Kärnkraften har av många lyfts fram som ett energialternativ när den globala oljeproduktionen börjar avta. Den har även förts fram som ett motmedel mot klimatförändringar, genom att dess koldioxidutsläpp blir avsevärt mindre än för t.ex. kolkraftverk. Nu undrar säkert vän av ordning om detta med koldioxidutsläpp från kärnkraft. Jo, de finns, fast de är ganska små per producerad kilowattimme. De kommer från alla dieseldrivna fordon som behövs för bygge och underhåll, gruvdrift, bränsletransporter med mera. Även vindkraft ger faktiskt koldioxidutsläpp när man tittar på hela systemet.
Ett grundproblem med kärnkraften är dess långa tid från beslut till kraftproduktion, vilket rör sig i storleksordningen tio år. Den initiala tidsberäkningen visar sig också, som för de flesta större byggprojekt, ofta vara optimistiskt tilltagen. Ett exempel är Finlands femte kärnreaktor, som just nu byggs i Olkiluoto. Beslutet om bygget togs av den finländska regeringen i början av 2002, byggstart var 2005 med planerad drifttagning omkring nu. Men bygget är nu försenat till 2012. Cirka tio år från beslut till kraftproduktion alltså, om det inte blir ytterligare förseningar.
Reaktorn Olkiluoto 3 byggs av den franska kärnteknikkoncernen Areva och förutom förseningarna i bygget så har även priset blivit betydligt högre. Det beräknades från början till 3,2 miljarder euro, men hamnar nu på runt 5,6 miljarder euro. Areva sålde reaktorn till fast pris, så det blir en stor förlust för dem. Därför vill man nu försöka lämpa över åtminstone en del av kostnaderna på kraftbolaget. Att Areva satte fast pris torde vara för att man såg chansen att genom Olkiluoto 3 få ett referensbygge som reklam för ytterligare affärer. Nu ser det dock ut att bli en dålig referens för Areva. Arevas vd Anne Lauvergeon ska nu tydligen få sparken. Det är Frankrikes president Nicolas Sarkozy som sparkar henne, eftersom franska staten äger över 90% av Areva. Med tanke på att Areva år 2008 hade en omsättning på runt 13 miljarder euro och en vinst på drygt 400 miljoner euro förstår jag att storförlusten på Olkiluoto 3 tvingar vd:n att avgå. Förutom äventyret i Finland håller Areva på att bygga en systerreaktor i franska Flamanville. Även den ligger efter tidsplanen och har dragit över budgeten.
Med anledning av att Storbritanniens regering förra året satte igång en plan för att snabbt bygga fler kärnreaktorer i landet, skrev analytiker på Citigroup ihop en intressant rapport med den talande titeln "New Nuclear - The Economics Say No", som kom ut i början av november 2009. Där sägs i sammanfattningen följande.
Det finns alltså ingen ekonomisk möjlighet ens för de största elbolagen att satsa på byggen av nya kärnreaktorer utan statliga garantier. Kapitalkostnaderna blir enorma, med tanke på att prislappen för en reaktor på 1600 MW idag ligger på nästan 6 miljarder euro och byggtiden realistiskt verkar ligga på runt åtta år. Som synes är det inte bara kraftbolagen som inte har råd, utan även leverantörerna kan närma sig ruinens brant om kalkylerna för ett kärnkraftsprojekt slår fel. Så långt alltså byggkostnaderna, där Citigroups analytiker också ser ytterligare risker på uppsidan.
- The five big risks - Nuclear power station developers face five big risks: Planning, Construction, Power Price, Operational, and Decommissioning. The government today has sought to limit the Planning risk. While important for encouraging developers to bring forward projects, this is the least important risk financially.
- The three Corporate Killers - Three of the risks faced by developers - Construction, Power Price, and Operational - are so large and variable that individually they could each bring even the largest utility company to its knees financially. This makes new nuclear a unique investment proposition for utility companies.
Nu övergår vi till den andra "mördarfaktorn" för kraftbolagen - elpriset. Kärnkraft har mycket stora fasta kostnader i form av kapitalinvesteringen, och relativt låga rörliga kostnader (bränsle m.m.). Därför beror deras lönsamhet starkt på elpriset. Citigroups analytiker visar att även med lågt räknade byggkostnader behöver ny kärnkraft ett genomsnittligt elpris på €65/MWh för att inte gå med förlust. Det blir runt 64 öre per kWh till dagens valutakurs. Analytikerna har tittat på brittiska elpriser och sett att priset bara har legat på den nivån en längre period under 20 av de senaste 115 månaderna. Och då var större delen av den period på nästan tio år man tittat på högkonjunktur. Breakeven-priset bygger också som sagt på optimistiska byggkostnader och är just breakeven, utan någon vinst för kraftbolaget.
Den tredje "mördarfaktorn" för kraftbolagen är driftskostnader. På grund av de höga fasta kostnaderna för kärnkraft blir förlusterna stora när reaktorn står still för underhåll eller reparation. De svenska elbolagen förlorar säkert mer pengar på att reaktorerna stått stilla i flera månader än vad de har tjänat på elprisspikarna nu under vintern. Detta gör att en enstaka kärnreaktor är en riskfylld affär. Till och med tre stycken i samma bolag (som för OKG) utgör en stor ekonomisk risk om bara en av dem står still.
Det ser alltså ut som om ekonomin talar emot nya kärnkraftsprojekt. Som det ser ut nu är inte heller världsekonomin i något lysande läge, utan snarast väntar oss fortsatt kris. Vilka banker vill och kan i dagens läge låna ut pengar till jätteprojekt som kärnkraftverk? Även om kärnkraftsbyggena får statliga garantier, som Obama nyligen tillkännagett för två reaktorer i USA, så är frågan om hur många byggen som kommer att sätta igång och hur många som faktiskt kommer att bli klara. Även många stater (inklusive USA) har idag svåra finansiella problem med växande statsskulder som följd. Frågan är hur länge det kan fortsätta och i ett trängt statsfinansiellt läge är det osannolikt att man kommer att prioritera kärnkraftsutbyggnad.
Två kärnreaktorer är dock en droppe i det energihav som världen badar i tack vare råoljan. Läs mitt räkneexempel på energiersättning för att inse vilken skala som behövs i kärnkraftsutbyggnaden för att få någon verklig betydelse för världens energiförsörjning. Här drabbas man av problemen med skalbarhet och vikande horisonter. Om man skulle ha gjort en massiv utbyggnad av kärnkraft här i världen skulle den ha påbörjats för några decennier sedan, när oljeproduktionen fortfarande ökade.
Till saken hör också att kärnkraft genererar el och möjligen värme. Vad vi kommer att lida brist på framöver är flytande bränsle för fordon. Visserligen kan man tillverka det med hjälp av el, men till kostnaden av stora energiförluster.
Den sista kostnadsfaktorn för kärnkraft är avveckling och slutförvar. Här finns kostnadskalkyler och kraftbolagen avsätter pengar för detta, men som för alla större projekt finns en överhängande risk att kostnaderna drar över kraftigt och att det drar ut rejält på tiden. Dessutom kan man, som Ylven berör idag, undra hur det ska gå med dessa jätteprojekt för avveckling och slutförvar i ett perspektiv av vikande global oljeproduktion, då man måste prioritera vad man ska använda den allt dyrare oljan till. Och hur ska vi underhålla det komplexa kärnkraftssystemet om några decennier, då tillgången på olja kommer att vara avsevärt lägre än idag? För de kärnkraftverk som byggs idag borde ha en livslängd på åtminstone 40 år om man ser på befintliga kärnreaktorer. Då är vi framme vid 2050. Eller 2060 om man räknar med tio års byggtid för kärnkraftsbyggen som sätts igång idag. Räknar man mycket optimistiskt med 2% årlig nedgång i den globala oljeproduktionen och att toppen passerades 2008 kommer den globala oljeproduktionen år 2050 att vara 45% av dagens. Med mer realistiska 4% nedgång per år kommer den globala oljeproduktionen år 2050 att vara 20% av dagens. Hur ser världens ekonomi ut då? Kommer uran eller olja då att finnas att köpa på världsmarknaden? Redan år 2030 kommer världsproduktionen av råolja att bara vara 44% av dagens vid en nedgång på 4% per år.
Ylven påpekar också att man istället för att satsa på nya kärnreaktorer borde man istället satsa på att spara el. Det är troligen det vettigaste och mest kostnadseffektiva vi kan göra framöver.
Se där! Jag lyckades såga kärnkraften utan att ens nämna strålning eller miljö.
[Andra bloggar om kärnkraft, energi, oljeproduktionstoppen, peak oil, elektricitet, elpris]
Inlägg
Bill Gates tar Obama i handen och hussar kärnkraften. Dock i ny teknik som givetvis är en "no brainer"
SvaraRaderahttp://vidsynt.wordpress.com/2010/02/20/bill-gates-om-peak-oil-och-jordens-overbefolkning/
Du skriver mycket bra må jag säga.. Kom in på denna bloggen för några veckor sedan.
SvaraRaderaLite offtopic men..Min syn på saken är att man skulle slå ihop 2 problem, arbetslösheten bland unga dels svenskfödda o utlandsfödda och stundande energikris till 1 lösning anställ dessa bygg ut rusta upp rälsnätet i sverige. skit i kostnaderna nu det kommer nog säkert lösa sig när oljan blir skitdyr. sen ställ upp så många vindparker som det bara går nu när råvarupriser och arbetskraft är rätt billiga.
Nu får fan maud lugga och ta kraftbolagen i öronen det ska inte köpas kolkraft för det man kan lägga på vindsnurror. för nog blåser det i sverige. =)
Tekniken finns ju för omställning, men det är fortfarande billigt med fossila bränslen, men till vilket pris? Allt ska ju ta sån förbannat lång tid med beslut nu kan vi ju göra något åt problemet.
Ställa upp nya kärnkraftverk är ju det mest energikrävande byggen som finns, det går ju åt massvis med naturresurser till detta, om man inte bara ser till kostnaden i pengar.
Två intressanta artiklar om hur "välskött" reaktorbygget i Finland är: Helsingin Sanomat och der Spiegel. Det känns som man tagit dit polacker som inte skulle kunna skruva ihop en friggebod, och satt dem att bygga ett kärnkraftverk.
SvaraRaderaDu skriver bra som sagt Flute, jag är en trogen läsare men här håller jag inte med dig.
SvaraRaderaEtt eller två kärnkraftverk kanske inte har så stor betydelse för världens energiförsörjning men det kommer ha en helt avgörande betydelse för Sveriges. Även om elmarknaderna tyvärr är sammanslagna i Europa så kommer vi iallafall få betalt för vår export av el. Det kommer ha stor betydelse för Vattenfalls inkomster vilka sedan hamnar i stadskassan och blir i bästa fall till välstånd i slutänden.
Det är också fel det du skriver om att det är flytande drivmedel det kommer råda brist på i framtiden. Grundproblemet framöver kommer vara energibristen. Alla energitillskott kommer behövas. Om 10-15 år när ett nytt kärnkraftsverk kan stå klart så kommer elbehovet vara skriande till de elbilar som kommer att säljas då. Finns bara energin kommer vi finna lösningar.
Jag är också förvånad övar att du av alla skribenter helt plötsligt litar blint till vad ekomomerna anser. När de analyserar och kommer fram till att det kan vara svårt att få ekonomi i nyinvesteringar i kärnkraften så köper du det trots att dom bara räknat med ett så lågt energipris som 64 öre för "breakeven".
Du Flute, om någon, borde veta vad som kommer ske med energipriserna framöver.
Sedan slås jag av bristen på alternativa förslag i debatten i allmänhet. Många sågar kärnkraften men kan inte komma på några andra alternativ. Inga som bidrar med verkliga tillskott till vår energibudget iallafall.
Spara är det enda konstruktiva förslaget hittils men det är bara en del av en lösning på den framtida energiproblematiken.
Ska vi verkligen bara ge upp vårt välstånd och standard eller ska vi försöka upprepa vad våra föräldrar lyckades med en gång, att bygga ett par kärnkraftverk? Det kan inte vara omöjligt.
Problemet är att du med flera inte vill, inte att det inte går.
Tack för en i övrigt bra blogg.
/ Lars
Jag kom på några saker till:
SvaraRaderaTiden det tar från att man börjar fundera på nya kärnkraftverk tills att man fattar beslutet. Det går ett antal år där (förutom de 10 år du räknar med från beslut till drift).
Brist på kunnigt folk i branschen påverar hur många verk man kan bygga samtidigt. Det finns inte så många aktörer i kärnkraftsbranschen.
Och som du konstaterat behövs det många nya kärnkraftverk varje år om vi skall fortsätta med business as usual.
Mycket bra artikel Flute!
SvaraRaderaMen vad är då alternativet, vindkraft, solceller, vågkraft, kolkraft?
Ärligt, jag har svårt att se att dessa ska ersätta kärnkraften och vattenkraften.
Jag ser bara kärnkraften som alternativ för att ersätta lite av den oljebrist som antaligen komma skall. Det blir till att köra mer saker med el och använda oljan där den mest behövs. Visst kommer elpriset bli dyrt, men ärligt. Det är ändå relativt billigt idag. Personligen reflekterar jag inte på hur mkt el som används i detta hem pga att det ändå är relativt billigt jämfört med andra saker, tex bilkostnader etc. Har dock energilampor osv, men ändå.
Jag ser tyvärr bara kärnkraft som alternativ för framtiden (jag ser mig själv som miljövän), sen om den 4:generationen kan bli något i närheten av vad som sägs så vore det fantastiskt. Men så bra blir det förmodligen inte.
/Vill kunna fortsätta använda datorn även i framtiden.
jag skulle inte bli förvånad om vi fick en incident med något av de nybyggda kärnkraftverken framöver.
SvaraRaderaDet går inte att bygga kärnkraftverk med maximal säkerhet när det är ett myller av företag inblandade som alla försöker kapa kostnader och anlitar tusentals olika arbetare med varierande kompetens.
De nya kärnkraftverken i Finland har potential att bli de fria marknadsliberalernas största misslyckande där hundratals entreprenörer alla försöker spara en liten slant och slutresultatet ger ett kärnkraftverk med lägre säkerhet än nödvändigt.
varje rörstump får under och efter bygget kontrolleras av skattekronor och skiten kunde från första början varit helt statligt och då hade vi sluppit stora delar av den kalleanka mentalitet som råder just nu i Finland.
Lars:
SvaraRaderaJag tar siffran 64 öre per kWh för breakeven för vad den är. Det är deras uträkning av det, men den illustrerar i alla fall den ekonomiska risk som kärnkraftsbyggen innebär. Om det är något som ekonomer är bra på så är det den typen av uträkningar.
De säger ju själva också att denna siffra bygger på optimistiska antaganden om byggkostnader.
Om sen priset på energi går upp framöver så kanske "standardelpriset" kommer att ligga en bra bit över 64 öre/kWh, men då kommer å andra sidan också byggkostnaderna att bli betydligt högre, eftersom de är beroende av oljepriset, så då krävs ännu högre elpris för breakeven.
Lars:
SvaraRaderaJag håller inte med dig. Jag tror att vi istället för att ge oss in på vågspelet att bygga ännu ett kärnkraftverk i Sverige skulle satsa på att hålla liv i dem som vi har. Bara det kan bli nog så svårt med den energi- och resursbrist som kommer.
Bristen på alternativa förslag till energikällor är helt enkelt att det inte finns några som kan ge tillräckligt mycket. Läs som sagt mitt räkneexempel på energiersättning så förstår du förhoppningsvis att det är orimligt att uppehålla vår nuvarande energikonsumtion.
Enda alternativet blir då sparsamhet vad gäller energi.
Vad gäller energibrist, så visst, globalt blir den det största problemet. Men i Sverige har vi gott om el, men importerar allra största delen av fordonsbränslet. Därför blir det bristvaran här. Orsaken att jag tog upp det var att visa att kärnkraften inte kan ersätta oljan.
Det kommer inte att bli något elbilssamhälle. Det faller på en mängd orimligheter, t.ex. den uppbyggnad av infrastruktur med laddstationer som skulle behövas. You're world is about to get smaller... mindre resande kommer det att bli istället. Till Västkusten istället för till Thailand. Till lokala badplatsen istället för till Kanarieholmarna.
Hej hopp, eftersom du så snällt bad om att få uppmärksamhet...
SvaraRaderaTre korta nedslag:
1) OL3 är ett skitdåligt skött projekt av Areva. Ingen kan hävda annorlunda. De knäckte sig själva i budgivningen mot GE Mitsubishi.
Men är OL3 regeln, undantaget eller vad? En artikel i DI fördjupar sig i frågan.
2) Hela din ananlys beaserar sig på Citigroups åsikt. När jag får de Citgroups åsikter på övriga energislag och kan sätta dem i jämförelse med åsikten om kärnkraft, då kan vi få en intressnatare diskussion.
Citigroup är heller inte de enda som gör bedömningar. Som DI-artikeln citerar ovan har exempelvis Elforsk en annan åsikt om kostnaderna.
Och slutligen... det avgörande:
3) So what?! Detta är knappast ditt problem.
När det kommer kritan skall vi här i Sverige besluta oss för om förbudet av kärnkraft skall bestå eller inte. Och vad har då ekonomiargumentet med saken att göra? Vad är det de som vill förbjuda kärnkraften vill uppnå då?
Att på bästa pappa Anton-vis hindra Emil från att begå "vanvitt-affärer"? :)
[b]Om(!)[/b] det visar sig vara dålig ekonomi i kärnkraft är det upp till bolagen själva att upptäcka det... och när det blir dags för att besluta var man lägger pengarna kan du ge dig den på att bolgen har avsevärt mer koll på det än såväl du, som jag som Citigroup.
Detta gör att hela denna artikel är meninglös i debatten om vi skall tillåta kärnkraft eller inte. :)
Om vi ska köra "marknadskrafter"-argumentet, så kan vi ju göra det hela vägen. Låt dem bygga kärnreaktorer, men ge dem inget statligt stöd!
SvaraRaderaSedan är det ju inget som hindrar än att vi-staten skiftar skattebördan från arbete till resurser- och energi ändå.
Tror någon att företagen står i kö för att ta den risken?
Hur var det nu, ja visst ja, det kallades Corporate killer
Finland har inte sköt saken särskilt bra. Men varför se hur trötta gamla Europa agerar? Är inte Indien kärnkraftens framtidsland? Där vill man nog inte återgå till den fattigdom som man (även medelklassen) minns mycket väl.
SvaraRaderaFredrikN
"Låt dem bygga kärnreaktorer, men ge dem inget statligt stöd!"
SvaraRaderaÄr du lika ivrig att plocka bort elcertifikaten?
Hur som helst får kärnkraft idag inget statligt stöd, snarare så är den mycket mer beskattad än andra energikällor. Ska marknaden vara jämn och bra måste effektskatten bort.
Johan: Om du frågar mig, så nej, jag tycker inte att vi ska ta bort elcertifikaten.
SvaraRaderaJag tycker att vi ska minska slöseriet med energi och resurser, till det passar riktade skatter rätt bra. Däremot tycker jag man ska minska eller helt ta bort skatten på arbete.
Fundera över vilket samhälle den åtgärden skulle ge. Resultatet skulle troligen bli ganska nära det "hållbara samhälle" vi drömmer om.
Att det tar 10 år från planering till färdigt byggnad är ju snarare regel än undantag för stora byggen kärnkraftverk inget undantag.
SvaraRaderaMichael KarnerFors:
SvaraRaderaJag tror du missuppfattat mig. Min artikel utgör ingen argumentation för ett förbud mot kärnkraft. Den är istället en sammanställning som visar varför jag inte tror att det kommer att byggas särskilt många kärnkraftverk framöver - det blir helt enkelt för dyrt och ekonomiskt riskfyllt.
Den artikel du hänvisar till i Affärsvärlden har ju en annan åsikt än jag. Den bygger dock till stor del på Elforsks rapport från 2007 - mer om den nedan. Men det är inte svårt att hitta fler som säger samma sak som jag. Jag kan ösa på en bunt med länkar om du vill. Att jag hänvisade till Citigroup-rapporten beror helt enkelt på att den råkade vara en bra och tydlig sammanställning.
Men OL3 är inget undantag. Kolla in övriga kärnkraftprojekt och se vad de faktiskt kostar.
Areva säger själva numera (lite mer realistiskt efter OL3-fadäsen) att en 1600MW-reaktor kostar runt 6 miljarder euro.
Det verkar inte heller som om någon annan av konkurrenterna kan bygga billigare. Titta på prislappen för de två kärnkraftverk som Obama nyligen gav statliga garantier.
Därmed bygger Elforskrapporten, som är från 2007, på förutsättningar som redan är utdaterade. på s 66:
"Investeringen vid serietillverkning av EPR ligger vid 1600-2000 $/kWe."
Nej, enligt nuvarande priser snarare 5000 $/kW om jag räknat rätt.
Jag gjorde själv en snabb överslagsberäkning i Excel baserad på 6 miljarder EUR byggkostnad, 8 års byggtid, 6% ränta, 20 års avskrivning och kom fram till att breakeven var 54 öre/kWh - långt över Elforsks 27 öre/kWh. Och då hade jag bara räknat kapitalkostnaderna, inte driftskostnader.
Återkommer senare... just nu har jag inte mer tid.
Ylven, men du kritiserar i ena stunden att kärnkraft är subventionerad(vilket den egentligen inte är) medans du stödjer subventioner till andra energikällor.
SvaraRaderaVarför? När kärnkraften har mindre ekologiskt fotavtryck och mindre eller lika låga utsläpp under sin livscykel som vind, sol etc etc?
När det gäller dina "mördarfaktorer"
1. AREVA sjabblar, ingen förnekar det. Men alla andra byggen i världen, framförallt i Asien, går utan förseningar eller fördyringar. Vi har tappat kompetens i väst att bygga reaktorer, tar ett tag att få igång det igen. Nu när Korea gett sig ut på världsmarknaden på allvar med sina reaktorer med priser långt under Arevas så lär konkurrensen öka markant. Snart lär nog Kina göra desamma.
2. Det är snarare en fördel, speciellt i lägen då tung industri går in och samäger. För de kan förutspå med stor precision vad elpriserna kommer ligga på i tiotals år frammöver ifall de är delägare i en reaktor. Därav Boliden och andra tunga industriers stora intresse att bygga reaktorer i Finland och Sverige.
3. Jag vet inte riktigt hur du menar nu, men kärnkraften har högst tillgänglighet av alla energikällor och därmed så innebär den minst risk ur denna synvinkeln.
Flute, strålande inlägg!
SvaraRaderaRisken är ju att det kommer att byggas många nya kärnkraftverk då de finansieras av stater där skattebetalare får ta smällen 10 år senare när ingen ansvarig längre finns att ställas mot väggen. Det är ytterst få i ett projekt som med förstudie t.o.m. kan vara 15 år som kan ta ansvar och svara på varför det blev ALLDELES för dyrt.
Allt jag ber om är att staten skall hålla fingrarna bort vad gäller finansiering och låta marknaden sköta det för att få rätt kostnad och minimera antalet felsatsningar i kärnkraft. Men tyvärr är det nog ett hopplöst förslag att få igenom då det ligger en politisk vinst i att vara för kärnkraft och man kan troligen vinna ett val på att säga att vi skall bygga ut. Men det är ju inget som Moderaterna talar högt om då det ju går stick i stäv mot deras ideologi....
Sen är det ju en strålande vinkling på hur energibehovet av el verkligen kommer att vara i Peakoil spåren som om inget annat uppfinns omgående kommer innebära minskad konsumtion eg mindre tillverkning eg mindre energiåtgång.
Håll igång Flute!!
Flute: Jag tror du missuppfattat mig. Min artikel utgör ingen argumentation för ett förbud mot kärnkraft. Den är istället en sammanställning som visar varför jag inte tror att det kommer att byggas särskilt många kärnkraftverk framöver - det blir helt enkelt för dyrt och ekonomiskt riskfyllt.
SvaraRaderaFair enough! Om ingen vill bygga kärnkraft för att de inte gillar ekonomin så inte mig emot. Jag tänker inte tvinga någon. :)
JCSuperstar: Risken är ju att det kommer att byggas många nya kärnkraftverk då de finansieras av stater där skattebetalare får ta smällen 10 år senare när ingen ansvarig längre finns att ställas mot väggen.
Jo men det problemet har du ju vad än du bygger, inklusive förnybart. Om Vattenfall kursar idag, vem skall då ta han om deras vattendammar i Norrland? Om Porjus inte hålls efter riskerar vi att förlora Boden och Luleå med minst 20 000 döda.
Samma sak gäller kemiska industrier, oljehamnar, lager av farligt avfall, you name it...
Michael,
SvaraRaderaSant att statliga institutioner hjälper till med finansieringen av olika typer av industrier vilket kan vara fel. Men få av de projekten är så kapitalintensiva. Kapitalkostnaden för ett kärnkraftverk är ju den absolut största kostnaden, bränsle och löner är marginella till skillnad mot en kemisk fabrik eller pappersbruk. Därför får det hysteriska konsekvenser när kostnaderna rabatteras med kanske så mycket som 5 ggr vilket är fallet i Finland där räntan ligger på ca 2 % och borde hamna på minst 10 % med ett privat alternativ. Hur länge måste den reaktorn gå innan den tjänat in sin rabatt som är 8 procentenheter från förseningen som idag är 3 år (men mycket väl kan bli mycket mer)? Kan en fysiker räkna ut det?
Så bara för att samma sak gäller för befintliga anläggningar så skall vi skita i att bry oss om att kärnkraftverk kan överges alltså?
SvaraRaderaEtt övergivet vindkraftverk hotar på sin höjd träd inom 100-150m. Och kraftverken byggs oftast mer än 500m från närmaste bebyggelse.
Ett övergivet kärnkraftverk hotar en hel region.
Men den skillnaden förstår förstås inte dogmatiker.
Och angående vattenkraft och 20 000 döda i Luleå, då kan jag säga kärnkraft och 2 000 000 döda i södra Sverige. Lika realistiskt. Bägge påståendena är helt utan grund.
Om vi någonsin hamnar i en situation där kärnkraftverk "överges" så tror jag samhällets minsta huvudbry är vad som kan hända med kärnkraftverken...
SvaraRaderaCornucopia,
SvaraRaderaKan du förklara vad det är som är så hotande hos ett kärnkraftverk som stängts ner?
Grejerna står juh bara där, visst strålar det inuti reaktorn, men du menar att vi kan få jordbävning eller att någon skickar en missil mot det eller vad?
Mvh monkeyrider
Erosion, slitage, väder och vind. Utan underhåll håller inte betongkupoler för evigt. Men visst, du kanske slipper uppleva att de rasar, det blir dina barns barn som får ta smällen.
SvaraRaderaSedan har vi det där med plundring och vandalism, saker får inte heller vara ifred. Att fönster på övergivna fabrikslokaler går sönder beror på att ungdomar roar sig.
Och ja, det finns de som skulle vara korkade nog att ta sig in i ett övergivet kärnkraftverk "för att det är kul/fräckt/etc" även om det står dödskalleskyltar och radiakvarningskyltar precis överallt.
Tycker du verkligen på allvar att det är ett huvudbry ifall samhället har fallit samman så allvarligt att man överger laddade reaktorer?
SvaraRaderaJag kan tänka mig ett dussintal värre saker att oroa sig för, tex att öhh samhället har fallit samman? Att folk förmodligen dör som flugor igen av svält och brist på medicin etc etc.
Intressant läsning. Men jag tror inte man ska extrapolera in i framtiden alltför mycket från ett kärnkraftverk i Finland och den teknik vi har idag.
SvaraRaderaOm privata aktörer kunde bygga transnationella järnvägsnät i USA på 1800-talet ska det nog gå att även bygga en kärnkraftsreaktor i Sverige på 2000-talet.
Det stora problemet är som sagt den politiska osäkerheten. Hur kan man som investerare skydda sig mot att miljöpartiet inte får makten i Sverige och stänger ner alla kärnkraftverk? Finns det kapitalmarknaden där man kan försäkra bort denna risk?
Återigen saknar jag ett förslag på var vi skall ta vår framtida energi!
SvaraRaderaVisst det tar säkert 10 år att projektera ett nytt reaktorbygge - och det borde ha påbörjats för minst 10 år sen, men gjorde inte det pga av vissa korkade politiska beslut.
Och visst skall vi spara energi.
Men om vi inte all sätter oss i passivhus i skogen utan att träffa andra människor och utan att jobba så kommer vi ändå behöva energi (om inte annat för att bygga dessa hus). Och om man känner att teorin om att vi redan nått peak oil är sann, så har vi inte jättemånga år på oss innan bla hela transportsektorn kommer behöva ngt annat än olja - och oavsett om man använder etanol, väte eller batterier så behöver man ngn stans i kedjan tillföra energi.
Mao - har vi råd att utesluta ngn hållbar kraftkälla ur energimixen !??
Jag saknar också beräkningar på vad de kärnkraftverk vi har i dag har kostat staten - dvs när man byggde dessa för 40 år sen så investerade man ännu mer pengar än vad vi skulle behöva investera idag (eller hur ?) - har detta återbetalat sig ??
Är det så så håller jag med neoliberal agenda: Den största risken är att irrationella politiska beslut då lägger ned ett nytt verk innan det återbetalt sig.
Vad gäller risken för övergivande så håller jag med om att om ett laddat verk överges så har troligen samhället redan rasat ihop - och då finns det många problem i samma storleksklass.
Om inte samhället har rasat så ingår omhändertagande av avfallet samt nedmontering/sanering i "priset" och är mao redan betalt.
Jag håller dock med cornu: Att dammen ovanför Umeå överges och rasar ihop är ungefär lika otroligt som att ett kärnkraftverk skulle göra det - varför ett övergivet kärnkrafteverk automatiskt skulel orsaka 2m människors död förstår jag dock inte, men iof över tid så kanske en hel del ämnen läcker ut och på ett par tusen år kanske så många har påverkats och dött av den orsaken, även om jag tror att utspädningen när radioaktiva ämnen efter sönderfall letar sig ut i grundvatten och atmosfären troligen skulle minska det antalet rejält !
/K
Skillnaden med ett kärnkraftverk som lämnas vind för våg vid en eventuell samhällskollaps och svält och sjukdommar är att svält och sjukdommar dödar bara just dem som drabbas av det, men en miljö som fått radioaktivt avfall spritt över sig kommer att påverka och skada även ofödda generationer, tills den släktgrenen dör ut.
SvaraRaderaylven, argumentet är felaktigt för det är ett totalt dassrulleperspektiv som används riktat mot kärnkraften men som egentligen har långt större konsekvenser.
SvaraRaderaI ett sådant samhälle har exempelvis sjukvården klappat ihop vilket bara det kommer att medföra katastrofer långt bortom vad ett tomt kärnkraftverk utan bränsle kan medföra.
Tittar vi på hela bilden av vad en sådan samhällskollaps skulle innebära är kärnkraften ett av våra mindre bekymmer, och definitivt inget som funkar som argument i dagens debatt.
Det kan ju nämnas som kuriosa att det svenska slutförvaret är designat just för att klara av denna typ av totalt sammanbrott av samhället, så att kunskapen försvinner och vetenskapen om radioaktivitet glöms bort. Vilka andra avfallsförvaringar kan du säga detta om?
Kan du exempelvis säga detta om oljehamnen på Hisingen, eller kommer det området vid civilisationens kollaps att bli en enda stor giftig oljepöl?
Att ha "abandonment" i åtanke är givetvis nödvändigt, vilket historien tragiskt nog har bevisat. I det här fallet gällde det ett sjukhus. Men ingen säger väl för den sakens skull att vi skall riva all sjukhus, eller hur?
Tack för en bra blogg med bra inlägg!
SvaraRaderaJag förstår dock inte beräkningen. När jag räknar grovt på kapitalkostnaden kommer jag fram till ca 27 öre vid annuitetslån på 40 år och 5 % ränta. Vid 20 år och 10 % ränta kommer jag fram till ca 55 öre. Detta beror naturligtvis på tillgängligheten hos verket, men finnarna är duktiga på att köra sina verk.
Förr trodde man att kärnkraftverk hade en teknisk livslängd på ca 25 år då man inte kände till hur reaktortankarna klarade av bestrålningen (orsaken till att kärnkraften skulle avvecklas 2010, 25 år efter O3 driftsattes). Nu vet vi att de klarar mycket längre tid och moderna kraftverk har livslängder på minst 60 år. Det är mycket svårt att förutsäga hur energipriset kommer variera på en 60-årsperiod, men om det går att ekonomiskt räkna hem kapitalkostnaderna på mellan 20 och 40 år kommer resten vara bonus. Detta kräver dock långsiktighet hos företagen.
Om nu olja blir en bristvara och vi även ska börja köra bilar på el kommer elpriserna garanterat hållas höga. Om vi tror att vi kan lägga ner kärnkraften och det blir billigare att inte ersätta den får vi nog tänka om. Dagens kärnkraftverk kostar omkring 17 öre / kWh. Bränslepriset är omkring 3 öre och därför ser många kärnkraft som en stabil investering. Om vi jämför dagens pris på kärnkraft ca 17 öre med morgondagens kanske ca 60 öre tycker inte jag att det är någon hög kostnadsökning jämfört med exempelvis hus, olja eller el.
Det finns även vissa testreaktorer där verkningsgraden kan höjas till ca 80 % genom att producera vätgas. Detta är dock en bit ifrån kommersialisering, men ändock intressant.
Vidare är diskussionen kring dödlighet hos kärnkraft mycket överdriven. Kärnkraft och strålning är ett område som har lika många myter som motståndare. Ett kärnkraftverk överges inte med mindre än att det först töms på kärnbränsle. Överges det innan detta är gjort har vi värre saker att oroa oss för. Den i särklass värsta möjliga konsekvensen någonsin för ett kärnkraftverk har redan inträffat i Tjernobyl. Detta kan omöjligt ske i svenska eller finska reaktorer.
Slutligen vill jag poängtera att nästan ingen kärnkraftsförespråkare är motståndare till annan miljövänlig energiproduktion.