2011-07-15

Vad gör de på banken?

En ypperlig förklaring av hur banker fungerar från professor Richard Werner.

Om du inte tidigare har förstått hur pengar skapas i vårt samhälle, så får du veta det här.

31 kommentarer:

  1. Tack för en bra länk, det är ett sjukt system det där.

    SvaraRadera
  2. En väl skött bank är ju bättre än en guldgruva!

    SvaraRadera
  3. Mycket bra förklarat av herrarna. Sådant här ska förklaras simpelt och enkelt utan massa överdrivna termer. Vi lever verkligen i en illusion.

    SvaraRadera
  4. Två vinnande strategier:
    1. Vara bank och låna ut så mycket som möjligt till folk som betalar ränta. Dvs hitta en realt växande ekonomi att pumpan in pengar i.

    2. Låna så mycket som möjligt och sedan säga "piluttan dej" till banken. Typ Grekland.

    Det känns lite märkligt när "piluttan dej" är formaliserat i avtalen som för amerikanska bostadslån.

    SvaraRadera
  5. Jag gjorde lite snabb research för ett tag sedan vad som krävs för att få en banklicens. Förutom aktiekapital så kostar ansökan i närheten av 300 miljoner som brinner inne om ansökan blir avslagen. Förmodligen mest en parantes för att säkerställa att 'rätt' folk startar banker.

    SvaraRadera
  6. Jag har förresten sett liknande beskrivningar av bankväsendet från guldsäljare, vänstermänniskor, amerikansk ultrahöger och folk som mest verkar vilja folkupplysa. Samma typ av kritik men olika idéer om vilket system som borde finnas i stället.

    Själv har jag inte kommit längre än att det finns en eller flera "multiplikatorer" som rör inlånat kapital och bankägarkapital. Ganska mycket av det inlånade kapitalet som täcks av insättningsgarantin. Någonstans i detta borde de groteska mängderna "fluffkapital" skapas som snurrar runt inom de finansiella marknaderna. Jag lär inte gräva så mycket mer än så men när dammet har lagt sig kommer jag att läsa nästa bok av Johan Norberg och tankar från helt andra håll.

    Om alltihopa är ihåligt skulle det kunna vara en delförklaring till de envisa bonussystemen som grasserar ännu mer i länder med världsledande finansföretag. Om människor som kan insidan av systemen upplever dem som en fasad som kan rämna när som helst bör det ge en motivation att plocka ut värden att säkra i reala tillgångar oavsett vad det betyder för trovärdighet och moral. Finns det stabilitet i systemen ökar incitamenten att knega på långsiktiga jobb med höga lön och möjlighet att styra olika utvecklingar i stället för att hitta sätt att tömma ur värden för att kunna fly.

    Blir det en spektakulär krasch skall det bli intressant att se vad det sedan blir för reduktioner i olika stater när demokratiska eller despotiska statsledningar plockar in reala tillgångar som har vandrat iväg genom bedrägliga system. Detta skedde t.o.m. i Ryssland även om det var en process där oligarker konkurrerade ut varandra.

    Nåja, undrar hur det går att patcha, idéer någon?

    Själv håller jag på minimala förändringar inom existerande lagar och traditioner som ett sätt att minimera risken för misstag och upprördhet. Jag gillar de höjda kapitaltäckningskraven, eller vad det nu heter, att höja kraven och vartefter konkursa bort de sämst fungerande bankerna som tar de största riskerna och styra över mot mindre riskfyllda investeringar borde vara en bra riktning. Å andra sidan lär en del "satsa allt på rött" i stället för att riskminimera.

    Spännande tider, med lite tur sker det så mycket förändringar att olika tings ordning blir begripliga.

    SvaraRadera
  7. Intressant video. Det är inte fullt så enkelt att banken skapar nya pengar. Jag har byggt kreditsystem åt en storbank och det som sker vid utbetalning av ett lån är att det samtidigt görs en kontering som slutligen hamnar hos Riksbanken - därmed kan Riksbanken kontrollera pengamängden och om banken har tillräcklig säkerhet för de lån som ges ut.

    Det man kan diskutera därmed är om 1% i kapitaltäckningsgrad för banker är tillräckligt. Det kanske borde vara 2,5%, men det skulle leda till högre kostnader för låntagarna/kunderna.

    På sjuttiotalet var ländernas skulder höga också. Det ledde enligt en ekonoms förklaring till att det blev "ont" om pengar och att räntan som långivarna krävde blev hög ca 8%-10%, högt över de 5% som annars är medelvärdet sedan år 1900.

    Kan det bli utfallet nu också? För många av kunderna har nog inte marginaler att betala så hög ränta. Stater kan höja skatten. Det kan inte låntagarna.

    Idag är det kris i Kalifornien. Mängder av hus och kapitalvaror är till salu och har fått låga priser. Mycket av det som händer i väst startar där på västkusten och inom 1-2 år sprider sig till Europa/Sverige.

    Läget är allvarligt.

    SvaraRadera
  8. Hur kan Riksbanken med detta system hålla koll på inflationen?

    Det låter för enkelt att bankerna kan öka penningmängden så pass mycket så borde vi ha en enorm inflation (finns andra youtubeclip som också tar upp att de 990 USD också kan sättas in och bli mer pengar).

    SvaraRadera
  9. Det vore intressant med en jämförelse mellan hur det fungerar i Sverige och USA. Det finns en risk att folk får för sig att svenska banker fungerar som amerikanska ungefär på samma sätt som många har fått för sig att svenska rättegångar fungerar som amerikanska.

    SvaraRadera
  10. Jag tycker inte det här verkar rimligt. Jag är inte i branschen men ska försöka förklara hur jag har fått för mig att det fungerar.

    Om vi gör en liten rimlighetsbedömning. Jag sätter in 10000 kr på ett konto i banken. Banken betalar för detta 2 % ränta, dvs 200 kr/år. Banken sätter in samma summa i riksgälden som reserv och får för det samma ränta (det kan väl skilja några tiondels procent). Alltså har de ingen kostnad för min insättning som ligger som reserv. Banken vill alltså ha så stor reserv som möjligt och kan aldrig få för mycket pengar insatt på vanliga sparkonton. Med 10000 kr i sin reservpott så får banken rätt att låna ut 990000 kr till familjen som köper grannhuset till 4 % ränta. Det ger en intäkt på 39600 kr per år.

    Detta skulle innebära att banken varje år skulle göra en vinst på sin utlåning på ca 4 gånger den insatta summan. Bankerna har räntenetton på några miljarder per år, hade det här resonemanget stämt så hade summan varit många gånger större.

    Det som inte talas om i det här inslaget är att efter att banken har lånat ut 990000 kr till min granne så måste banken låna upp de här pengarna någon annanstans och själva betala ränta på dem. Det är därför vi har fenomen som bostadsobligationer och begrepp som interbankränta och reporänta. De två sista är räntan som banken betalar för att låna pengar av andra banker eller av riksbanken om de inte lyckas ge ut obligationer och liknande till en summa som motsvarar det utlånade beloppet.

    Anledningen till att lånet ökar penningmängden är att pengarna som min nya granne har betalat för sitt hus till slut hamnar någonstans, oftast efter ett antal steg i någon slags pensionsfonder som köper bostadsobligationer. På så sätt har lånet skapats ur tomma intet, men på banken så finns det för varje tillgång av utlånade pengar även en skuld av inlånade pengar.

    Kapitaltäckningsgraden som någon nämner är väl heller inte samma sak som reserven, utan handlar om hur stort eget kapital banken måste ha jämfört med reserven av pengar som finns insatta på konton.

    Som jag skrev i första stycket så är jag bara lekman på området så det kan finnas några fel i det jag har skrivit. Fundera dock på varför det överhuvudtaget finns något sådant som bostadsobligationer om resonemanget i filmen är fullständigt.

    SvaraRadera
  11. Neoliberal Agenda2011-07-16 18:58

    Det intressant är inte exakt vilken mängd bankerna lånar ut, utan på det sätt pengar blandas ihop med krediter.

    Om vi hade haft ett sunt monetärt system så skulle pengamängden vara relativt konstant, alternativt öka nån procent varje år. Här kan man tänka sig pengar som backas upp av 100% guld i ett kassavalv. Att öka mängden pengar vore omöjligt utan att gräva upp nytt guld ur marken. Pengar är den gemensamma vara vi använder för att prissätta allt annat i samhälle. Ju mindre den rör på sig desto bättre.

    Sen har vi krediter, vilket är något helt annat. Krediter skapas av person A som ger en mängd pengar till person B under en given tid. För detta vill A ha en kompensation, dvs ränta. Hur hög räntan blir beror på lånets längd och antalet låntagare/långivare i ekonomin. Vill många låna så går räntorna upp och om många vill spara så sjunker de.

    SvaraRadera
  12. I ett sunt monetärt system borde mängden pengar variera i takt med den totala mängden kapital, på det viset blir värdet konstant vilket är mycket praktiskt i vardagen.

    Undrar vilket system som kan fungera bra men en ekonomi som kryper under en längre tid? Det system som vi har nu förefaller ha fungerat ganska bra med en växande ekonomi, bra så när som på att tillväxten på sina håll har varit skadligt desperat.

    SvaraRadera
  13. En bra video, men Werner lyckas inte riktigt beskriva skillnaden mellan pengar och krediter, därför kan det vara förvillande för de som inte fattat galoppen. Tex anonym 19:24 tror att bankerna skapar pengar, men det gör de inte, de skapar krediter. Krediter skiljer sig från pengar på det viset att de förintas när de återbetalas. Och visst har vi haft en hisklig "inflation" av bostadspriser, men denna prisstegring går om intet när krediterna dödas, vid en kommande krasch på bostadsmarknaden. Banksystemet skapar alltså inte inflation i egentlig mening, däremot ett pyramidspel av "ständigt" stigande tilllgångspriser, dvs så länge kreditexpansionen pågår. Sedan kraschar det hela, som i alla pyramidspel.

    /Edward

    SvaraRadera
  14. Men bäste herr Edward, beakta följande: 1875 var 6 gram silver lika med en svensk krona. 1942 var 6 gram silver också lika med en krona. 1968 var 2,8 gram silver lika med en krona.

    Idag behöver du femtio svenska kronor för att köpa det silver som förr fanns i varje svensk enkrona. Det är en 98%-ig värdeminskning av SEK!

    Vem ska vi enligt dig hålla ansvarig för det, om det som du säger inte är banksystemet som orsakar inflation?

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  15. Guldkalle, silvret förbrukades, mestadels till fotografering, samtidigt som ekonomin växte. Dessutom hade vi inflation.

    SvaraRadera
  16. Nå, men då kör vi guld istället då.

    1873 var 8,06 gram lika med 20 svenska kronor. 1925 var 8,06 gram också lika med 20 kronor. På sedlarna förkunnades det att dessa kunde lösas in mot guldmynt, där ett 20-kronorsmynt innehöll just 8,06 gram guld.

    Med dagens guldpris på drygt 330 kronor per gram får du betala mer än 2600 kronor för lika mycket guld.

    Utvecklingen är mycket likartad: Till en början är kronans värde i princip oförändrat under mer än 50 års tid, därefter minskas värdet i ett par rejäla steg och sedan faller valutan fritt. Det fallet har nu pågått i runt 40 år, men tilltagit betydligt sedan 2005. Och folket har aldrig fått rösta om att välja bort guld och silver.

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  17. Anonym 23:12 är inne på nåt intressant. Han/hon nämner att bankerna skulle ha enorma räntenetton om det i praktiken fungerade på detta sätt. Och varför finns det bostadsobligationer och interbankränta?

    Och varför finansierar sig bankerna kort för att låna ut långt (vilket är grunden för bankverksamhet)?

    Helt klart är att filmen inte ger hela bilden av hur det fungerar i verkligheten.

    Flute, har du något att bidra med i denna diskussion?

    SvaraRadera
  18. Äntligen lite diskussion, många som säger hur det egenltigen är och sen så håller alla i tråden med...

    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Components_of_US_Money_supply.svg

    Som ni ser så växer peningmängden exponentiellt samt att bidraget från FED är obetydligt. Hur ser det ut för Sverige? Vill minnas att jag har sett en graf från Riksbankens hemsida på inflation i Sverige från 1850 till i dag och den ser exakt likadan ut som den amerikanska versionen.

    Bara en tillfällighet att M2 stack i väg mot himmlen efter Nixon skrotade Bretton Woods systemet?

    Q

    SvaraRadera
  19. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  20. Guldkalle, då var guld valutan, nu är det en ovanligt pålitlig "antikvitet" som aldrig brukar krascha helt i värde. Jag skulle hellre köpa guld än oljemålningar men allra helst skulle jag äga något produktivt.

    Det som hände 1900 kallt var även att den reala ekonomin började växa mycket snabbare än tillgången till guld. Och sedan hade vi givetvis även inflation ovanpå det.

    SvaraRadera
  21. "Professorn" har fel. Att banken skulle kunna låna ut mera än vad banken själv lånat stämmer helt enkelt inte. Gör er egen research och tro inte på sånhänt skräp, filmerna money as debt och andra motsvarande hör till samma kategori som det här. Kolla t.ex. artikeln om fractional reserve banking i wikipedia för hur det fungerar på riktigt. Eller kolla hur en banks balansräkning ser ut, t.ex. någon av de svenska bankerna.

    SvaraRadera
  22. Anonym 10:31 skriver att det är skillnad på "pengar" och "kredit". Jag hävdar att det är det inte. Bankkredit fungerar som pengar. Mitt kontoinnehav i en bank är bankkredit och jag kan köpa saker för det och betala skatt för det.

    Max 00:49: Professorn har rätt. Ingen har påstått att banker lånar ut mer än de lånar in. Tvärtom, får inte låna ut mer än de lånar in, om de gjorde det skulle penningmängden bli oändlig. Men den sammanlagda effekten är att när en bank skapar en ny kredit så skapas nya pengar. Detta kan du läsa innantill i tex. Prof Lars Jonungs bok "Makroekonomi" som används vid svenska universitet och högskolor. De spenderas, blir ny inlåning i nästa bank, som i sin tur kan skapa en ny kredit av en fraktion (typiskt 95%) av det beloppet. När skulder återbetalas kvittas "pengar" mot skulder och försvinner. Men skulder skall återbetalas med ränta varför skuldsättning och penningmängd alltid måste växa. Nya pengar måste skapas i form av ny bankkredit, så att redan existerande skulder kan återbetalas med ränta. Detta är ett pyramidspel som alltid måste växa för att inte kollapsa.
    Mats L

    SvaraRadera
  23. Mats L: Jag håller helt med om vad du säger i ditt inlägg. Men visst påstår ju professorn att man kan låna ut mera än man lånar in. Han säger ju att banken kan låna ut 9900 mot 100 i depositioner.
    Max

    SvaraRadera
  24. Max 12:51. Nej, precis som du säger är ju bankens balansräkning alltid i balans, Werner visar inte hela bilden där. Men om en bank tar emot 100 i ny insättning så deponeras dessa i valvet (mynt och sedlar) eller i bankens kontoinnehav i CB (elektroniska pengar). Om banken har ett reservkrav på sig, som Werner beskriver, så kan banken låna ut typist 95 av dessa 100. Men om "insättningen" sker i form av nytt ägarkapital, nytt eget kapital, så kan banken skapa en ny kredit på typist 20 ggr mer de hundra blir typ 2000. Tex. bankens räntevinst blir ju nytt eget kapital (skuld i BR) samt innehav i CB (tillgång i BR), mao. bankens kapitaltäckning och reservkvot förstärks. Varje krona i räntevinst ger banken möjlighet att skapa typiskt ca 20 nya kreditkronor, som det ser ut i Sverige. Om jag minns rätt så finns det inga reservkrav i Sverige, bara kapitaltäckningskrav. Jag tror att definitionen av kapitaltäckningsgrad är (eget kapital)/(riskvägda tillgågnar). Kan ngn bekräfta detta? CB nekar aldrig en bank att sätta in medel hos dem. Om CB behöver öka/minska balansräkningen så gör den det "at will", genom köp/försäljning av "repor" öppna marknadsoperatoiner och allt vad det heter.

    Mats L

    SvaraRadera
  25. Mats L 13:15. Jo, banken kan låna ut ca 20 ggr sitt eget kapital. Men dessa pengar skapas inte ur toma intet, banken måste låna upp dem. Vi skall inte blanda ihop det egna kapitalet och bankens inlåning som professorn gör, kolla ca 1:50 - 2:10 i videon.
    Att bankerna däremot skapar nya pengar via "deposit multiplication" är ju så klart korrekt.
    Max

    SvaraRadera
  26. Max 14:05. De skapas visst ur tomma intet. Om du startar en ny bank med 1000 Kr. i eget kapital, så har du 1000 i kassa (tillgång) och 1000 kr. i eget kapital (skuld till ägarna).

    Nu kan du skapa en ny kredit på 20 000 kr till en låntagare. Dessa 20 000 hamnar som ett kontoinnehav på låntagarens konto, dvs ur bankens synvinkel en skuld, ett löfte att direkt betala mynt och sedlar om kontoinnehavaran så begär. Samtidigt äger du som bankir en fordran på låntagaren, Bosse Bolånetorsk, på 20 000:- som skall återbetalas i framtiden med ränta. Dessa 20 000:- är helt nya pengar som inte existerade innan. Total balansomslutning är nu 21000:-. På tillgångssidan: fortfarande 1000 kr i kassa, samt en fordran på Bosse B på 20 000:-. På skuldsidan: 1000:- i eget kapital, samt 20 000 på Bosse B's konto, pengar som du när som helst skall kunna hosta upp åt Bosse om han begär det.

    Bosse spenderar nu dessa 20 000:- så att de hamnar i en annan bank. Det är först nu, EFTER att pengarna skapats, och därefter spenderats, som behovet för banken uppstår att låna in dem från någon annan, som du beskriver. "Någon annan" i detta sammanhang är typiskt den som tar emot de spenderade pengarna, en annan bank eller från centralbanken. Den ränta som centralbanken kräver för utlåning samt betalar för inlåning sätter ribban för var övriga marknadsräntor hamnar, och bestämmer därmed den allmänna prisnivån på kredit.
    Mats L
    ASPO Sverige

    SvaraRadera
  27. Mats L: Swedbanks senaste delårsrapport, balansräkningen finns på sidan 25(hoppas länken fungerar):
    http://www.swedbank.com/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/financial/cid_238141.pdf

    På tillgångssidan finns i det som lånats ut och några andra mindre poster. På skuldsidan finns det som lånats in. Swedbank har lånat in pengar närmast via kunders depositioner och emitterade värdepapper, dvs obligationer som sålts till placerare. Enligt vad jag ser har banken varit tvungen att låna in (eller ha i eget kapital) alla de pengar som de lånat ut.

    För övrigt kan jag som privatplacerare kommentera att bankbusinessen är långt från så lukrativ som bilden som ges i många källor på internet. Avkastningen på det egna kapitalet är i medeltal ganska lågt och bankerna har tendensen att gå i konkurs ganska ofta. Därför löns det oftast inte att köpa bankaktier om de inte säljer på börsen billigare än bolag i andra branscher.
    Max

    SvaraRadera
  28. Jag är herr Christopher Long, jag är bara en business man.Jag erbjuder lån till dem som behöver lån och villig för att betala mig tillbaka I erbjuder både privat och affärsmässigt lån med kapitalbas för £ 5.000 till £ 50,000 0.31 mellan 000 GB pund till individer...Om du vill ha ett lån, e-mail mig men om du inte är intresserad, du kan hjälpa mig att vidarebefordra meddelandet till någon av dina vänner som är villig att tala om honom eller henne att få ett lån kontakta mig.

    Fullständigt namn:...
    Sex:.............
    Telefon:...
    Land:...
    Kontakt adress:...
    Lån varaktighet:...
    Månadsinkomst...
    Belopp som krävs som lån:...
    Har du använt innan?...

    Du är välkommen och tack för gästfriheten
    Vänliga hälsningar
    Svara alla och vidarebefordra denna e-post: preciouslenders@gmail.com

    SvaraRadera
  29. Insättningar spelar ingel roll. Alla lån skapar två saker, 1: pengar och 2: ett skuldpapper. Skuldpappret säljs på kapitalmarknaden vilket oftast betyder att den hamnar hos Riksbanken som skapar nya pengar. På så sätt kan bankerna driva husbubblan precis hur långt som helst och hela tiden i efterhand balansera sina räkenskaper. På alla lån får de sedan en nettovinst på några procent. Att folk deponerar pengar på sina konton är inte av någon annan vikt för bankerna än att de kan hyvla av lite mellanskillnadsränta igen.

    När Riksbanken höjer räntan (snart) kommer husbubblan spricka. Detta kommer innebära massvis med hus som är belånade långt över sitt värde. Många lån kommer inte att återbetalas och då får vi en enorm kapitalimplosion, penningmängden kommer minska kraftigt och arbetslösheten skena än värre. Det fina med att penningmängden minskar är att alla som sitter på pengar eller möjlighet att låna kan köpa upp hus och företag billigt. Även råvaror, till och med guld och silver, kommer sjunka kraftigt i värde, ner till en tredjedel eller så.

    SvaraRadera
  30. Jag bara fått ett lån från detta företag kontakta honom om du behöver ett lån email honom nu debitsolution@gmail.com

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.