Noterat: USA, Kina, Indien

I fredags visade sig senaste inköpschefsindexet i USA ha stigit till 55,3 i juni från 53,5 i maj, vilket var första gången på fyra månader som indexet steg. Dessutom förväntades indexsiffran ha sjunkit till 51,8. Den oväntat höga siffran spädde på den redan optimistiska tonen på finansmarknaderna efter Greklands "räddning".

Frågan om USA:s budgettak har ännu inte lösts, utan istället resulterat i en massa politisk strid mellan bland andra Vita huset och kommande presidentkandidater.

Är det inte till och med bättre om USA går i konkurs? undrar Ron Paul. Och att centralbankschefen Ben Bernanke, som har specialstuderat Den stora depressionen, menar att den kris som USA precis har stiftat bekantskap med skulle blekna i jämförelse med den som väntar om inte taket höjs, är inget som Michele Bachmann ger mycket för. I stället pekar hon på att effekterna i det närmaste blev noll då skuldtaket rent formellt slogs i redan i mitten av maj. Att den situationen löstes genom en rad bokföringsknep och gav ärendet respit är inget som hon tycks bry sig om. Och hennes åsikter spelar roll, Michele Bachmann är populär.

Det så kallade Misery Index (summan av inflationen och arbetslösheten) har nått sin högsta nivå sedan 1983. Ser man historiskt så var dock Misery index betydligt högre på 1970-talet, men som jag påpekat förut så är arbetslöshetssiffrorna manipulerade. Den sanna siffran är snarare antalet med jobb som andel av den vuxna befolkningen. Jag ska försöka återkomma med en justerad beräkning av Misery index utifrån detta. Misery Index verkar för övrigt de senaste åren korrelera hyfsat mot de två siffror för USA som jag påpekade i mars att de såg ut att korrelera bra - statsskulden och antalet människor som får "matkuponger".

Inte konstigt att finansminister Anders Borg säger att "en dimma" lagt sig över återhämtningen och förutom Grekland även hänvisar till utvecklingen i USA.

För att övergå till Kina, så släppte nyligen SocGen en rapport om byggbubblan där.

The report argues that the exponential growth of real estate and infrastructure spending in China is unsustainable and a painful adjustment will occur sooner or later, although SocGen acknowledges that it is impossible to predict when the slowdown or correction will occur.

På den positiva sidan för Kina får vi väga in att det inte verkar som om de omtalade spökstäderna var så allvarliga. En journalist har rest runt i några av dessa och hennes foton visar välfyllda stadsdelar på ställen där Google Maps tidigare visat tomma gator. "Spökstäderna" verkar alltså åtminstone delvis handla om att det tagit längre tid än beräknat innan folk flyttat in.

Värre för Kina är de lokala myndigheternas skulder. Moody's påtalade igår att

Den offentliga skuldnivån i Kina är kanske 3 400 miljarder kronor större än vad den ser ut i räkenskaperna, om man tittar närmare på lokala myndigheters redovisning, enligt kreditvärderaren Moody's. Den dolda jätteskulden kan om tillväxten avtar ge stora kreditförluster och då bli ett allvarligt problem för kinesiska banker, varnar Moody's, som flaggar för att det kan bli sänkta kreditbetyg för berörda banker om inte problemet åtgärdas.

I förra veckan kunde man läsa att Kina för första gången genomfört en revision av de lokala myndigheternas skulder och funnit skulder på 1,7 biljoner dollar vid slutet av förra året. De varnade för risker för återbetalningen, inklusive ett beroende av att sälja mark. I en rapport i början av juni skrev UBS att de lokala myndigheternas skulder kan uppgå till 30 procent av Kinas BNP och kan generera omkring 400 miljarder i dåliga lån. En ekonom på Credit Suisse säger att detta är den största "tidsinställda bomben" i Kinas ekonomi.

Samtidigt försöker den kinesiska centralbanken att kyla ner den snabbväxande ekonomin och det inflationstryck den skapar genom att höja bankernas reservkrav.

Sedan oktober i fjol har centralbanken höjt reservkraven på bankerna nio gånger. Den senaste höjningen, som träder i kraft nästa vecka, är på 0,5 procentenheter till 21,5 procent.

Övergår vi till nästa BRIC-land Indien, så höjde centralbanken räntan för två veckor sedan, vilket var tionde gången sedan början av 2010. Detta var också för att stävja inflationen.

Man kunde också nyligen läsa att Indien planerar att bygga ut sin kärnkraft till 20000 MW år 2020 och hela 60000 MW år 2032, mot mindre än 5000 MW idag. 30 nya reaktorer vill de bygga. Idag lider Indien av en elbrist på runt 12 procent under dygnets elintensivaste tid, vilket skapar problem med elavbrott i stora delar av landet.