Häromdagen skrev jag om bostadspriser kontra reallöner. Nu tänkte jag titta på hur stor bostadsbrist vi har i Sverige, vilket enligt somliga är det som driver på våra bostadspriser till nuvarande orimliga nivåer. Vi kan börja med att ta en titt på hur många kvadratmeter bostadsyta vi genomsnittligt har per person. Uppgifterna kommer från SCB:s HEK-undersökning. Som jämförelse har jag lagt in motsvarande siffra för Finland.
Visst är det lite mindre bostadsyta per person i Storstockholm än på mindre orter, men 43 kvadratmeter person får ändå anses vara gott om plats, särskilt med tanke på att Finländarna i genomsnitt får nöja sig med knappt 39 kvadratmeter per person. Vi kan även titta ut över resten av Europa. Följande diagram fann jag i Boverkets rapport Boendekostnader och boendeutgifter - Sverige och Europa från december 2009.
Även här ligger Sverige i topp. Vi har alltså goda möjligheter att tränga ihop oss. Någonstans verkar bostadsbristen i Sveriges storstadsområden ha en eller flera orsaker som lätt skulle kunna försvinna, då vi har bland de största bostadsytorna per person inom EU.
Vad är då dessa orsaker till den upplevda bostadsbristen i storstadsområdena? Så kallade övernattningslägenheter skulle kunna vara en. Kan ni komma på fler?
[Andra bloggar om bostadsbubbla, bostäder]
2010-12-08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag vet att jag läst att Sverige har störst andel singelhushåll. Det spelar säkert in, frågan är om det är mer än på marginalen?
SvaraRaderaHar inte den statistik som du visar upp mer att göra med byggstandard och byggkultur? Att man i genomsnitt bygger större lägenheter än i andra länder? När man talar om bostadsbrist menar man väl storstäder, på landsbygden finns det väl gott om lägenheter? Handlar inte bostadsbristen om att man är dålig att möta efterfrågan på nya bostäder (per hushåll och inte per capita) i storstadsområden?
SvaraRaderaTycker igentligen inte om slutsatsen men känns inte helt orimligt att det har att göra med att det är så svårt/riskabelt att hyra ut delar av sin bostad under en period.
SvaraRaderaT.ex. runt universiteten skulle säkert en stor del av bostadsproblemen försvinna om folk gjorde om sina källare till en form av micro student korridor för 2personer.
En annan orsak kan ju vara att man anses vara extremt fattig om man bor kollektivt vilket är ganska vanligt i andra länder, åtmistonde om man är ung singel.
Jimmy nämner andelen singelhushåll. Jag skulle tro att det faktiskt är en av de enskilt största faktorerna som påverkar såväl bostadsmarknaden som många andra hushållsekonomiska frågor och gör Sverige annorlunda än många andra länder. Sedan kan man diskutera exakt hur. Överhuvudtaget tycker jag att många ekonomer bortser från de demografiska ternderna i samhället i sina prognoser.
SvaraRaderaSverige har runt 50% ensamhushåll och Stockholm runt 60%. Det är enormt högt internationellt sett. (Tydligt presenterad data, men från 2000 finns här: http://www.stantonsresearch.com.au/pdffiles/jun02.pdf
Visst måste detta spela in mer än på marginalen, kanske inte på grund av de absoluta procenttalen, men genom den snabba förändring som ägt rum? Frågan är vad framtiden innehåller: ännu fler, lika många, eller färre ensamhushåll? andra demografiska förändringar, t.ex. samhällets åldersstruktur?
Den stora förändringen Sverige kulturellt gått igenom sedan många decennier är väl kvinnans frigörelse. En del av den frigörelse processen är att kunna vara självständig och leva på egen hand. Mentaliteten är helt annorlunda i dag än säg mot två generation sedan. Mentaliteten i ett förhållande då var ju mer lik ett religiöst tvång äktenskap än något. Vilket är som upplöst idag, och kvinnan flyr som hon aldrig flytt förr från tvånget att vara städerskan.
SvaraRaderaDetta bör ju tveklöst ge effekter på bostadsmarknaden och speciellt då inte efterfrågan har tillgodosetts. De är som att samhället har en personlighets störning i detta avseende. Ena sidan främjas självständighet en annan motarbetar. Inte konstigt människor blir galna och förvirrade.
När Boston införde marknadshyror blev resultatet att många ensamstående med stora lgh flyttade till mindre. Kan en faktor vara att det är så relativt billigt att hyra en stor, centralt benägen bostad?
SvaraRaderaSå ni menar att singlar idag skulle bo i för stora lägenheter och skaffa mindre om det blev dyrare?
SvaraRaderaTror ni inte att singlarna själva utgår från att "mindre är billigare"...
Sen är det antagligen många som vill ha en tvåa och inte en etta, och det skulle ju inte högre priser förändra nämnvärt.
Jag tycker inte man kan säga att singlar bor i för stora lägenheter. Stor boyta per person är (bl a) en effekt av att vi har just många singelboenden. 25kvm / 1 är mer än 40kvm / 2. Jag tror att vi ensliga nordbor har en förkärlek till att bo själva i alla fall en period i livet vilket kräver att orimligt många ettor byggs. Bra? Dåligt? Fel? Nja,, det är nog bara så det är helt enkelt. Kanske ska omformulera 'bostadsbrist' till 'brist på singelboende'? Finns det någon statistik som talar för/emot att det är just singelboende som saknas?
SvaraRaderaUrsäkta flute men du svamlar på helt frikopplad från verkligheten. Att tränga ihop sig är ingen lösning eller möjlighet. Det är alla korkade regleringar som gör att det byggs för lite. Detta håller uppe och driver på priserna i alla regioner som har inflyttning. Lägg där till den mycket kostsamma Invandringen, tusentals människor som skall bo någonstans utan att kunna betala för sig.
SvaraRaderaJag är ju inte på något sätt expert inom detta område men att läsa vad andra experter har att säga är intressant.
SvaraRaderaMin favvo är BKN:s rapporter och nedan följer 2 klipp från senaste marknadsrapporten 2010-10:
"Sedan 1999 är ökningen (befolknings-, mitt inflik) 5,4 procent att jämföra med en ökning av antalet lägenheter med 5,7 procent. Det är först 2009 som befolkningen växer snabbare än antalet lägenheter och som vi kan se att vi blir fler än tidigare som måste dela på lägenheterna"
"bostadsbrist är inte främst beroende på befolknings-
utvecklingen, utan är huvudsakligen avhängigt framtida
räntor, skatter och inkomstutvecklingen"
Dvs. vi har byggt mer än befolkningsökningen, men det finns nog regionala skillnader. Dock kan dessa regionala skillnader inte förklara att bostadspriset har gått upp i HELA landet (alltså att bostadspriset ökat mer än inkomstökningen).
BKN drar slutsatsen att vid lågräntescenario behövs det byggas 41.000 lägenheter per år, och 35.000 per år vid normalräntescenario (vid hög ränta?). Kan jämföras med bostadsbyggandet som varit 28.000 per år de senaste 5 åren.
Så bostadsbristen är en komplex fråga som inte enbart kan förklaras med befolkningeökningen eller att det byggs för lite.
Hur många tänker på att räntan påverkar bostadsbristen?
Räntan påverkar och priskänsligheten. Demografin påverkar efterfrågebasen.
SvaraRaderaÄven om det kommer en jätte-crash så kommer det totala antalet kvadratmeter samt det totala antalet människor vara samma. Om kvm/pers inte rör sig under crashen så torde detta vara en dålig indikator?
SvaraRaderaKlart att det blir struligt när alla får för sig att flytta in till storstäderna.
SvaraRaderaFinns snorbilliga torp lite här och där i landet som står tomma. Även med årent-runt-standard.
Sen kan jag väl tycka att kidsen gott kan flytta till miljonprojekten. Så jävla farligt är det faktiskt inte.
Det är då inte lätt att få tag i en hyreslägenhet och det som byggs är oftast för dyrt för de flesta.
Sa upp min hyresrätt i stockholm nu i dagarna. En liten billig etta, folk tycker inte jag är klok då den möjligen kan ombildas till bostadsrätt. Orkade tyvärr inte vänta längre då den stått tom ett antal år.
SvaraRaderaDetta tror jag är en del av bostadsbristen i Stockholm, man håller i kontrakten i väntan på miljonklippet utan arbetsinsats.
Det är ju också allmänt känt att bostadsbolagen ej hyr ut lägenheter i fastigheter som skall ombildas till förmån för den nya föreningen. Härav ytterligare ett antal obebodda lägenheter.
Vidare tror jag att man vill ha en viss bostadsbrist i hyresbeståndet. Då slipper ju bostadsbolagen konkurera om hyresgästerna och dessa blir mer fogliga. Passar det inte kan dom ju alltid (försöka) flytta.
RL
All respekt flute. Men nu är du ute och cyklar.
SvaraRaderaVill man se stockholms bostadsbrist behöver man bara ta en titt på andrahands-hyresmarknaden:
I somras satte jag ut en annons på att hyra ut min lägenhet. 7 minuter senare var jag tvungen att ta ner annonsen. Då hade det ringt konstant. Och min voice-mail var full med 17! nya meddelanden. Resten av dagen fortsatte folk maila och ringa. En del skickade rena "tiggarbrev" där de förklarare sin - många gånger hjärtskärande - bostadssituation. Bostadsbristen i Stockholm är katastrofal och högst reell och kommer att ta många år att komma till rätta med. Vi har en bobubbla *och* bostadsbrist.
/Realisten
Om det råder en bostadsbrist i den omfattningen som många säger, var är alla dessa bostadslösa? Borde inte dessa stå och köa till överfulla härbärgen? Tyvärr ser jag inte dessa när jag är ute och rör mig.
SvaraRaderaAtt alla inte sedan kan bo som mest centralt, som exempelvis alla studenter vill, är en helt annan sak.
Är helt övertygad om att det är bruksvärdessystemet som är boven i dramat. Det är ofta alldeles för billigt att bo i medelstora lägenheter som ligger centralt vilket gör att folk 1.) bor kvar fast de egentligen borde flytta till en mindre lägenhet. 2.) sitter kvar på kontraktet för att vänta på ombildning eller med plan att flytta dit vid ett senare tillfälle.
SvaraRaderaVet flera uppgångar i Vasastan i Stockholm där 3-4 lägenheter står tomma då själva kontraktet har ett värde i sig. Hade vi haft marknadshyror hade det inte varit fallet.
@Anonym 20:28,
Det finns många som hoppar runt och bor hos kompisar, tillfälliga andra eller tredjehandskontrakt etc
Ett bra inlägg, och ganska många bra kommentarer. Peter hade en del bra poänger som jag spinner vidare på. Mitt resonemang är delvis kopplat till Flutes resonemang om singelhushåll.
SvaraRaderaOm man tittar på länderna på X-axeln i grafen kan man med lite god vilja urskilja tre grupper.
Den första gruppen är de länder med omfattande sociala skyddsnät. I sådana länder är generationsboende ganska ovanligt, dvs. far/morföräldrar, mellangeneration och barn bor i samma hushåll. De unga flyttar hemifrån ganska tidigt, och åldringar sätts på ålderdomshem när det blir gamla. Detta kräver mer yta - tre vardagsrum, tre sovrum och tre kök istället för ett vardagsrum, tre sovrum och ett kök.
Den andra gruppen är länder där sociala skyddsnät är mindre omfattande. Vidare gör religionen (ofta katolicism) att skilsmässor är ovanligare och barnaskarorna större (preventivmedel uppmuntras ej). Barn bor hemma längre - jämför stereotypen den italienska sonen som ej flyttar hemifrån förrän han träffat en kvinna som kan ta hand om honom.
Den tredje gruppen är ganska lik den andra gruppen, men inte nödvändigtvis så mycket pga. religion, utan snarare på att länderna är förhållandevis fattiga. Av ekonomiska skäl kan man inte frångå generationsboendet.
Att dela in länderna i tre grupper kanske är onödigt krångligt. Egentligen är ju länderna ordnade från rika (vänster) till fattiga (höger). Med välstånd kommer ju just social skyddsnät och den "individualism" som beskrivits här ovan och i tidigare kommentarer.
Jag stod på en höjd i Göteborg, rikets näst största stad för några år sedan. Vet du vad jag såg? Skog. Staden syns nästan inte. Jag skulle vilja hävda att bostadsbristen i storstäderna beror på politikers ovilja att såga ner träd.
SvaraRaderaMakro e kul:
SvaraRaderaKolla statistiken. Sverige har i förhållande till andra EU-länder stora barnaskaror - nästan 2 per familj!
Fertilitetstoppen från Eurostat:
Irland 2,07
Frankrike 2,00
Sverige 1,94
Finland 1,86
Danmark 1,84
Holland 1,79
Estland 1,62
Sen går det bara utför. Så några större barnaskaror är det inte. Mest katolska och fertila landet Irland når knappt upp till det fertilitetstal på 2,1 som behövs för att inte befolkningen ska minska.
Makro e kul:
SvaraRaderaMen du har rätt i att det går åt fler lägenheter när folk som flyttar hemifrån ska ha eget. Någon annan påpekade i kommentarerna att i andra länder delar unga nyutflyttade istället lägenhet i större utsträckning.
Jag ser inte antalet kvm/person som en indikator på någonting.
SvaraRaderaDet jag vill visa med inlägget är att "bostadsbristen" är något som orsakas av andra faktorer än mängden bostäder i förhållande till befolkningen.
Jag är fullt medveten om att det är mycket svårt att få tag i en hyresbostad i Stockholm. Jag vill bara få fram orsakerna till detta och de sjukligt uppdrivna priserna om man vill köpa.
Att inte tro att det inte råder bostadsbrist är verkligen absurt egentligen, med tanke på att studenter får sova i tält osv. Sen blir de väl tvingade att packa ihop sig i en lägenhet, likt förhållanden som u-länder vilket också är Sveriges mål tydligen. Så visst, om man vill gå efter hur U-länder har det så kan vi säkert sätta upp en liten låda och kalla det för bostad.
SvaraRaderaDet argumentet fungerar kanske om 30 år men idag, nope.
Statistiken som menar på att efterfrågan tillgodoses gentemot bostadsbehovet kan tas med en nypa salt, då det är för många faktorer som spelar in för att den ska ha en betydelse i den riktiga världen. Sen kan de ju manipulera statistiken hur de vill också, eller göra "misstag". Det jag ser på gatan och det som sker är det jag tror på. Inte vad någon nisse som skriver ett nummer. Då kan man ju tro på jultomten också.
Åldern för de som fortsätter att bo hemma hos föräldrarna har också stigit markant de senaste åren. De vill väl helt enkelt inte bo i en liten låda av papp.
Ordet bostadsbrist är oegentligt.
SvaraRaderaVar är villabristen?
Var är bostadsrättsbristen?
Nähä, det finns alltså inga sådana brister.
Den så kallade bostadsbristen handlar uteslutande om att det inte finns tillräckligt många felprissatta hyresrätter i attraktiva lägen.
Och skulle de finnas så skulle det per definition inte finnas någon bostadsbrist. Och inte heller vara felprissatta.
Många kommer nog snart bli varse att det som var rätt pris för bostaden var fel.
SvaraRaderaRL
Flute:
SvaraRaderaFertilitetstalen talar om hur det ser ut i dagsläget. För att få hela bilden får man nog titta på fertilitetstalen under de senaste 20-30 åren.
Vill man vara djävulens advokat kan man hävda att vi bor väldigt trångt i Sverige - iaf om man jämför med Australien och USA. Se artikel i DI idag.
http://di.se/Artiklar/2010/12/11/222355/WEEKEND/
Flute:
SvaraRaderaDu har nog helt rätt i att "'bostadsbristen' är något som orsakas av andra faktorer än mängden bostäder i förhållande till befolkningen"
Du frågar också efter "orsakerna till detta och de sjukligt uppdrivna priserna om man vill köpa". Här tror jag det är som Fred säger i sin kommentar: det finns en massa hyresrätter där hyran är artificiellt låg. Detta gör att människor bor större än de hade gjort annars, vilket trycker upp kvm/person-kvoten du visar i ditt diagram.
Det är också en viktig orsak till de höga bostadspriser vi har idag. När människor som "egentligen" inte borde haft råd att bo i t.ex. Stockholms innerstad så blir utbudet konstlat lågt. Lågt utbud = höga priser.
NEK101 och dess utbuds- och efterfrågediagram kommer man långt med.
Flute: Din slutsats är irrelevant. Bostäder uppträder inte som kvm, de uppträder som enheter. Det går inte att köpa några kvm av dem som har för många.
SvaraRaderaDet enda som går är att bygga nytt om det råder brist.
Möjligen skulle man kunna dela upp stora lägenheter i små, men då måste de bli lediga först. De som bor för stort är sannolikt gamla, vars barn har flyttat ut. Det är nästan alltid billigare för dem att bo kvar än att flytta till något mindre.
I synnerhet gäller detta om de bor i villa. Villor i storstäder är hårt subventionerade via infrastrukturen - det krävs ohyggligt mycket infrastruktur i den utglesade stad som är följden av villabyggande. Alltså bor de kvar där de bor, medan de bostadslösa måste köpa till de priser som råder.
Bostadsbrist?
SvaraRaderahttp://www.gp.se/bostad/1.580033-svenskar-tidigast-med-att-lamna-boet