2010-10-24

Felanvändningen av GMO

Idag skriver Ethel Forsberg, tidigare generaldirektör på Kemikalieinspektionen, en mycket bra debattartikel i SvD med titeln "Kemiföretag tar makten över maten".
För bara några veckor sedan kritiserade en grupp företrädare för kemikaliejordbruket CityGross för att de valt att inte sälja kött från djur som fötts upp på genmodifierat foder (Brännpunkt 1/10). Det var Jens Sundström och hans kollegor på Lantbruksuniversitet och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin [...] Med modern genteknik kan jordbrukets avkastning öka, skördarna i utvecklingsländerna bli större och mätta fler. Med modern genteknik kan grödor klara av utmaningar som torka, köld och översvämningar bättre.
Problemet är bara, som Forsberg påpekar, att det är inte så som genmodifierade (GM) grödor huvudsakligen har kommit att användas. Den största användningen av GM-grödor är GM-grödor som är resistenta mot ogräsbekämpningsmedlet Roundup (glyfosat). På så sätt kan man fritt spruta ut detta bekämpningsmedel över grödan och förhoppningsvis ta kål på ogräsen. Tyvärr visar det sig att Roundup har en hel del otrevliga bieffekter, vilket tas upp i en annan artikel i SvD idag.
I juni i år publicerades till exempel officiell hälsostatistik från den argentinska provinsen Chaco som tyder på oroväckande konsekvenser av besprutningarna av genmanipulerad soja och ris. Antalet barn under 15 år som diagnostiserats med cancer har trefaldigats under det senaste decenniet, och barn som föds med missbildningar har fyrfaldigats på samma tid, trots att det sammanlagda födelsetalet minskat. Utvecklingen följer produktionskurvan av grödor som kräver intensiv besprutning. Missfall har rapporterats öka i samtliga argentinska provinser där omfattande besprutning sker.
Dessutom finns problem med att ogräsen också blir resistenta mot glyfosat och man istället börjar bespruta GM-odlingarna med ännu giftigare preparat såsom parakvat.
Parakvat är ett starkt ogräsmedel som slår ut all växtlighet, men är även farligt för människor och djur. Parakvat ger permanenta skador på lungor, hud och ögon. Risken för olyckor med dödlig utgång är stor, det saknas motgift och det kan ta upp till en månad innan man dör. Medlet lanserades 1961 men förbjöds i Sverige 1983. Sverige har kämpat hårt inom EU för att behålla sitt förbud mot parakvat och vann bland annat 2007 ett mål i EG-domstolen.
Motståndare i målet var förresten vår kära EU-kommission, som för alla EU-medborgares bästa ville tillåta parakvat!

Mina egenodlade obesprutade
sojabönor av sorten Fiskeby V
Det är hursomhelst sådan besprutad soja som importeras från Latinamerika.
- Eftersom ogräset på GMO-fälten blivit motståndskraftigt mot glyfosat (som sojan modifierats för att klara av, SvD:s anm) har det blivit helt upp och ned. De konventionella odlingarna besprutas mest med glyfosat som är billigare medan GMO-odlarna istället tvingas använda parakvat och liknande
Kemikaliejordbrukslobbyn har starka intressen av att sälja sina genmodifierade grödor och tillhörande bekämpningsmedel. Så här skriver Ethel Forsberg.
Kemiindustrin har tagit makten över maten. På tjugo år har kemiindustrin köpt upp växtförädlingen.

Tre av världens största kemiindustriföretag dominerar utvecklingen av nya grödor genom sitt ägande. När BASF, Bayer och DuPont köpte upp växtförädlingsföretagen köpte de också patent och kunskap om hur de kan skapa nya grödor.
Forsberg nämner dock av någon anledning inte det största och värsta kemiföretaget i utsädesbranschen - Monsanto. Forsberg avslutar sin debattartikel med en bra sammanfattning.
Kemikaliejordbrukets företrädare tycks glömma bort kemiindustrins affärsintressen. Det är naivt att tro att odlingarna av genmodifierad soja i Latinamerika ska minska användningen av farliga kemiska bekämpningsmedel.
En annan viktig aspekt på importen av soja som djurfoder är att övergången till storskaligt jordbruk ställer till det för småbönder i Latinamerika. SvD har idag också en en intervju med två förkämpar för småböndernas rättigheter som just nu är på besök i Sverige - Jaime Weber från Brasilien och Jorge Galeano från Paraguay.
- De multinationella företagen talar om att lösa klimatproblemen och matförsörjningen med hjälp av GMO, men de är egentligen bara intresserade av att tjäna pengar, säger Jorge Galeano.
Självklart - allt annat vore ett brott mot deras skyldighet att maximera aktieägarnas vinst. Därför används GMO till sånt som ger stora vinster (exempelvis Roundup Ready) istället för sånt som ger små vinster (exempelvis torktålighet).

Men vi kan säga nej till att importera soja till djurfoder. Kanske skulle vi då vara tvungna att skära ner på en del köttkonsumtion eller så får vi betala mer för köttet, men det gör inte så mycket. Sedan 1990 har svenskarna ökat sin köttkonsumtion med 50 procent. Sojaimporten ställer verkligen till det för småbönder och lantarbetare i Sydamerika.
- Deras metoder ödelägger traditionell odling som ger mat åt vår befolkning och ersätter det med soja som blir foder och kött åt västvärlden.
[...]
Han beskriver hur det myller av landplättar där det förr odlades grödor som tillhör det traditionella köket, potatis, sötpotatis, linser och ärtväxter, omvandlats till väldiga fält med bara en och samma gröda: GMO-soja. Sojan exporteras till lågpris för att bli foder åt djur i Europa och USA.
[...]
Jaime Weber berättar att storjordbruken regelmässigt nonchalerar säkerhetsavstånden vid besprutningen så att kringboende drabbas.

- Både besprutningen av konventionell odling och GMO-odling innebär svåra hälsorisker för lantarbetarna och de som bor runt fälten.
Därför är odlingen och importen av soja som den ser ut idag djupt omoralisk och fokus borde som jag ser det ligga på detta istället för om sojan är genmodifierad eller inte. Det är inte genmodifieringen i sig som är faran, utan bekämpningsmedlen och stordriften, orsakade av att genmodifieringen används till Roundup-resistens.

Visserligen måste man vara försiktigt med genmodifierade organismer, men det är inte det som är det stora hotet från genmodifieringen. Det stora hotet är den felanvändning och dess bieffekter som blivit resultatet av Monsantos och några andra storföretags girighet.

Fler livsmedelskedjor hakar nu tydligen på och säljer inte fläskkött från grisar som fått genmodifierat foder. Vi får se hur debatten rasar vidare den närmaste tiden.

[Andra bloggar om , , , , , , , ]

12 kommentarer:

  1. Det är ett nöje att läsa din blogg Flute även om det mest är elände den handlar om. IMHO så är det här den bästa bloggen på nätet och obligatorisk daglig läsning då media inte klarar av att göra sitt jobb.

    Det är intressant att se hur GMO-lobbyn har lyckats flytta fram sina positioner i USA och EU och annanstans. Man tror ju inte att det är sant att USA håller på att förbjuda sitt folk från att odla sin egen mat.
    http://www.youtube.com/watch?v=gOups0dfdwM

    Russia Today
    http://www.youtube.com/watch?v=tKJ5oxb8bPg&feature=related

    Glenn Beck:
    http://www.youtube.com/watch?v=EtLGuOQemnQ

    SvaraRadera
  2. Tänkvärt blogginlägg , iaf. för de som inte vaknat ännu när det gäller vårt hav av kemikalier vi dagligen översköljs med.

    SvaraRadera
  3. Mycket bra blogginlägg på ett ämne som ligger mig själv varmt om hjärtat. Det är tydligt att marknaden inte löser alla problem...

    SvaraRadera
  4. De flesta som förespråkar GMO gör det med argumentationen att vi måste ha mat till alla och även för att få fram grödor som klarar klimatändringen.

    Det gick en dokumentär i går på SVT2 som handlade om hur mycket mat vi slänger och enligt programmet så slänger vi 50 % av all mat som produceras (dvs västvärlden slänger).
    Därmed så produceras det tillräckligt med mat i världen för att föda alla, problemet är att vi i väst slänger hälften.

    Q

    SvaraRadera
  5. Och ändå nämns här inte det kanske allvarligaste i denna soppa. Att växters DNA är patenterade och/eller att mycket GMO-utsäde är sterilt. Det ena leder till att bönder kan bli stämda om deras GMO-grödor "kontamineras", dvs befruktas och får frön som gror, eftersom man inte kan garantera ursprunget.
    Det andra leder till att bönder inte kan spara sitt eget utsäde (om de mot förmodan skulle få) och är alltså beroende av företagen för att både försörja sig med mat och ekonomiskt

    SvaraRadera
  6. Christoffer:
    Mycket riktigt påpekat, men jag hade inte tid att få med allt i detta inlägg. Jag hade tänkt att i kommande inlägg återkomma till detta och andra problem just runt utsädet.

    SvaraRadera
  7. Bra inlägg. Man får hoppas att debatten börjar göra skillnad mellan vad är möjligt med tekniken och hur den används.

    SvaraRadera
  8. GMO kan inte lösa svält då priset på GMO utsädet går upp ungefär lika mycket som människor i U-länderna får ökad köpkraft.

    Tillgång och efterfrågan.

    Att GMO grödorna är sterila samt vid blandning med icke GMO ( ex. majskolvar ) ger vanskapta hybrider innebär också det att GMO inte kan lösa svältproblemen i U-länderna.
    GMO är bara en produkt som kan maximera intäkterna till de bolag som innehar patent samt säljer utsädet.

    En marknad utan regleringar är som en motorbåt utan styrning.

    SvaraRadera
  9. Bra Flute. Sakligt, innehållsrikt och tack vare en kommentar fick du oxå med utsädesproblematiken.
    Ett hållbart/resilient jordbruk måste kunna recirkulera sin näringsämnen liksom att återanvända sin egen gröda/utsäde. Det är ju fundamentet för ekologisk odling och utveckling av ett hållbart jordbruk. Dessvärre så sker inte detta i vårt redan dominerande industriella jordbruk i Sverige trots att vi sagt NEJ till GMO. Det pågår en smygande utarmning av utsädet som kanske på sikt bäddar för införandet av GMO?

    SvaraRadera
  10. Den där artikeln "City Gross sprider villfarelser" har retat mig länge. Massa "vetenskapsmän" som predikar GMO med flera tankevurpor. Miljövänligt, hållbart m.m. Det GMO möjliggjort i sojaodlingar är enbart att västvärlden kan tugga i sig än mer kött och bli bara fetare till ett lägre pris. Vad är miljövänligt och hållbart med det? När läste de FN rapporten om 70% av all världens jordbruksmark föder 15% av befolkningen? Dvs vi odlar mest för att göda köttproduktionen. Det är bra med vetenskap men tyvärr ser verkligheten lite annorlunda ut och som jag som medborgare skall försöka förhålla mig till.

    SvaraRadera
  11. Mycket bra inlägg, tack för detta!

    SvaraRadera
  12. Orsak och verkan - vad jag förstår så riktar sig kritiken mot hur GMO används i dag och inte mot själva tekniken. Det är faktiskt skillnad.

    Det pratas en del om patent i detta inlägg. Diskussionen om GMO är bara en liten del av en allmän patentdebatt. All lagstiftning inklusive patent- och upphovsrättslagstiftning handlar om skydd av samhället och om hur samhället ska utvecklas på bästa sätt, inte om att skydda enskilda patent- och upphovsrättsinnehavare. Och dessa lagstiftningsförutsättningar förändras hela tiden. Man kan verkligen undra om lagstiftarna hänger med. Jag tycker inte det, men det riktigt tragiska är att frågan inte ens debatteras. Den debatten känns betydligt viktigare än egentligen de flesta andra (och det finns inga enkla svar, jag är inte ute efter en massa slagord, de tillför ingenting). Kommentarer någon?

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.