Tittar vi på statsfinanserna ser vi att Finland 2009 gjorde en betydligt djupare dykning än Sverige även vad gäller statsbudgetens underskott. Vi kan också se att Sverige under tiden sedan Finland införde euron lyckades sanera sina statsfinanser bättre än vad Finland gjorde.
Inga argument för svenskt eurointräde här, alltså. Men Carl B Hamilton kommenterar på Jonas Sjöstedts blogg "Se på Finland som skött sin finanspolitik under snart 11 år med euron, och som har ekonomiskt utvecklats minst lika bra som Sverige." Jag skulle snarare säga att Finland har utvecklats nästan lika bra som Sverige.
[Andra bloggar om finland, bnp, budgetunderskott, statsfinanser, statsskuld, sverige, euro]
Inlägg
Vanligtvis är Flutes inlägg bra, men den här gången har Flute gjort det litet väl enkelt för sig.
SvaraRaderaNågra av de smärre detaljer Flute helt glömt att beakta är :
- Stabilitet. Euron har gett den finska ekonomin en stabilitet som landet inte haft sedan WW2. Traditionellt skulle marken devalverats kraftigt under den pågående krisen med den följden att hemmamarknaden som alltid förr skulle ha strypts. Nu i Euroland, har hemmamarknaden kunnat fungera normalt -> arbetslösheten har inte drabbat landet lika illa som under tidigare kris pga hemmamarknadens dämpande inverkan.
-Energipriset. Under största delen av årtiondet har Euron dämpat stegringen utav oljepriset pga att olja fortfarande faktureras i USD, nu när Euron sjunker mot dollarn, får oljepriset större genomslag.
-strejkerna. Pappersfackets strejk här om året gjorde gott åt BNP och utlöste länge fördröjda nedläggningar utav gamla fabriker. Den tidigare kulturen med återkommande devalveringar har fördröjt dessa utrensingar utav anläggningar. I samma veva så sköttes leveranser från fabriker i bla Sverige ...
-strejkarna. Transportfackets stora strejk nyligen som ströp stora delar utav exportindustrin märks i BNP ...
-finanskrisen som gjorde att exportmarknaden för investeringsvaror utav den typen som den tunga finska industrin producerar, krympte rejält. Detta om något märks i statens skatteintäckter och BNP.
Detta bara några smärre detaljer.
Sedan är det intressant att se och höra ett och annat. De flesta politrucker vill inte nämna ett pip om de nedskärningar mm som måste komma efter valet i vår. De fd stalinisterna ( =de gröna ) propagerar för en höjning utav skatteutaget till staten på ynkliga 2 miljarder Euro... Sätt detta i relation till storleken på Finlands befolkning och det skatteutag som redan sker, speciellt som kommunerna höjer fastighetsskatter och kommunalskatter för att lappa alla hål ....
Det vore intressant att veta hur finska ekonomin skulle ha klarat samma resa med marken som inte var direkt känd som en stabil valuta ...
Jag håller inte med dig.
SvaraRadera- Stabilitet. Titta på BNP-siffrorna - jag skulle knappast kalla det som hände 2009 för stabilitet - värre fall än Sverige. Som jag påpekade i själva inlägget liknar det faktiskt det som hände i början av 1990-talet.
- Energipriset. Oljepriset är tämligen oberoende av i vilken valuta oljan råkar faktureras, utan bestäms av tillgång och efterfrågan.
- strejkerna och strejkarna. Visst finns det andra faktorer än euron, men det gör det som bekant även för Sverige.
- finanskrisen drabbade även många svenska exportprodukter hårt, ex.vis lastbilar.
Det jag ville få fram med inlägget var att det argument som Carl B Hamilton använde för euron, nämligen exemplet Finland jämfört med Sverige, var felaktigt.
Stabilitet för medelsvensson. Finnarna har inte under den här krisen behövt uppleva hur besparingarnas värde minskar över en natt vid en devalvering, hur köpkraften hos den lilla andel utav lönen som blir över efter skatt minskas rejält över samma natt osv
SvaraRaderaVad strejker beträffar, när drabbades Sverige senast utav strejekr inom ett par år i den storleksklassen att det märks på BNP ? Både pappers samt transportstrejkerna märkets.