Idag kan man läsa i SvD om den nya s.k. GDA-märkningen av mat. Denna nya märkning är svårbegriplig för många. Somliga säger vilseledande och jag är böjd att hålla med.GDA står för "vägledande dagligt intag" och är en ny märkning som du kan läsa mer om på dess hemsida.
GDA är en märkning som visar innehållet av energi, socker, fett, mättat fett och salt i ett livsmedel. GDA anges per portion och visar samtidigt innehållet i förhållande till den mängd som är passande att äta under en dag.Som SvD-artikeln påpekar är portionsstorleken löjligt liten för vissa matvaror. Vem har karaktär nog att bara äta 25 gram chips? 13 stycken chips blir det! Dessutom gäller portionsstorleken och referensvärdena för en vuxen kvinna, men samma portionsstorlek och referensvärden används på t.ex. frukostflingor som uppenbarligen marknadsförs mot barn.
Portionsstorleken är angiven på framsidan av förpackningen tillsammans med GDA-märkningen. En portion kan t ex vara en skiva bröd, ett kex, 30 g nötter eller 125 g yoghurt.
GDA-märkningen verkar ha tagits fram av skräpmats- och industrimatslobbyn för att förvilla konsumenter vad gäller deras produkter. Här är historian bakom, ur SvD-artikeln.
Bakgrunden är att brittiska myndigheter för några år sedan tog fram en ny tuff hälsomärkning för att möta fetmaepidemin. Den var utformad som ett trafikljus där skräpmat med mycket fett, socker och salt märktes med ett rött stoppljus.Men det visar sig att konsumenterna har svårt att förstå GDA-märkningen, och det är väl meningen. Vi ska inte förstå vilken skräpmat vi får i oss.
En grupp multinationella livsmedelsföretag med Unilever och Pepsico i spetsen svarade med att snabbt ta fram en egen märkning, utan de obehagliga rödljusen.
En studie gjord av det brittiska livsmedelsverket visade att sex av tio konsumenter missförstod GDA-märkningen medan bara två av tio missförstod trafikljusen. En annan studie visade att varannan britt inte klarade av den procenträkning som GDA-systemet bygger på.Hur förvirrande märkningen är förstår man när man läser om referensvärdena per dag som det bygger på.
| Energi | Genomsnitt | 2000 kcal |
| Socker | Högst | 90 g |
| Fett | Högst | 70 g |
| Mättat fett | Högst | 20 g |
| Salt | Högst | 6 g |
| Fiber | Minst | 25 g |
| Kolhydrat | Genomsnitt | 270 g |
| Protein | Genomsnitt | 50 g |
Vad säger våra kära lagstiftare då?
I Bryssel där en ny förordning om märkning förbereds har industrin mött större förståelse. Får EU-kommissionen som den vill kan en starkt GDA-inspirerad märkning bli obligatorisk redan nästa år.Livsmedelsindustrins lobbyorganisationer har tydligen lyckats bra. Men Livsmedelsverket då? Säger de någonting? De har ju nyligen kritiserat Äkta vara-märkningen för att vara förvirrande. Livsmedelsverket går först igenom ungefär de problem som jag har tagit upp här, men kommer sen till följande slutsatser.
Livsmedelsverkets bedömning är att så kallad GDA-märkning inte generellt sett på ett avgörande sätt är vilseledande för konsumenten. GDA-märkningen av ett livsmedel måste bedömas i varje enskilt fall.Det var ganska mild kritik, om man ens kan kalla den kritik. Inte för att jag hade särskilt mycket förtroende för Livsmedelsverket förut, men nu är det ännu mindre. Varför kritiserar man Äkta vara-märkningen så hårt, men inte GDA-märkningen?
Livsmedel kan på grund av GDA-märkningen framstå som mindre onyttigt än vad det är genom att livsmedlets innehåll av exempelvis socker eller energi anges i förhållande till orealistiskt små portioner. Eftersom portionsstorlekar inte är reglerade är det den enskilde företagaren som själv definierar portionsstorlekar för sina produkter. Även när det gäller portionsstorlek måste rimligheten avgöras för varje livsmedel som GDA-märks.
Bedömningen av GDA-märkningen är gjord mot Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel.
[Andra bloggar om livsmedel, fusk]
Inlägg
Jag har absolut inget förtroende för livsmedelsverket på någon punkt. De har gjort bort sig om och om igen på alla möjliga sätt och deras råd präglas av rådande ideologiska principer som vissa chefer har tagit till sitt hjärta.
SvaraRaderaNågra exempel:
De haft väldigt svårt att ta till sig forskning som visar på att det är snabba kolhydrater (speciellt i kombination med fett) som är en drivande orsak till fetma, inte fetma i sig.
De är ovilliga till folsyra-berikning av mjöl, trots att det i tex Kanada har visat sig minska antalet barn födda med ryggmärgsbråck, och är utan kända biverkningar.
Deras fiskrekommendationer för gravida (för att stoppa gravida från att få i sig fet fisk) har i alla fall tidigare gjort mer skada än nytta.
Hur de hanterade larmet om akrylamid för ett par år sedan var skandalöst.
Listan kan göras lång med alla olika exempel på hur Livsmedelsverket gör och har gjort mer skada än nytta.
Slutligen och det värsta; livsmedelsverket har iden om att man måste titta på den "samlade" vetenskapliga litteraturen. Istället för att titta på den senaste vetenskapliga litteraturen som bygger på det som forskarna fann stämde av de tidigare studierna. Därför kommer det att dröja väldigt många år innan Livsmedelsverkat bygger på den kunskap som vi vet IDAG är den mest uppdaterade. (och då om 20 år kan ju det möjligen ha ändrats igen).
Som ni hör, mitt förakt för livsmedelsverket är djupt rotat.
Har ingen som helst respekt eller förståelse för LMV.
SvaraRaderaJag undrar om dom medverkar till att göra människor sjuka så att en annan del av ekorrhjulet kan sko sej på andras olycka? Läkemedelsföretagen.....?
global
GDA står för "vägledande dagligt intag" Borde nog egentligen stå för
SvaraRadera"Vilseledande Dagligt Intag"
Jag konstaterar bara att nu är vi ju med i EU, och det är nog mycket naivt att tro på en vettigare livsmedelsmärkning framöver för en förbättrad folkhälsa innebär mångmiljardförluster för hela den industri som bygts upp i kölvatten av våra välfärdssjukdomar.
SvaraRaderaVisst är läkemedelsbolagen där, men hela industrin kring fetma och rädsla för ohälsa är så mycket mer och så mycket större, vem tjänar egentligen på att vi slutar äta kilovis med chips och att vi blir rädda för ohälsosamma livsmedel där märkninen är utformad mer som avskräckande "varningssyltar" ?
I sig tycker jag att märkningen är bra även om rekomendationerna i sig är ett eller ett par hundra % fel så visar borde det tända en varningslampa om % blir allt för hög.
SvaraRaderaProblemet är ju snarare dom patetiska portionerna. Rimligen borde märkningen vara för hela förpackningen och enheten inte var procent utan dagsförbrukning.
Ex. står det fett 5 skulle det vara allt fett man behövde för 5dagar.
@Logi: Fett för 5 dagar. För vem då? Ett barn, en kvinna, en man, en pensionerad kvinna eller man?
SvaraRaderaI USA beslutade FDA att mat bara fick innehålla max si och så många gram transfett för att få skriva "Inget Transfett". Vad gjorde livsmedelsproducenterna då? Sänkte portionsstorleken så graminnehållet kom under riktlinjen.
Och nu håller EU på att godkänna samma system i Europa. Vi har Unilever och Monsanto et al att tacka för all sk-t som finns i mat.