Ett litet bilföretag

Dagens Industri konstaterade i förrgår att Clas Ohlson är större än General Motors, alltså räknat på börsvärde. Enligt dagens notering har General Motors ett börsvärde på 665 miljoner dollar, alltså 5,3 miljarder kronor. Clas Ohlson har ett börsvärde på 5,8 miljarder kronor.

General Motors' börsvärde har nu sjunkit så lågt att de med största sannolikhet kommer att slängas ut ur ett av världens mest kända aktieindex - Dow Jones Industrial Average. Dessutom har den redan åkt ut ur aktieindexet S&P 100 och är snart ute ur S&P 500. Idag slutade GMs aktiekurs på $1,09, vilket är en rejäl nedgång sedan januari 2008 då aktien stod i $23,65. Marknaden värderar alltså General Motors som det konkursföretag det är. Det är bara en tidsfråga innan det blir verklighet - deadline är satt till 1 juni.

I sina desperata försök att rädda sig ur situationen ska nu General Motors säga upp avtalen med 2000 bilhandlare. Som att slänga ut årorna ur en sjunkande båt...

Ett av största problemen med en GM-konkurs eller rekonstruktion är alla kreditswappar (CDS) som då utlöses. Det kan orsaka en kedjereaktion i finansvärlden. I och för sig har ju de som sitter på fel sida av dessa kontrakt haft god tid på sig för förberedelser - att GM är konkursmässigt har ju varit uppenbart länge. Men frågan är vilka faktiska möjligheter de har haft att förbereda sig - buffertkapital är en bristvara idag. Spännande blir det runt första juni i alla fall.

Apropå marknadsvärderingar ser jag också att amerikanska bankgiganten Citigroup har ett börsvärde på bara 152 miljarder kronor - betydligt mindre än Nordea med 271 miljarder kronor. I slutet av 2005 var Citigroups börsvärde cirka åtta gånger Nordeas.

Budgetpanik hos kommuner och landsting

I mina gissningar om 2009 skrev jag "Minskade skatteintäkter kommer att orsaka budgetpanik hos stat, kommun och landsting." och nu är vi där. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kom idag med en negativ prognos:

Kommunerna och landstingen kommer att gå back med 3 miljarder kronor i år. Trots ökade statsbidrag kommer det att krävas personalneddragningar och skattehöjningar, enligt en ny prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kostnaderna för socialbidrag bedöms öka med 3,5 miljarder kronor från 2008 till 2011.

Enligt SKL behövs effektiviseringar motsvarande 5 miljarder kronor nästa år och ytterligare 8 miljarder kronor året därpå för att kommuner och landsting ska klara av vårdtrycket utan att höja skatterna.

SKL räknar med att skatten höjs med i genomsnitt 21 öre nästa år, vilket beräknas ge ett tillskott på 3,4 miljarder kronor till sektorn.

I prognosen räknar SKL med att kommunernas skatteunderlag faller kraftig, med 1 procent i år och lika mycket nästa år. [...] Som jämförelse växte skatteunderlaget med i snitt 5 procent årligen 2006-2008.

Går man till källan och läser i själva rapporten står det:

En lägre löneökningstakt, i kombination med färre antal timmar, innebär att tillväxten i kommunsektorns skatteunderlag faller kraftigt. Skatteunderlaget ökar med i genomsnitt rekordlåga 1 procent 2009 och 2010. I reala termer, när hänsyn tagits till den pris- och löneinflation som påverkar kommuner och landsting, minskar skatteunderlaget i genomsnitt 1 procent årligen 2009 och 2010.

SKL räknar alltså med att skatteunderlaget ska öka med 1% i kronor räknat, trots att Sveriges BNP beräknas sjunka med över 4% och arbetslösheten närma sig 10%. Det låter optimistiskt.

Att man tvingas höja kommunalskatten ger ju inte precis någon stimulans till ekonomin. Dessutom kommer kan säkert att tvingas göra sig av med anställda i kommuner och landsting och säkert fler än deras egen prognos.

SKL räknar med att sysselsättningen i kommunerna totalt sett under åren 2009 och 2010 minskar med 2 000 personer. I landstingen är motsvarande minskning 1 000 personer under samma period, enligt prognosen.

Här kan man tala om glädjeprognos! Man talar om effektiviseringar på totalt 13 miljarder för 2009-2010 för att slippa höja skatterna. Hur detta ska kunna ge bara 3000 färre anställda är mer än jag kan förstå. Ett grovt räkneexempel - vi antar att man höjer skatten enligt exemplet, vilket ger ett effektiviseringsbehov på bara 10 miljarder. Anta att hälften av dessa effektiviseringar görs genom att göra sig av med anställda. Om varje anställd kostar en halv miljon om året ger det 10000 personer som måste bort.

Förutom minskade skatteintäkter kommer säkert också ökade kostnader på grund av krisen, bl.a. kostnaderna för socialbidrag. Trots effektiviseringar och skattehöjningar räknar man med att kommuner och landsting kommer att uppvisa underskott för 2009 och 2010.

Jag gissar att denna prognos kommer att behöva "förvärras" framöver. Finanskrisens nästa neråtvåg kommer troligen att ställa de flesta prognoser på huvudet.

Estlands BNP krymper kraftigt

Idag kom nyheten att Estlands BNP krympte med 15,6% på årsbasis under första kvartalet 2009. Det låter inte bra för Swedbank och SEB, som ju har stor utlåning där. Det är inte riktigt lika illa som för Lettland (BNP minus 18% på årsbasis), men inte långt ifrån och fortfarande värre än Argentinas kris år 2002.

Idag meddelas också att "Swedbank överväger att minska sitt delägande i verksamheten i Ryssland och Ukraina". Man ska dock inte minska där man verkligen skulle behöva göra det, nämligen i Baltikum. Det kan ju i och för sig bero på att ingen vill köpa den baltiska verksamheten...

Swedbank, SEB och Nordea har en utlåning på över 500 miljarder kronor i Baltikum. För att försöka stärka sina finanser tog Swedbank i tisdags in 16 miljarder kronor på femåriga obligationer garanterade av svenska staten. Jojo, det betyder att vi skattebetalare i slutändan garanterar obligationerna. Jag kan ana var allt detta bankelände i slutändan kommer att hamna - i knät på dig och mig!

Investmentbanken KBW pekar också ut Swedbank som en av de sex storbanker i Europa som löper störst risk att tvingas be ägarna om mer pengar i framtiden om det blir fördjupad recession och devalvering i Baltikum. Om det blir? Jag har fortfarande svårt att se hur det inte skulle bli det.

Henrik Schmidt, analytiker på KBW påpekar att

USA:s bolånekris gör att man där testar vad som händer om åtta procent av de privata bolånen går upp i rök.

- Skulle vi applicera det på Sverige skulle samtliga banker gå i konkurs, säger Schmidt.

Nivån på kreditförluster på bolån i Sverige var exempelvis under bankkrisen 1992 som värst på 0,3 procent av lånestocken, enligt Schmidt.

Visserligen kanske det inte blir lika illa för de svenska bolånen som för de amerikanska, men i gengäld har vi Baltikum.

Svenskt lantbruk under ekonomiskt hot

Förra veckan rapporterade SvD att lönsamheten i lantbruket försämrats drastiskt på kort tid. Det ser heller inte ut att bli bättre den närmaste tiden. Detta säger LRF Konsult i Lantbrukets lönsamhetsrapport. Bland annat mjölkbönderna får det svårt, då mjölkpriset sjunkit med 30%. Även nötköttsproducenter och många växtodlare får det svårt, men däremot ser det fortfarande ljust ut för slaktgris.

Situationen är allvarlig, då de flesta lantbruksföretag hotas av likviditetskris i år. Det är dock ännu inte lika illa som i Danmark, där enligt rapporten 10% av lantbrukarna hotas av konkurs.

- En del lantbrukare tvingas nu låna för att hålla i gång driften. Det går en kortare period, kanske ett år, men det håller ju inte på lång sikt, säger Lars-Göran Svensson, lantbruksansvarig vid LRF Konsult.

Detta är farligt - idag är det som jag sagt förut inte ett bra läge att låna pengar. Låna ska man dessutom göra för investeringar, inte för att hålla igång den löpande verksamheten.

Sveriges skogsägare kommer att få se högre priser på sin råvara i takt med att konjunkturen förbättras och förhoppningsvis även ökad lönsamhet. Men det gäller att räkna in 2009 som ett mellanår och istället bygga för framtiden. Är företaget i likviditetsbrist hugg inte skog utan lös det med lån istället.

Vadå "konjunkturen förbättras"? Det kommer att bli mycket sämre innan det blir bättre igen, så skogsägarna måste bereda sig på några tuffa år. Lån är som sagt ingen lösning. Många skogsägare som är belånade kommer att tvingas sälja de närmaste åren. Vi kommer alltså troligen p.g.a. lågkonjunkturen att få se sänkta priser på skogsmark.

Mat måste vi dock ha även i lågkonjunktur, men hur ska problemet med den dåliga lönsamheten för lantbrukarna lösas? Antingen måste priserna som lantbrukarna får betalt öka eller så kommer många lantbrukare att slås ut. Om de slås ut så minskar matproduktionen och då ökar priserna i alla fall. Det vore allvarligt ifall basnäringen nummer ett - matproduktionen i jordbruket - delvis slås ut. Sverige är i dagsläget i princip självförsörjande på livsmedel (förutsatt att vi lägger om våra matvanor något) och det vore inte bra om vi skulle sluta att vara det.

Obama ökar budgetunderskottet

Igår kom en nyhet som verkar ha gått svenska media förbi, nämligen att amerikanska regeringen ökade på sin uppskattning av årets redan rekordstora budgetunderskott med $89 miljarder till $1,84 biljoner dollar, eller nästan 13% av USAs BNP. Detta beror på minskade skatteintäkter från den krympande ekonomin, samt ökade kostnader för socialbidrag och dylikt. Dessutom ökar utgifterna för räddningsaktioner för finans- och bilindustrin. Det nuvarande budgetåret i USA slutar 30 september, men även för budgetåret 2010 har man ökat på sin uppskattning av budgetunderskottet med $87 miljarder till $1,26 biljoner dollar. Eftersom prognoserna för 2010 hittills är alldeles för optimistiska får vi nog räkna med att den siffran kommer att ökas på ytterligare. Risken finns också att även 2009 års siffror kommer att behöva utökas. Trenden är ju redan påbörjad i och med gårdagens ökning.

Inte förvånande så föreslår president Obama också att bankgarantin FDICs låneram utökas från $30 miljarder till $100 miljarder dollar. Det är absolut nödvändigt, med tanke på vad jag nämnt tidigare om amerikanska banker, vilket bara bekräftas av Meredith Whitneys sågning av bankerna igår.

Bankanalytikern Meredith Whitney gjorde sig känd i slutet av oktober 2007 då hon presenterade en mycket pessimistisk och uppmärksammad prognos för Citigroup, vilken senare visat sig stämma mycket väl. Då jobbade hon på Oppenheimer, men slutade där i februari i år för att starta en egen firma, vilket hon troligen kunde göra tack vare att hon blivit analytikerkändis.

Hursomhelst, igår gav hon en intervju på tevekanalen CNBC där hon totalt sågar USAs banker. Hon sade där att de amerikanska konsumenternas likviditet kommer att genomgå en "massiv nedgång" de kommande åren och att konsumtionen kommer att falla. Hon sade också att de amerikanska bankerna sitter på "ruttnande tillgångar". Hon har verkligen en friskt uppriktig syn på USAs ekonomi!

Mörkt för bostadsköparna

Idag skriver SvD med anledning av att senaste Mäklarstatistik rapporterar svagt ökande priser på bostäder att "Det fortsätter att våras på bostadsmarknaden trots konjunkturmörkret". DN har en väldigt likartad artikel med exakt samma formulering. De har såklart samma källa på TT, där det uppenbarligen sitter en boprishaussare och snickrar ihop artiklar utifrån Mäklarstatistiks föredömligt neutrala pressmeddelande.

Som jag sade igår, så är ökande bopriser inte bra i dagens läge. Tvärtemot allt tal om "ljusning" och att det "våras" så ser det mörkt ut för alla som vill köpa sig en bostad och då måste skuldsätta sig orimligt mycket. Alternativen är (i alla fall i Stockholm) att betala en stor summa svart för ett förstahandshyreskontrakt, att bli inneboende eller att hyra i andra hand. Ingetdera känns troligen särskilt attraktivt för ett par som tänker sig att flytta ihop och skaffa barn. För unga som just flyttar hemifrån kan inneboende eller andrahandskontrakt dock vara bra alternativ.

Borg håller emot spenderingsivrarna

Finanspolitiska rådet går nu ut och tycker att regeringen ska spendera mera för att ta oss ur krisen. Konjunkturinstitutet har tidigare kommit med liknande tankegångar. Som tur är har vi en finansminister som heter Anders Borg, som förstår att den nuvarande krisen inte är någon vanlig lågkonjunktur som man kan ta sig ur via statligt spenderande. Det är ju allas våra skattepengar som regeringen har hand om och det är viktigt med sunda statsfinanser. Om staten skulle spendera mer pengar nu skulle man med de minskande skatteintäkterna behöva låna mer, vilket bara är att lämpa över problemet på framtida skattebetalare. Sverige gick in i denna kris med sundare statsfinanser än många andra västländer, och förhoppningsvis kan vi ta oss ur denna kris med sundare statsfinanser än andra, så länge finansministern håller hårt i pengarna.

Visst kommer det att vara en smärtsam process att gå igenom denna kris, men den är i dagsläget oundviklig. Det viktigaste man bör fokusera på nu är hur man ska göra att inte allt går överstyr i en jättelik statsskuldskarusell.