En intressant synpunkt kom från Ekologiska lantbrukarna.
Det är inte realistiskt att föreslagna kostnader endast ska uttaxeras av det saluförande fröföretaget. Konkurrensen snedvrids ytterligare av att annan som inte tagit kostnader för upptagande på sortlistan gratis kan saluföra ifrågavarande sort.Jordbruksverket svarar.
Det mest rimliga förefaller ju vara att den som producerar utsädet har mer ansvar för att sorten registreras än den som enbart saluför utsädet. Olika producenter borde kunna samarbeta om registreringen.Dessa oklarheter bäddar för kaos. Hur ska detta redas upp mellan EU-länderna och olika fröfirmor för att det inte ska bli orättvist? Fröfirmorna kan knappast förväntas sitta och ringa runt till alla sina kolleger i Europa för varje sort och komma överens om att dela på avgifterna.
NordGens remissvar är också läsvärt.
Såsom varandes en nordisk genbank med mandat att bevara och främja den genetiska mångfalden inom kulturväxter och deras vilda släktingar i Norden, ställer vi oss ifrågasättande till lagförslag och föreskrifter som riskerar att begränsa det utbud av sorter av köksväxter som finns på den svenska (och i förlängningen nordiska) marknaden.Dessutom har Jordbruksverket idag hållit ett informationsmöte angående de nya föreskrifterna, där det enligt ATL blev hård debatt.
Vi anser i huvudsak att den nuvarande lagstiftningen i Sverige gällande tillåten försäljning av icke sortlisteregistrerade köksväxtsorter i småförpackningar är tillfredsställande. EU-kommissionens direktiv 2009/145/EG innebär däremot en ökad byråkrati och, i samband med detta, märkbart ökade kostnader för små fröproducenter. Detta riskerar att leda till minskad mångfald av lämpliga sorter tillgängliga för konsumenter i Sverige. Vi ser inte detta som en önskvärd utveckling. [...] Sverige har ett nordligt svalt klimat och en begränsning av tillgängligheten till lämpliga sorter från motsvarande regioner i övriga delar av världen, samt till svenska lokalt anpassade sorter, vore till skada och går dessutom stick i stäv med de målsättningar för ökad odlad mångfald som Jordbruksverket satt upp.
Ett trettiotal deltagare besökte mötet i Jönköping, bland dem tre större fröföretag och ett stort antal intresseorganisationer. Kritiken mot Jordbruksverkets hantering av reglerna om köksväxtfröernas registrering och avgifter var hård.Positivt var dock att Jordbruksverket nu föreslår att sänka registreringsavgiften till 800 kronor per sort och årsavgiften blir noll. Detta alltså för så kallade amatörsorter och bevarandesorter. Ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Vad gäller det värsta problemet finns dock ingen lösning.
- Jordbruksverket bad om ursäkt för att dialogen inte förts tidigare med de berörda, kritiken är befogad. Dialogen ska bli bättre med två kommande informationsmöten, ett i vår och ett i höst, säger Ingela Grahn på Jordbruksverkets informationsenhet.
Fröföretagare som har fröer klara för leverans kommande säsong står i praktiken med fröer som blir olagliga efter årsskiftet. Dessa uppmanas att kontakta Jordbruksverket för att hitta en gemensam lösning.Som jag skrivit förut är det en lång process att ta fram fröer för försäljning. De fröer som säljs våren 2011 har fröodlats under 2010. Gäller det frön av tvååriga växtslag, t.ex. kål eller morötter, såddes fröplantorna redan våren 2009. Planering och beställning av fröodlingar torde ha gjorts ännu tidigare. Det är därför helt absurt att EU tog beslut om detta direktiv 2009/145/EG den 26 november 2009 och att det skulle börja gälla från 1 januari 2011. Enligt samtal jag hade med Tobias Olsson, chef för växtodlingsenheten på Jordbruksverket, så ger direktivet heller inga möjligheter till övergångsregler, vilket också bekräftas på flera ställen i sammanställningen av remissvaren. Den korta tiden mellan beslut och ikraftträdande gör att direktivet till sin verkan blir retroaktivt, då det gör redan existerande frölager olagliga. Retroaktivitet strider mot en del av legalitetsprincipen - "Lex retro non agit". I 2 kapitlet av Regeringsformen står följande i 10 §
Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades.Vidare sägs
Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.Nu är jag inte juridikexpert, men med hjälp av denna paragraf i vår grundlag borde man kunna hävda att de frölager som redan finns får försäljas även efter årsskiftet, utan att fröfirman ska behöva betala någon avgift för de icke registrerade sorterna. Eftersom detta EU-direktiv går på tvärs mot det allmänna rättsmedvetandet och kanske till och med mot grundlagen kan man inte se det som annat än orimligt. Därmed återstår inget annat än civil olydnad. Jag uppmanar härmed de berörda fröfirmorna att strunta i direktivet och sälja sina fröer ändå. Skulle det gå så långt att Jordbruksverket då utdömer vite så tänker jag starta en insamling för att betala dessa viten. Jag tror att denna bloggs läsekrets utökad med vänner och bekanta lätt skulle kunna samla ihop pengar för att betala eventuella viten.
För att stödja de små fröfirmorna som säljer udda sorter föreslår jag att alla som planerar att så grönsaker nästa år köper sina fröer från de små firmorna. Lägg beställningen tidigt för att visa ditt stöd för de små fröfirmorna.
- Impecta har just lagt upp 2011 års nyheter på sin hemsida
- Runåbergs fröer
- Rara växter
- Jennys frön och sånt
- Örtagården
Jag var förresten i Riksdagen den 25/11 och lyssnade på
Stöd kan däremot fås från landsbygdsministerns partikamrat EU-parlamentarikern Lena Ek (c). Som jag nämnt förut har hon skrivit en fråga till EU-kommissionen om detta. En vettig politiker tycks hon vara att döma av hennes blogg. Kan inte hon ersätta byråkratiminister Erlandsson eller bilminister Carlgren? Nu har hon i alla fall fått svar från Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson. Intressant är att han skriver så här:
Frågan man kan ställa sig är om det över huvud taget behövs regler för dessa amatörsorter. Politiker och myndigheter bör ta ställning till om sorter som säljs i mycket små kvantiteter till hobbyodlare helt kan undantas från EU-gemensamma regleringar på sikt.Även EU-parlamentarikern Carl Schlyter (mp) har engagerat sig i frågan.
Jag ifrågasätter om föreslagen föreskrift samt det direktiv den bygger på ens är förenliga med de internationella avtal vi skrivit under.Bra tänkt, Schlyter!
I 2002/55 skäl 8 slår man fast att man bör beakta internationella regler.
I rådsbeslut 2004/869 skäl 5 slås det fast att Fördraget om Växtgenetiska resurser är rättsligt bindande.
[...]
Sverige bör ansöka om att införa tidsbegränsade försök till bättre lösningar i enlighet med skäl 33 i 2002/55 så att vi kan prova oss fram med ett ytterligare förenklat förfarande för lågvolymutsäden med syfte att bevara biologisk mångfald.
[...]
Jag föreslår att vidare behandling av detta ärende avbryts och att Sverige tar initiativ till att ifrågasätta 2002/55 samt 2009/145 i EG-domstolen, eftersom de underminerar möjligheten att genomföra internationellt bindande avtal.
Även Mats-Eric Nilsson, känd för boken "Den hemlige kocken" har skrivit om FRÖ-lagen.
[Andra bloggar om byråkrati, frö-lagen, jordbruksverket, odling, eu, jordbruk, politik]
Detta är åtminstonde en klar förbättring och det är många klargöranden som kommit från Jordbruksverkets sida, som jag hoppas kommer fram till alla.
SvaraRaderaJag ställer mig frågan ifall det ska krävas detaljstyrning av fröer för hobbodling och hur man över huvud taget kan prata om mångfald när det ska sättas upp regler.
Det ligger liksom i reglers natur att begränsa.
Internet-generationen påvisar många exempel på den lilla människans och mångfaldens kraft.
Se hur informationsflödet totalt förändrats, hur enorma bildbanker och uppslagsverk byggts upp. Utan något uttalat centralstyre eller kapitalintensiva insatser.
Detta är förvisso någonting som många är oroliga över och bara i Sverige har vi nu tre olika lagar som ska reglera Internet på olika sätt.
Anser man sig vilja ha sortäkta och garanterat enhetligt och friskt utsäde så vore det bättre med ett separat kvalitetsmärke som kan ge ett mervärde för kunder med sådana krav.
Flute,
jag undrar lite på exakt vilka grunder dessa regleringar kommit till och vilka som har arbetat med dessa frågor i EU. Kan du peka mig i rätt riktning?
Det vore sunt att gå till botten med det för att få en bätter översikt.