starkaste isbrytare Oden är uthyrd och befinner sig på forskningsresa i Antarktis. Vad tänker man på? Isbrytarna är väl framförallt till för att användas i svenska farvatten under vintermånaderna. Då ska man inte skicka iväg dem under den tiden!

[Andra bloggar om klimat, vinter, sjöfart]

Takvinkeln!

En mängd tak har rasat in på olika större byggnader runt om i södra Sverige, eftersom de inte klarade av de snömängder som kom nu. Byggslarv skulle jag kalla det - att inte dimensionera taken efter sådana snömängder som bara kommer vart tionde eller tjugonde år. Eller så har någon medvetet räknat alltför optimistiskt för att spara pengar.

Traditionellt har svenska hus en ganska skarp takvinkel, ungefär som nedan, för att snön ska glida av av sig själv innan det blir för tungt för taket.
En så skarp vinkel ger dock ett utrymme under snedtaket som kan vara svårt att utnyttja till exempel i större hallar (sporthallar, kreaturshallar, industrilokaler o.s.v.). Därför bygger man ofta med flackare takvinkel, som exempelvis den ligghall för nötkreatur som rasade söder om Linköping idag eller den sporthall som rasade i Kungsbacka.
Eller så bygger man med ett tak som ser ut ungefär som ett utsnitt ur en ellips, som den nybyggda sporthall som rasade i Vänersborg igår.
Eller så bygger man till och med ett platt tak. I dessa fall måste man antingen bygga stadiga tak om man vill att byggnaden ska stå längre än tio år. Ännu stadigare om den ska stå längre än hundra år. För då och då kommer det extrema väderår, då det t.ex. redan byggts upp en hel del snö på taket och sedan kommer en snöstorm som bygger på en meter till med snö innan man hinner skotta allt. Det var vad som hände nu. Men ju stadigare man bygger desto dyrare blir det såklart. Så sparsamheten bedrar visheten och byggnadens tak håller bara i några år.

Detta är ungefär lika kortsiktigt tänkande som alla som har byggt hus alltför nära vattendrag. Det går ganska lätt att se i naturen hur höga flöden det har varit som mest under extrema år, och under den gränsen ska man inte bygga. Vi kommer troligen att få se många översvämningsdrabbade byggen under den dyra vårflod som sannolikt kommer att följa på denna dyra vinter.

[Andra bloggar om vinter, snö, fusk]

Dyr vinter

Stockholmsförorten håller åter på att bli fullständigt insnöad, liksom resten av Sverige. Utanför mitt fönster kämpar snösvängen förgäves mot det ymniga snöfallet. Snöandet ska tydligen fortsätta hela helgen och ser ut att kunna fortsätta i nästa vecka också. Svinkallt är det också - minus tretton grader har jag här.
Flera takras har inträffat, bland annat i Nyköping, där flera hundra kaniner på kaninutställning hamnade under ett inrasat tak. I Vänersborg rasade taket på den nybyggda arenan. Anrika Överums bruk utanför Västervik står stilla p.g.a. ett inrasat tak. Tåg och bussar lär störas svårt. Redan igår var det svårt med lokaltrafiken i Stockholm. På morgonen stod åtminstone två av tunnelbanans grenar still på grund av blockerade växlar och pendeltågen var mycket försenade.

Det kommer alltså att bli en dyr vinter. Olyckor kostar. Förseningar kostar. SJ har haft stora problem med förseningar och vd Jan Forsberg säger att denna vinter är den värsta sedan 1986. Tågen samlar på sig is - upp till 30 ton is per tåg och dag. Isen tar 4–8 timmar att smälta bort och förstör hjul och hjulaxlar samt teknisk utrustning i underredet. Ishalka gör också att hjulen slits och måste svarvas om. När det är mycket snö i skog och mark söker sig också vilda djur upp på spåren, där det är plogat och lättare att gå.

Det leder till fler olyckor; bara från mitten av december till mitten av januari har SJ kört på 60 älgar – "extremt mycket" – vilket leder till en veckas reparationstid i snitt per tåg.

SJ och Banverket får alltså stora utgifter för denna vinter och säkert även SL med flera lokaltrafikbolag. Hoppas bara inte att det leder till höjningar av biljettpriserna.

I Stockholm fungerar snöröjningen högst halvbra. Det ligger stora snöhögar överallt och blockerar för bussar, bilar och varutransporter. Värst verkar det vara för sophämtarna, där snövallarna gjort att redan befintliga arbetsmiljöproblem förvärras. Det kan bli dyrt för Stockholms stad att förutom stora snöröjningskostnader också behöva vidta akuta åtgärder mot sopproblemet.

Fler kommuner i landet har också dragit över sina kostnader för snöröjning eller riskerar att göra det.

Den snörika vintern gör att 21 av de 28 kommuner DN talat med riskerar att överskrida snöröjningsbudgeten. I fyra kommuner är pengarna redan slut.

De fyra kommunerna är alla sådana där det är mycket sällsynt med snörika vintrar - Malmö, Gotland, Halmstad och Kalmar. Det myckna snöandet utan smältperioder emellan gör också att kommunerna får extra kostnader för att frakta bort snöhögar med frontlastare och lastbilar.

Det verkar som om den dyra snöröjningen kommer att drabba kommunernas budgetar för sommarunderhållet på vägarna. Se alltså upp för dåliga vägar i sommar, särskilt som den stränga vintern ökar behovet av vägunderhåll. NTF varnar för att detta kan bli en fara för trafiksäkerheten.

Ökade uppvärmningskostnader kommer att drabba alla, eftersom vintern även varit ovanligt kall.

Men eländet slutar inte med snön och kylan. Sen kommer snösmältningen. Risken är stor att vi får se stora vattenskador då när alla snöhögar smälter bort och rinner in i källare, telecentraler med mera. SMHI varnar också för ovanligt kraftig vårflod, eftersom det ligger mycket mer snö än normalt i Götaland och östra Svealand. Sydöstran varnar:

Bor du nära ett vattendrag?
Då är det läge att redan nu se över försäkringen och eventuellt köpa en vattenpump.

Läs även vad Cornucopia skrev igår om de problem som denna 10-årsvinter medför, med fokus på jordbruket. Läs även vad han skriver idag om dyr vinter för fastighetsägare.

Gårdagens kollektivtrafikstrul här i Stockholm fick mig också att inse att det alltid är bra att vintertid ha med sig långkalsonger och extratröja i ryggsäcken. Om kollektivtrafiken står still är det inte särskilt kul att stå och vänta på ersättningsbussar huttrande i för dåliga kläder. Survivalisterna är värda att lyssna på även om man inte tror på någon större samhällskollaps. Även i normala tider inträffar ibland extrema händelser som det är bra att vara förberedd inför.

[Andra bloggar om snö, vinter, kommuner, transporter, vattenskador, översvämning]

Vitt, vitt, vitt

Hur länge ska det hålla på och snöa? Det är i och för sig jätteroligt och jättefint, tycker jag, och barnen jublar, men det verkar inte vara någon måtta på det. Så här mycket snö i juletid hade vi senast om jag minns rätt år 2001, fast det är till och med tjockare snötäcke i år. I morse åkte jag en mil på skidor i den närbelägna skogen. Nattens snöfall gjorde förutom att skidspåren var fräscha och inte isiga att det var bedövande vackert, som synes ovan. Till snöns fördelar hör också att det blir ljusare och att den dämpar ljuden så att det blir fullständigt tyst när man kommit ut en bit i skogen. Man kan tro att man är flera mil bort från civilisationen, trots att närmsta motorväg bara är någon kilometer bort. Stockholm har här en oerhörd fördel mot många andra storstäder i sina "gröna kilar", som just nu är "vita kilar".

Normalt brukar jag behöva gå två kvarter innan jag spänner på mig skidorna borta i skogskanten, men i morse hade inte plogningspatrullen hunnit med allt, så jag kunde faktiskt spänna på mig skidorna precis utanför porten. En bit in i skogen hade dock några av mina värsta fiender varit framme - sandningsmarodörerna.
Jag var tvungen att korsa en gång- och cykelväg som går genom skogen, och trots att man inte hunnit ploga alla gator och gångbanor ordentligt inne bland husen, så hade minsann den som hade ansvaret för denna väg gjort sitt jobb grundligt och plogat så att han nästan skrapat bort asfalten, samt sandat drygt två meter brett. Som hämnd tog jag av mig skidorna och vräkte med händerna ut snö i ett meterbrett stråk tvärs över vägen, innan jag tog på mig skidorna igen och tog mig över på min nylagda "snöbro". Jag kan förstå att man plogar upp denna väg så att även de som har svårt att gå kan få nöjet att ge sig ut i skogen, men måste man ploga så brett att en lastbil kan ta sig fram? Med den gångtrafik jag såg på vägen hade det räckt med minsta sortens plogtraktor för att skapa ett tillräckligt brett gångstråk. Sen behöver man faktiskt inte sanda - eller säger den kommunala snöröjningsnormen att man ska kunna gå i högklackat på de snöröjda gångvägarna i skogen? Säg nu inte att det är för gamlingarnas skull - de gamlingar jag sett ute nu har trots sandningen broddar på skorna för att våga gå ut.

Jag kände dock en viss skadeglädje när det åter började snöa ymnigt runt lunchtid. När jag efter lunchen tog barnen till pulkabacken täcktes morgonens sand på gångvägarna av ett decimetertjockt snölager. Snöröjningsbataljonen syntes ingenstans, utan tycktes ha gett upp för dagen.

Nåja, bättre sandningsmarodörer än de ännu värre saltningsmarodörerna, som försöker göra det omöjligt att dra barnen på pulka till dagis, trots att detta är det mest effektiva och dessutom roligaste transportsättet när det ligger så mycket snö som nu. Men den lokala rolighetsministern tycks ha fått ge vika för den lokala effektivitetsministern. Trots detta försöker mängder att föräldrar att dra sina barn på pulkor, men det skrapande ljudet av sand på asfalt skär i öronen. Ljudet borde dock vara ljuv musik för de lokala pulkaförsäljarna, som hör snara affärsmöjligheter öppna sig när sönderslitna pulkor måste ersättas.

Om jag minns rätt brukade man väl inte salta gångbanor förr i tiden, utan bara större bilvägar. Denna kommunala snöfobi verkar vara del i en allmän trend där allt i samhället ska vara tillrättalagt. Är jag bara förvirrad, eller stämmer min känsla?

Hursomhelst så ser det ut som om snöfallet ska fortsätta på måndagen, även om tidningarna har lite motsägelsefulla uppgifter - SvD säger att det blir klart och kallare. SMHI säger dock för Stockholmstrakten att det blir "Halvklart till mulet och främst i kustlandet en del snöbyar", så det kan säkert bli lite snö här i Stockholmsförorten imorgon också.

Blir det någon riktigt kall kväll framöver (under minus tio och helst minus femton) ska jag också passa på att frosta av frysen, eftersom jag då kan lägga ut allt jag har i den i kassar på balkongen medan avfrostningen pågår.

Apropå vinter så är det vintersolstånd i morgon måndag, så sen blir det bara ljusare.

[Andra bloggar om snö, vinter]