Bilden av en misslyckad valutaintervention

Igår morse ryktades det att den japanska centralbanken åter gick in för att stödsälja yen. Om det faktiskt var så vet vi inte, eftersom de japanska myndigheterna varken bekräftat eller förnekat. Det hela syns som en mindre spik uppåt i högra delen av diagrammet ovan. Under dagen återhämtade sig sedan yenen. Om det verkligen var en valutaintervention var den inte särskilt stor. Men det ser av den snabba återhämtningen mer ut att ha varit ett rykte.

Vad vi vet säkert är att den japanska centralbanken gjorde en stor valutaintervention den 15 september. Den syns tydligt i diagrammet. Man tyckte att den japanska yenen var för stark och stödköpte därför dollar. Hur länge denna effekt kommer att hålla i sig är ytterst tveksamt. Den internationella valutamarknaden är så stor att en centralbank har ytterst begränsade möjligheter att kämpa emot kapitalströmmarna. Redan har yenen återhämtat hälften av rörelsen från interventionen på lite drygt en vecka. Tittar man i ett längre perspektiv framstår valutainterventionen som futtig.

Sedan början av maj har yenen legat i en längre trend av stärkning. Japanska centralbankens valutaintervention syns bara som ett litet hack längst ner till höger. Med största sannolikhet kommer yenen efter detta hack att fortsätta sin stärkningstrend i ungefär samma takt som förut. Stort grattis till Japans centralbank för att ha slängt en massa pengar i sjön.

Från valutamarknaderna noterar jag annars att Brasilien också intervenerat för att försvaga sin valuta. Mer pengar i sjön.

Den brasilianska Bovespa-börsen har förresten igår fredag blivit världens näst största (räknat på de noterade företagens totala värde) efter att det statliga oljebolaget Petroleo Brasileiro SA (Petrobras) genomfört världens hittills största nyemission på 70 miljarder dollar. Detta för att få in pengar till att bygga ut sina nya djuphavsfält.

Men allt är inte så roligt i Brasilien. Det är också lite väderhaveri där, om än inte lika omskrivet som det i Ryssland och Pakistan. Flera av de brasilianska grödorna har drabbats av allvarlig torka, bland annat kaffe, socker och apelsiner. Detta skickar såklart upp världsmarknadspriserna för dessa. Som tur är inget livsviktigt. Amazonas-floden har sjunkit till sin lägsta nivå sedan 1963, vilket försvårar kommunikationerna i norra Brasilien.

För att återgå till valutatjafs, så intervenerade även Perus centralbank på valutamarknaden igår genom att köpa dollar. Detta är något de har hållit på med regelbundet sedan 18 juni.

Trots alla dessa stödköp av dollar fortsätter USA-dollarn sin kräftgång, nedan exemplifierad med hur den gått mot kronan sedan årets början. Tydlig nertrend sedan början av juni.

Ännu en gång stort grattis till alla centralbanker som slänger pengar i sjön och bara skapar mer instabila finansmarknader. Igår gick också USA-dollarn förresten ner till sin lägsta nivå någonsin mot schweizerfrancen.
Därför känns det fortfarande nästan löjeväckande när svenska media ropar ut att ädelmetaller eller guld når nya rekordnivåer. Fast E24 får ett litet plus för att de påpekar att "Den pådrivande faktorn var den svagare dollarkursen". Visst nådde guldet nästan 1300 dollar per uns, men mer intressant för oss svenskar är priset i kronor per gram, se diagrammet nedan.

Vi såg här, liksom för dollarn, en topp i början av juni och sedan dess har guldet sjunkit tillbaka.

Svenska media har förväxlat orsak och verkan. Den verkligt intressanta händelsen är att USA-dollarn sjunkit från över 8 SEK/USD i början av juni till nu senast 6,81 SEK/USD. Därmed inte sagt att guld och silver skulle vara ointressanta som investeringar. Bloggrannen Winning Trading skriver t.ex.

Guldet bröt i fredags upp över 1300 dollar per troy ounce men det kan vara värt att notera att dollarn fallit betydligt mer än guldet stigit. Silver följer efter och ser mycket intressant ut framöver, förmodligen med betydligt större potential än guld.

Man bör alltså vara på sin vakt och även hålla koll på valutakurserna. Men som jag påpekade i förra veckan gäller fortfarande behåll för både guld och silver.

Hoppas ni får en fortsatt trevlig helg!

Godnatt SAS

Allas vårt statliga flygbolag SAS kom med sin kvartalsrapport idag på morgonen. Det enda positiva man kan säga är att det åtminstone inte är mycket värre än förra året, utan på ungefär samma katastrofala nivå. Nästan en miljard kronor i förlust gjorde SAS första kvartalet 2010, vilket skulle betyda nästan fyra miljarder på helåret, alltså nästan lika mycket som hela den planerade nyemissionen på fem miljarder. Dessa jätteförluster görs också trots att SAS genomfört ett besparingsprogram på flera miljarder. Omsättningen var också betydligt lägre första kvartalet i år (9,5 miljarder) än motsvarande kvartal förra året (11,3 miljarder), så en lika stor förlust i kronor är mycket större procentuellt sett.

Detta katastrofalt dåliga resultat var innan effekterna av vulkanutbrottet nu i april. Till och med igår räknar SAS med att vulkanaskan försämrat andra kvartalets resultat med 460 miljoner kronor. Då är troligen inte allt över, eftersom det ser ut att fortsätta vara stängda flygplatser av och till ett tag till.

Vulkanutbrottet kom extra olägligt för SAS, då de just håller på med slutspurten i sin nyemission på 5 miljarder kronor. Bolagets ledning höll på att resa runt i Europa för att övertyga investerare, men blev avbrutna av flygstoppet. Många redan värvade investerare kanske också tänker till lite extra nu. Visserligen har man sex stora investmentbanker som garanter för nyemissionen upp till 2,1 miljarder, men nu visar det sig att det finns en klausul i avtalet som säger att de kan dra sig ur om det inträffar "väsenligt negativa händelser", vilket vulkanutbrottet garanterat kvalificerar som. Om en av bankerna skulle hoppa av gör troligen de andra det också, men å andra sidan sägs det att "i stort sett alla bankerna som är med och garanterar emissionen är stora långivare till SAS och att de därför har ett egenintresse av SAS ska klara sig". Fast frågan är hur långt intresset sträcker sig om de anser att bolaget är räddningslöst förlorat i alla fall. Och faller nyemissionen så faller nog SAS.

Det är inte bara SAS som går dåligt, utan även konkurrenten lågprisbolaget Norwegian kom med kvartalsrapport i morse och gjorde en förlust på 199 miljoner norska kronor jämfört med en förlust på 110 miljoner samma period förra året. Detta trots att antalet passagerare ökade med 28% och omsättningen steg från 1 387 miljoner norska kronor till 1 592 miljoner.

Vulkanutbrottet har ju försatt ytterligare flygbolag på pottkanten. Redan nästa vecka blir likviditetskrisen akut för flera av de svenska bolagen. Vi lär nog få se ett efterspel de närmaste månaderna av konkurser inom flygbranschen i hela Europa. Låt oss bara hoppas att inte flygbranschens lobbygrupper är tillräckligt starka för att mjölka ut en massa statsstöd.

Som bloggaren Svensson påpekar är en omställning av Europas transportsystem nödvändig. Även om jag inte håller med om alla hans förslag så är grundprincipen riktig. Det finns som han påpekar idag ofta inga vettiga alternativ till flyget. Vi skulle med bättre tåg- och båttrafik få ett mer störningsokänsligt transportsystem. Visserligen inte lika snabbt som idag, men betydligt mindre energislösande och betydligt mer robust.

[Andra bloggar om transporter, flyg, flygtrafik, nyemission, likviditet, sas]

En gång är ingen gång, två gånger är en vana

Så var det dags för Swedbank att göra ännu en nyemission, mindre än ett år efter den senaste. Denna gång passar man på att i spåren av den sanslösa börsuppgången de senaste månaderna ta in 15 miljarder i nytt kapital. Frågan är hur länge denna cirkus kan hålla på. Man skulle kunna tro att investerarna är brända av förra omgången och inte skulle vilja delta denna gång, men nej, Folksam till exempel riskerar glatt en bit av sina förvaltade pensioner i det svarta hålet Swedbank. Nyheten om nyemissionen togs först emot negativt av börsen, men idag har Swedbankaktien stigit till nytt årshögsta!

Swedbanks vd Michael Wolf kommenterade igår nyemissionen, och jag har översatt några av hans uttalanden.

- Syftet med emissionen är att stärka vår konkurrensposition på våra fyra hemmamarknader, det vill säga i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Framtiden ser mörk ut på våra fyra hemmamarknader, så vi behöver mer kapital.

- Vi har blivit mer och mer frustrerade över att kommentatorer ifrågasatt huruvida vi har blivit räddade av svenska skattebetalare eller inte, säger Michael Wolf.

Vi är sura på att kommentatorerna sagt sanningen. Vi vill att vår beskrivning ska gälla.

- Det här betyder att vi kommer att ha full kontroll över vårt eget öde och kan satsa kapital där behovet är störst och där det kan generera störst vinster.

Det här ger oss mer kapital att stoppa in i de svarta hålen. Vi hoppas kunna täppa till dem och undvika att förlusterna blir för stora.

- Det viktiga för oss är att vara oberoende och inte behöva använda statens garanti. Då är kapitaliseringsfrågan en viktig faktor, framförallt för ratingbolagen som ska bedöma vår förmåga att hantera den här lågkonjunkturen, säger Michael Wolf.

Vi är skiträdda för att bli övertagna av staten, eftersom det skulle innebära slutet för vår styrelseordförande Stålbergs feta arvoden. Därför passar vi på att ta in nytt kapital nu när aktien är högt värderad. Vi är också oroliga för att ratingbolagen ska nedgradera oss, och vi hoppas genom nyemissionen blidka dem lite.

- Med 15 miljarder kronor till i kapitalisering har vi tagit ett väldigt stort steg i att få en förbättrad förmåga att klara lågkonjunkturen oavsett hur den ter sig, fortsätter han.

Vi behöver verkligen 15 miljarder till när lågkonjunkturen fortsätter. Hoppas vi klarar det! Ni hjälper väl oss att hålla tummarna?

- När det gäller utvecklingen i Baltikum så följer den vad vi har guidat för. I Baltikum får vi en tydligare bild om var utmaningarna finns. Estland utvecklar sig bättre än vi trott tidigare medan Litauen och Lettland har en något svagare utveckling. Den bilden har inte förändrats, säger Michael Wolf.

Utvecklingen i Baltikum är på väg ner i avgrunden - ni kan väl läsa mellan raderna? Det ser illa ut i Estland, men det verkar åtminstone inte bli en katastrof som Litauen och Lettland. Men situationen i Baltikum ser fortfarande lika illa ut som förut.

- Det här visar tydligt att det är Swedbanks aktieägare och inga andra som har tagit fullt ansvar för bankens behov av kapital. Jag är också väldigt glad över att en grupp av aktieägare har garanterat emissionen till 46 procent, säger Wolf.

Som tur är verkar många av Swedbanks aktieägare fortfarande vara villiga att kasta in mer pengar. De är nog så illa tvungna om de inte vill se ett förstatligande.

Angående nyemissionsvillkoren säger Wolf

- Det ska vara i samma härad som de andra emissionerna, sade bankens vd Michael Wolf om den troliga rabatten.

Vi hoppas att inte behöva ge större rabatt i nyemissionen än vad SEB och Nordea gjorde, men vi behöver verkligen pengarna, så rabatten kan bli betydligt större - ett härad är ganska stort!

Låt mig gissa att inom ett år kommer Swedbank att åter behöva nya pengar, men den tredje gången kommer inte brända aktieägare att vara villiga att skjuta till mer kapital, så farbror Staten kommer att bli tvungen att rycka in som räddare i nöden.

Metanoltokeri efter etanolvansinnet?

Jag läser på SvD.se att gamle miljökämpen Björn Gillberg nu tänker starta metanolfabrik i Hagfors i Värmland, som bygger på tekniken att förgasa skogsråvara. Som vanligt haussas alla nya satsningar på alternativa bränslen tämligen okritiskt.

När anläggningen är färdig kommer man enligt planerna att producera 345 000 liter metanol per dygn, vilket tydligen motsvarar 2% av den svenska bensinförbrukningen. Man ska dessutom producera fjärrvärme till kommunen, vilket verkar sunt för projektets överlevnad. Man räknar med att ta skogsråvara från 10-15 mils radie. Låt oss räkna på det. EROEI för metanol från skogsråvara ligger någonstans runt 2,6. Energidensiteten för metanol är cirka 22 MJ/kg och för trä cirka 11 MJ/kg. Metanol har en densitet på 791 kg/m³ och trä på cirka 455 kg/m³. Det skulle innebära att det går åt cirka 11400000 kubikmeter skogsråvara per år. Inom 12,5 mils radie finns totalt 4906250 hektar. Låt oss anta att 60% av denna mark är skog med en medelbonitet på 6 m³sk per hektar och år. Då behövs omkring 6,4% procent av den årliga skogstillväxten inom 12,5 mils radie för att försörja metanolfabriken. (Rätta gärna mina siffror om jag räknat fel någonstans.) Är det rimligt? Kanske om ingen annan konkurrerar om skogsråvaran... Just nu i lågkonjunktur minskar väl konkurrensen om skogsråvaran, men hur blir det framöver?

Med tanke på alla problem som dykt upp runt etanol som bränsle undrar jag hur det blir för metanolen. Många beräkningar som ligger bakom såna här projekt tenderar att vara för optimistiska. Och så ignorerar man gärna vissa fakta, såsom att metanol är korrosivt.

Rent ekonomiskt ger VärmlandsMetanol mig lite dåliga vibbar. I somras gjorde man tydligen nyemission och "I år planeras ytterligare en nyemission riktad till några utvalda kapitalstarka ägare. Därefter, oklart när, görs en större och bredare emission samt en börsnotering. Men då måste finansmarknaderna ha lugnat ner sig." Tyvärr, herr Gillberg, så har just nu de flesta projekt som finansieras genom lån eller aktieemissioner inte framtiden för sig. Tydligen ska man investera totalt 2 miljarder kronor.

P.S. Bensin har en energidensitet på runt 45 MJ/kg och en densitet på runt 740 kg/m³. En liter metanol innehåller alltså lite drygt hälften av energin i en liter bensin.

Flashback

Jag fick ett tips om en radiointervju med Ingrid Dahlberg, ordförande för Sparbanksstiftelserna, som gjordes i samband med nyemissionen. Lyssna på den - bara 2 minuter 42 sekunder - väl värda att höra.

Hon kunde lika gärna ha sagt "vi räknade ole dole doff och därför bestämde vi så".
Hur kan en sån person hamna på en sån post? Hon kan inte ens förklara varför man valde preferensaktier! Fast det är egentligen synd om henne. Hon har hamnat på en krävande post där hon tyvärr saknar nödvändig ekonomisk kompetens.

Wikipedia har följande att förtälja om Ingrid Dahlberg:

"regissör, producent"

"1997-2002 chef för Kungliga Dramatiska Teatern"

"landshövding i Dalarnas län 2002-06"

"ordförande för Svensk Scenkonst, branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater."

Vidare enligt susning.nu:

"- År 1963 - Sveriges Radio/TV samhällsredaktionen
- År 1969 - Producent på Faktaredaktionen vid TV2
- År 1983 - Chef för TV1-teatern
- År 1985 - Chef för TV1 Fiction
- År 1986 - Chef för Kanal 1 Drama"

"Samma år sattes hennes pjäs Resan till Pjongjang upp på Stockholm Stadsteater"

1975 var året.

Läs även mer på Dagens PS.

Så tar vi en flashback till 2008-07-09:

"Vi trodde inte att det skulle bli så allvarligt. Hade någon sagt till mig för fyra månader sedan att kursen skulle gå ned till 105 kronor hade jag inte trott på det. Det är oroväckande, säger Ingrid Dahlberg som är ordförande i Sparbankstiftelsernas förvaltningsbolag."

Kursen för Swedbankaktien står idag i drygt 20 kronor.

Slut för idag, tack för idag!

Svenskt bankpaket - knappast det sista

Igår presenterade regeringen, med Anders Borg och Mats Odell i rampljuset, ett bankpaket på 50 miljarder. Knappast oväntat att det skulle komma, med tanke på bankernas kapitalbehov och de risker som finns framöver för bankerna. "Staten kommer att kunna delta med upp till 70 procent av en privat emission på samma marknadsmässiga villkor som andra investerare" - som av en händelse kom presskonferensen samma dag som SEB meddelar att de överväger en nyemission - ryktena säger att 15-20 miljarder behövs. "Staten räknar att få tillbaka pengar när bankernas vinster ökar och anser att det finns stora möjligheter till avkastning på de satsade pengar" säger Anders Borg. Jag håller inte med. Det lär dröja många år innan vinsterna ökar igen - det dröjer troligen en generation innan vi eventuellt är tillbaka till de guldtäljartider det varit för bankerna de senaste åren. Under tiden kommer vi att få se fortsatt kräftgång för bankerna och vi skattebetalare får stå för notan för att täppa hålen i systemet.

Oppositionen passar på att försöka plocka politiska poäng när Thomas Östros tycker att regeringen uppträder för mjukt gentemot bankerna. Visst tycker jag också att det måste vara tydliga och hårda villkor kopplade till eventuella hjälpåtgärder från staten, men vad alla politiker måste inse är att denna kris är den allvarligaste i modern tid, och att politisk samsyn behövs för att lösa problemen. Röstfiske är inte det viktigaste just nu, utan att få Sverige att klara sig någorlunda genom en kris vars slut vi definitivt inte sett.

Så fick vi alltså ett nytt svenskt räddningspaket för bankerna. Är det någon som tror att det löser problemen och inga fler paket kommer att behövas? Inte jag. Vi kommer troligen att få se nya paket framöver, allteftersom problemen växer.