2010-12-28

Mer lån än pengar

Idag släppte SCB sin finansmarknadsstatistik för november 2010. Varje månad kan man där läsa hur hushållens och företagens lån förändras, hur penningmängden förändras, med flera nyttiga siffror. Men det finns ett viktigt grundläggande faktum i dessa månatliga rapporter som ingen bryr sig särskilt mycket om, fastän det står där i all sin tydlighet varje månad. Det finns betydligt mer lån än vad det finns pengar!

Hushållens lån (2 505 miljarder) plus de icke-finansiella företagens lån (1 724 miljarder) var den sista november totalt 4229 miljarder kronor. Räknar man även med vår statsskuld, som enligt Riksgälden var 1080 miljarder per den sista november, så var den totala summan skulder 5309 miljarder kronor.

Hur mycket pengar finns det då? Den sista november uppgick det smala penningmängdsmåttet M1 till 1544 miljarder och det bredare M3 till 2187 miljarder kronor. Den "sanna" penningmängden ligger någonstans däremellan, eftersom M3 innehåller flera poster som enligt många ekonomer är tveksamma om de ska räknas i penningmängden.

Det finns alltså ingen möjlighet att betala tillbaks alla lån! Inte ens med det bredaste penningmängdsmåttet M3 kan man betala tillbaka alla hushållens lån. Och då har vi inte räknat med företagens och statens lån.

De flesta frågar sig säkert hur detta kan komma sig. Det beror i grunden på hur vårt penningsystem är konstruerat. Alla världens valutor är numera så kallade fiat-valutor, vilket innebär att alla nya pengar skapas som lån mot ränta. Skapar banken säg 1000 kronor, så ska det betalas tillbaka med ränta, säg totalt 1031 kronor efter ett år. Hela systemet bygger på att det ständigt tas nya lån som ersätter de gamla. Låt detta hålla på några årtionden, så får man en situation som den idag med mer än dubbelt så mycket skulder som pengar.

För den som ännu inte förstått hur pengar skapas rekommenderar jag filmen Money as Debt, som ger en aha-upplevelse. Googla på den så hittar ni den exempelvis på Youtube.

Pengar i dagens samhälle är alltså egentligen ett slags pyramidspel, som bygger på ständig tillväxt för att kunna betala räntorna. Snubblar tillväxten, som den gjorde 2008-2009, så får det drastiska följder för penningsystemet. Och vad händer när vi når tillväxtens gränser? För evig tillväxt är som bekant inte möjlig. Jag återkommer i frågan.

Läs även det jag skrev i oktober om att pengar är skulder.

[Andra bloggar om , , , ]

14 kommentarer:

  1. Lånen går att betala tillbaks men det kräver att pengarna går från bankerna tillbaka till låntagarna ett par gånger utan att nya lån tas. Det betyder i praktiken livegenskap så som jag ser det. Vad tror ni händer med värdet på pengar om bankerna skulle sitta på säg 95% av allt kapital och nya lån är omöjliga att ta?

    Nej, i framtiden äger bankerna allt och vi får betala ränta för att få nyttja något av det. Räntan betalar vi med lönen vi får från företaget banken äger. Lite som att vara statligt anställd fast i det kapitalistiska systemet.

    SvaraRadera
  2. Ser det som ett stort egenvärde att vara skuldfri.
    Det är dessutom en underbar känsla.
    Fingret till banken varje dag liksom.
    All konsumtion med intjänade pengar, inte lån.
    Frihet!
    /Grönvita

    SvaraRadera
  3. Nu är det ju så att du glömmer nämna en hel del saker.

    För det första så inräknas inte värrdepapper i M3 måttet. Den största delen av svenska folkets bostadslån är t.ex. värdepapperiserade genom räntebärande kollektiva bostadsobligationer. funktionsmässigt precis som pengar men inräknas som sagt inte i M3.

    Sverige är också ett land som importerar en hel del pengar där utländsk valuta kommer in i landet och inte växlas till svenska kronor utan bankerna har likviditetsreserver i t.ex. dollar och Euro.

    Ett lån består alltid av en som lånar ut och en som lånar. Kan låntagaren inte betala måste skulden skrivas ned. men förhållandet mellan lån och utlån är alltid konstant. Ja förutom att riksbanker har möjlighet att trycka eller dra in pengar.

    SvaraRadera
  4. Anonym 2010-12-28 12:32:
    Visst finns det andra värdepapper som också är "pengaliknande", men en hel del av dessa är redan med i M3.
    Från Finansmarknadsstatistiken:
    "M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet."
    "Svensk allmänhet" betyder här både hushåll och icke-finansiella företag.
    Dessutom finns det fler skulder än dem som jag räknade upp.
    Likviditeten i utländsk valuta som du tar upp är närmast försumbar i sammanhanget.
    Kontentan blir att det trots allt finns mer skulder än pengar.

    Och visst går det att "lösa problemet" genom exempelvis skuldavskrivningar, men effekterna av det blir inte roliga.

    SvaraRadera
  5. Anonym 2010-12-28 11:50:
    Det funkar inte som du säger. Om pengarna går från bankerna tillbaka till låntagarna skapas nya lån.

    SvaraRadera
  6. "Det funkar inte som du säger. Om pengarna går från bankerna tillbaka till låntagarna skapas nya lån."

    Inte om det görs i form av arbete för ett bolag som banken äger. Nu är det kanske inte ett realistiskt alternativ idag men vem vet hur det ser ut imorgon.

    SvaraRadera
  7. Mycket intressant. Men skall man se det här som en fara (vilket ju är den omedelbara tanken: här vimlar av stackars gäldslavar, hela landet kan gå i konkurs!) eller som en möjlighet till politisk handling? Banker är inga gudomligt styrda inrättningar som står ovanför allt annat, de går att komma åt med politiska beslut om man inte gillar sakernas nuvarande tillstånd.

    Även en stat med egen valuta (till skillnad mot euro-stackarna) kan ju skapa penningkonton utan täckning och sedan köpa in oanvända resurser för att få samhällsnyttiga saker gjorda. Det kanske kan bokföras som underskott i statsfinanserna, men man behöver inte ta några lån, bara knappa lite på datorerna. Arbetslösheten skulle kunna drivas ned till utopiskt låga nivåer (med andra ord nivåer som i själva verket fanns i verkliga livet när jag var ung). Skall man se det som en del av lånekarusellen, eller något helt fristående?

    SvaraRadera
  8. Jag säger inte emot problematiken kring hur pengar skapas ur tomma intet, men vi har väl som land fortfarande vissa tillgångar vi skulle kunna sälja för att betala av på skulderna, ungefär på samma sätt som man brukar göra i Lyxfällan på TV? Skulle troligtvis vara svårt att sälja t.ex. Högakustenbron på loppis, men missar man inte en del av helhetsbilden av skuldsituationen om man inte inkluderar de tillgångar som faktiskt finns?

    Tack för en bra blogg!

    SvaraRadera
  9. Makro e kul2010-12-28 22:53

    Det du skriver låter ju väldigt dramatiskt. Men att det måste finnas lika mycket pengar som skulder är en missuppfattning. Pengar är ett smörjmedel som underlättar byteshandel. Pengar i sig har inget värde.

    Hur skulle det se ut om du räknade med aktier i onoterade företag i penningmängden? Alla obelånade bilar? Alla prylar folk har hemma? Alla obelånade hus och lägenheter? Slutsatsen skulle bli att det finns långt mer tillgångar än skulder. Och det är just det som är pudelns kärna - du måste jämföra tillgångar och skulder, inte pengar och finansiella skulder.

    Och att det finns mycket mer tillgångar än finansiella skulder beror ju på att forna generationer skapat välstånd genom arbete.

    Om det här känns jobbigt, tänk på hela världen som ett enda stort företag. Att ett företag inte har lika mycket "cash and cash equivalents" som "interest bearing debt" betyder inte att något är snett. Det betyder bara att det finns andra tillgångsslag och skulder i balansräkningen. För balansräkningen är - just det - alltid i balans.

    Till sist: det här med den "sanna penningmängden" är lite märkligt. Ett lästips: http://krugman.blogs.nytimes.com/2010/12/15/what-is-money/

    SvaraRadera
  10. Jag är av åsikten att det är dom multinationella företagen som suger ut pengar från länder.

    52 av världens 100 största ekonomier är multinationella företag. Vart kommer deras pengar ifrån?

    Förut kunde en ensam man försörja ett hushåll på 4 personer. Medan nu jobbar även kvinnorna, väldiga effektiviseringar inom industrin, vi har minskat försvaret drastiskt, sämre vård, pensioner, omsorg och skola. Vad har hänt? Jo, den fasta boendekostnaden har gått från 10% till 30%.

    Numera går det knappt att handla utan att sponsra något multinationellt företag. Vad har Nike för påslag på deras barntillverkade tröjor? räcker 1000%?

    SvaraRadera
  11. Neoliberal Agenda2010-12-29 08:54

    A lånar 1 miljon av B, B lånar 1 miljon av C och C lånar 1 miljon av A. De totala lånen är på 3 miljoner, men lånen kan betalas tillbaka utan att man behöver en enda krona.

    Det är inget fel med lån, det är smörjmedel i ekonomin. Problemet är hur lånen har kommit till. Centralbanken har tryckt ner räntan och tillhandahållit ett oändligt utbud av kronor. Det leder till felinvesteringar i ekonomin och krasch längre fram.

    Om man hade haft en uppbackad valuta, tex. av guld, så skulle det för varje lån behöva finnas en sparare. Räntan skulle bestämmas av utbud och efterfrågan, spar- och låneviljan i ekonomin. Ett lånepapper skulle inte heller växlas ihop med valutan. Det skulle stå typ: om 1 år ska Kalle betala tillbaka 1 miljon till Pelle och som kompensation ska Pelle få 50 000 guldkronor. Ett sådant värdepapper kan självklart också belånas men då skulle räntan självklart bli högre då det innebär större osäkerhet.

    SvaraRadera
  12. Det finns alltid mer lån än "pengar". Pengar skapas av centralbanken genom bankerna som "franchisar" kronan till exempel när ett lån tas. Men de lägger också på ränta så det är omöjligt att betala tillbaks alla lån plus ränta eftersom det inte ens finns pengar till det från början.

    Banken har ju inte ens dessa pengar att låna ut så affären är ju skitbra för dem. Jag vill också kunna känna kosingen genom att sälja lite papperslappar som inte kostar jota till ocker priser vilket staten bestämt genom dess våldsmonopol att man måste ha.

    SvaraRadera
  13. @Neoliberal Agenda

    "A lånar 1 miljon av B, B lånar 1 miljon av C och C lånar 1 miljon av A. De totala lånen är på 3 miljoner, men lånen kan betalas tillbaka utan att man behöver en enda krona."

    Du som individ har inte rättslig möjlighet att låna ut pengar du inte har som banker kan göra. Så det scenario du beskriver kan inte förverkligas i det nuvarande systemet. De pengar som skapas genom lån berättigar sitt värde genom den skuld låntagaren har jämt emot banken. Det kapitalistiska systemet absorberar sedan värdet i det arbete vi utför, som vi eller någon annan måste utföra, för att kunna betala tillbaka. Banken som skuldfodrare bestämmer vilken "valuta" vi betalar tillbaka i, vilket är i pengar. På så sätt får pengar ett värde eftersom det finns en rättslig garanti att vi betalar tillbaka den skulden genom att producera värden.

    Därför är det viktigt att vi arbetar. Vi måste genom produktion legitimera det värde som från början skulden aldrig hade. Därför är BNP, tillväxt och sysselsättning nyckelord för det nuvarande systemet.

    Sen kan man ju attackera det systemet av flera ideologiska skäl. Kan tyckas vara en modern och snyggt friserad slavhiearki. Alla är slavar under skulden. Vissa mer och andra mindre.

    Jag kan säga så här:
    Frihet är individens möjlighet att själv definiera sin egen frihet.

    Kapitalismen är ett system som förtrycker oss de möjligheten. Så öven kommunism.

    SvaraRadera
  14. Är du i några ekonomiska svårigheter? Behöver du
    ett lån för att starta ett företag eller att betala dina räkningar?
    Vi erbjuder lån till människor som behöver hjälp och vi lånar ut till lokala företag, internationella och också på en mycket låg ränta på 2%.
    Ansök nu via e-post: victoriamichaelloanfirm@gmail.com
    Tack
    Tack och Gud välsigne
    Mrs Victoria

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.