Svensk exportkredit granskas

För någon vecka sedan undrade jag hur det kunde komma sig att Svensk exportkredit (SEK) hade lånat ut pengar till Sparbanksstiftelserna och om detta verkligen låg inom deras uppdrag. Jag vet inte om det var min uppmaning till grävande journalister att kolla upp detta som gjorde det, men idag skriver Johanna Petersson på SvD om SEKs underligheter. SEK har förutom att bli storägare i Swedbank också förlorat stora pengar i isländska Glitnir och amerikanska CDO-lån. Man har också gett lån till Swedbank och SEB för att finansiera deras huvudlösa expansion i Baltikum, samt till finska kommuner (!) och skånska småföretag utan uppenbara exportkopplingar.

"Ansvarig minister, handelsminister Ewa Björling, menar att SEK följt de riktlinjer som de har att hålla sig till men säger samtidigt att utlåningen redan stramats upp."

Politikersnack. Om de hade hållit sig inom riktlinjerna hade man väl inte behövt strama upp utlåningen. Nej, säg som det är - de har lånat ut pengar till lite av varje, men nu när vi kom på dem, så får de i fortsättningen bara låna ut till det de egentligen ska täcka.

Det har tydligen gått så långt att till och med Riksrevisionen nu överväger att granska SEK. Det blir i så fall en välkommen granskning, när SEK nu har svällt till en av Sveriges största finansiella institutioner, med statsgarantier för nyupplåning på 450 miljarder kronor. Även Fredrik Braconier på SvD har omilda åsikter om SEKs agerande.

SEK fick förra året ett kapitaltillskott på 5,4 miljarder kronor från staten och har därmed totalt 10,2 miljarder eget kapital. Vid årsskiftet hade de totalt 158 miljarder kronor i utlåning, alltså drygt 15 gånger eget kapital, men i årsredovisningen finns även, förutom utlåning en kategori "andra räntebärande värdepapper än utlåning" på 137 miljarder kronor. Det är i alla fall inte statspapper, för det finns en egen kategori för det. Jag hinner inte nu luska ut exakt vad det innebär, men SEKs årsredovisning är nog intressant att gräva vidare i. Vid en snabb titt hittar jag annat uppseendeväckande där, t.ex. 14 miljarder kronor i brittiska RMBS (Residential Mortgage Backed Securities), alltså bostadsobligationer med bolån i Storbritannien som "säkerhet". Hm, var inte det precis en sån där "likvid" tillgång som SBAB också sitter med? SEK påpekar också att kreditratingen på vissa av deras tidigare "AAA" värdepapper sänkts dramatiskt under året. Som sagt, "AAA" betydde bara det enligt kreditvärderingsinstitutens usla modeller. I många fall betydde det egentligen "Cc-" eller vad det nu kan heta, alltså "toxic assets" - nedgrävda gifttunnor.

När det blir finanskris kommer det fram många underligheter hos olika finansiella institut, som har fått leva i skymundan under kreditbubblans uppsida, då de varit undangömda någonstans i årsredovisningen där ingen orkar läsa. Vi får säkert höra fler nyheter från finansvärldens Teckomatorp framöver!