Energigas Sverige kallar självklart inte heller fossilgasen för fossilgas, utan istället "naturgas". Just ordet "naturgas" är nog en viktig del i att gaslobbyn kan publicera sånt här. Media sväljer ordet "naturgas". Skulle de istället konsekvent ändra det till "fossilgas" när de skriver sina artiklar skulle vi säkert ha ett helt annat läge för gaslobbyn. Men kallar man fossilgas för naturgas kan man väl också kalla stenkol för "naturkol"? Tänk er hur skulle det skulle kunna låta i media då...
Branschorganisationen Energikol Sverige presenterar idag en rapport där de föreslår utbyggd infrastruktur för naturkol.I SvD kan man också läsa om hur biomassa ska förvandlas till grönt drivmedel.
- Det finns en stor potential för att kunna använda naturkol i den svenska energimixen, men tyvärr finns idag alldeles för liten kapacitet i de svenska hamnarna för att importera detta bränsle, säger Åke Steen, vd för Energikol Sverige.
Det ska helt enkelt bli gröna drivmedel som skapas av biomassa, det vill säga av kvistar, rötter, bark och andra restprodukter från skogen som kan få bättre användning framöver än att bara lämnas kvar eller eldas upp.Säkert går det genom forskning att hitta metoder att på mer effektiva sätt omvandla biomassa till drivmedel - där ligger inte problemet. Problemet med dessa "restprodukter" är att de behövs i skogen också. Tar vi ut biomassa ur skogen tar vi också ut näring, vilket påverkar framtida tillväxt. Som det nu är lämnas åtminstone en del av biomassan kvar när skogen huggs, men nu vill man tydligen åt även dessa sista slattar. Visserligen kan man återföra askan till skogsmarken, men det kräver transporter. Dessutom kommer inte det viktiga näringsämnet kväve med i askan, utan går ut i gasform. Sen kan man fundera på vad som händer med skogen som ekosystem om man tar ut så mycket biomassa, som annars skulle livnära diverse markorganismer. Hur påverkas markens fruktbarhet om markorganismerna försvinner?
Ett annat problem är förstås skalan på det hela - biomassan räcker inte till. Detta med energi från biomassa lider tyvärr av en hel del önsketänkande. Vi förbrukar idag sanslösa mängder med fossila bränslen och det går helt enkelt inte att ersätta dem med biomassa. Läs t.ex. Hillevi Helmfrids och Andrew Hadens numera klassiska rapport från 2006 "Efter oljetoppen - Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär?" där de gör beräkningar på hur mycket biobränslen vi realistiskt skulle kunna få fram.
Inlägg
Förstår inte riktigt din agenda Flute. Svårt att tro att en enda av dina läsare numera tvivlar på att vi måste ställa om till ett samhälle med lägre energianvändning - är det inte dags att börja diskutera hur vi kommer vidare?
SvaraRaderaDu upprepar ofta att biomassan inte räcker till någonting - det gör den. Det produceras biomassa motsvarande flera gånger den globala användningen redan idag. Allt kan inte användas för att det är för svåråtkomligt eler ger negativa effekter på framtida produktion eller på biologisk mångfald (oftast men inte alltid samma sak) men det finns en potential. Läs exv WWFs studie - noggrannt. Efter en betydligt mer omfattande och ingående analys än Helmfrid & Hadens landar de på att biomassa kan stå för 40 % av nutida energibehov. Resten måste vi spara.
Men det klarar vi. Utan extrema uppoffringar. Men det kräver optimism och jävlar-anamma - inte pessimism och fingerpekande åt alla som försöker göra något. Hjälp till med optimismen och peka på möjligheterna istället för att gräva pessimist-graven.
/Jonas E
PS. Återföring av skörderester till åker och skog är inget nytt - det sysslar vi med hela tiden - om än inte i tillräcklig grad. Transporterna är inget stort problem i sammanhanget - särskilt inte om de går på biobränsle. Det stora problemet är heller inte kväve - utan fosfor - och där är vår nutida enkelriktade flöde från gruva-åker-mat-avlopp-Östersjön ett betydligt större problem.
Anonym, hur stor är tillväxten av biomassa på jorden? Hur stor andel av detta kan vi använda som biobränsle? Alldeles för lite!
SvaraRaderaGer inte speciellt mycket för WWF:s studie även om den läses noggrant. Det räcker inte att vara optimist och ha jävlar anamma. Det är alldeles för mkt pladder om förnybar energi och kärnkraft, enligt David MacKay . Ta reda på fakta i stället! Tycker du ska ta dig en till på David MacKays beräkningar i boken "Sustainable Energy without the hot Air." 2009 års mest sålda bok i sen genre. Läs min recension på Ställ om www.stallom. se Enligt MacKay så kan vi (Storbritannien) på sin höjd ersätta 18 kWh per person av de 125 kWh vi behöver för att ratta runt våra liv på nuvarande konsumtionsnivå. Och 125 kWh är lågt räknat! Och vårt ekonomiska system kräver allt mer energi för att en ständig tillväxt för att skulder och räntor ska kunna betalas tillbaka! Annars brakar det ihop. Försök tänk bort detta med optimism och jävlar anamma om du kan.
Just det, Martin. Boken finns gratis på nätet för den som vill läsa den.
SvaraRaderaJonas E:
Jag säger inte att biomassan inte räcker till nånting, utan att den räcker till mycket mindre än vad många tror. Problemet med många beräkningar (exempelvis i SvD:s artikel idag) är att de räknar på alldeles för hög andel av oljan som kan ersättas med biobränslen. Det är de myterna jag vill slå hål på. Jävlar anamma kommer att krävas, framförallt när stora delar av det vi är vana vid sedan många år faller bort p.g.a. energibrist.
Sen håller jag med dig om att fosfor är ett betydligt större problem. Jag pekade bara på varför det pga kvävet är ohållbart att ta ut mer biomassa ur skogen.
"Det har ju även föreslagits att man ska ta biomassa från "restprodukter" från jordbruket, t.ex. halm. Där vet vi vad som händer då - matjorden försvinner."
SvaraRaderaDet här påståendet är så vilseledande att det skall betraktas som osant.
Om vi håller oss till halm så ser det ut så här:
ensidig spannmålsodling minskar mullhalten oavsett om halmen bortföres eller ej.
I en växtföljd som bevarar mullhalten har halmbortförsel ingen betydelse med avseende på mullhalt.
Flute - jag tror inte du hittar en enda av dem som läser din blogg som tror att biomassan räcker till att ersätta all energi vi använder idag. Jag tycker du använder din energi fel - använd den istället till att skapa det jävlar- anamma som behövs istället för att klanka ned på dem som faktiskt jobbar med att ta fram lösningar.
SvaraRaderaExakt hur mycket biomassan räcker till vet ingen, vi vet att det produceras ca 1600 EJ/år - dvs 4 ggr dagens globala energiförbrukning, vi vet att det finns potential att öka denna produktion rejält, sen går åsikterna lite isär om exakt hur mycket av denna biomassa vi kan använda. Men de som forskar seriöst på det (exvis WWF och IPPC) kommer fram till att biomassa kan stå för 140-170 EJ/år - dvs ca 40% av dagens energianvändning. Sen tillkommer sol och vind.
WWF och IPPC (Special Report Renewable Energy Sources (SRREN))har gjort noggranna beräkningar och sammanställningar av dagens kunskap. Låt oss hålla oss till dessa och inte körsbärsplocka åsikter från enstaka forskare som har en avvikande uppfattning (eller konsulter som räknat själva på kammaren...). Körsbärsplockandet överlåter vi åt klimatförnekarna.
Det kommer att bli knepigt nog ändå att ställa om, det blir ännu värre om sådana som du - som ju i grunden delar insikten om att nuvarande samhälle är ohållbart - dissar varenda försök till lösning.
/Jonas E
PS. att man inte återför kvävet vid skogsgödsling gör varken från eller till. Det kväve som skulle hamnat på hygget sköljs ändå bort efter 2-3 säsonger - och kompenseras mer än väl av det atmosfäriska kvävenedfallet.
Martin - vad MacKay säger är att det överbefolkade, hårdexploaterade Storbritannien inte riktigt klarar att producera förnybar energi nog för sin nuvarande energikonsumtion - inom sina gränser. Det må vara sant eller falskt - men det är helt irrelevant. Vi måste minska energikonsumtionen - där är alla forskare överens. Och vi lever i en global värld. Endast SD vill återinföra den isolerade nationalstaten.
SvaraRaderaJag är ganska förtjust i fossilgasinvesteringar förutsatt att de inte blir för dyra. Det vore bra för biogasen med ett nationellt gasledningsnät förutsatt att det byggs med ledningar med små dimensioner anpassade för tiden efter fossilgasen, större delen av driftstiden kommer troligtvis att vara med liten eller ingen import.
SvaraRaderaMedan oljan sinar och de krympande delarna av ekonomin hoppar från sten till sten kan naturgasimport ge olika industrier något årtionde av anpassningstid, framförallt om de är konkurrenskraftiga med andra länders industri. Det är inte lika bra som att konvertera till biobränsle, bygga nya kärnkraftverk eller vindkraftverk men å andra sidan går det inte att jämföra rakt av då det är bökigt att gör syntesgas av biomasa som rakt av kan ersätta naturgas i känsliga processer och likaså kan inte allt ersättas med el utan komplicerade processer.
Det knepigaste behovet är drivmedel för fartyg. På mycket lång sikt hoppas jag på mycket mer järnväg över kontinenterna, givetvis eldriven, små segelfartyg för udda transprter och gigantiska kärnkraftsdrivna container och bulkfartyg mellan kontinenterna men går det så bra tar det decennier att åstadkomma.
Så läge LNG terminalerna kan hållas fulla innebär de även beredskapslager och om hamnar, redare och andra företag bekostar investeringarna blir det en begränsad konkurrens med resten av ekonomin om investeringarna. Om det dessutom är så att det i grunden är en aggressiv investering som utgår ifrån att det går att bjuda över säg GB på en krympande marknad är det extra viktigt att investeringarna är en del av en rent kommersiell marknad och inte subventioneras.
Gasdelen av detta provade jag att plantera hos svenska gaslobbyister för fem år sedan och det togs sig lite. Småkul experiment men omöjligt att veta värdet av då det är självklara idéer och trender.
Rent klimatmässigt är det givetvis bäst att inte investera utan hoppas på en snabb kollaps som blir så kraftfull att det inte går att utvinna svåråtkomliga fossila bränslen. Det ger dock en hel del andra problem...
Anonym 2011-07-11 21:35:
SvaraRaderaOK, jag ser att jag hade fel och har strukit i artikeln.
RE: Martin Saar
SvaraRadera"Enligt MacKay så kan vi (Storbritannien) på sin höjd ersätta 18 kWh per person av de 125 kWh vi behöver för att ratta runt våra liv på nuvarande konsumtionsnivå."
Kommer du ihåg om MacKay nämde någon årtal när Storbritannien hade just 18 kWh/person? Intressant och veta om det var på 1800-t, början av 1900-t eller efter WW2.
Q
Magnus, du skriver "fossilgasinvesteringar förutsatt att de inte blir för dyra...anpassade för tiden efter fossilgasen, större delen av driftstiden kommer troligtvis att vara med liten eller ingen import."
SvaraRaderaDen typen av investeringar som du beskriver ovan kan man göra i värld med obegränsat kapital och fossilt bränsle, främst olja. Alltså ett oerhört dåligt förslag.
Du skriver "Det knepigaste behovet är drivmedel för fartyg." Visst det transporteras mycket i världen, men i jämförelse med den olja och fossilgas som behövs inom jordbruket (spannmål och köttproduktion) är det en rännil. Så länge vi inte tagit till oss detta lever vi farligt. Det har bl a FN:s jordbruksorgan skrivit i flera rapporter, men det verkar vara hart när omöjligt att nå fram med detta budskap, att vi äter olja.
Du skriver "Det är inte lika bra som att konvertera till biobränsle, bygga nya kärnkraftverk eller vindkraftverk" ...
Återigen får jag hänvisa till David MacKay och boken "Sustainable Energy..", som skrevs för att få slut på pladdret kring kärnkraft och förnybar energi och i stället ta reda på fakta. Läs boken på nätet eller min rec: www.stallom.se
Trodde att det var fler än Flute och undertecknad som noterat att fossilgasen som vi bara för ca 5 år sedan hoppades på skulle kunna vara ett övergångsbränsle, bara blev en from förhoppning. Det finns knappast ngt överskott av gas (inte olja heller för den delen då vi knaprar på våra reservlager för kristider) att bygga ledningar för. Varifrån ska fossilgasen komma? Sista "gaslandet i Nordsjön" Norge peakar sin gas 2020 enligt OD. Idag går den norska gasen till Storbritannien, då Sverige missade möjligheten att bygga ett gasnät från Norge för 10-15 år sedan.
Ryssland lär kunna distribuera gas i Nordstream till Tyskland max 15 år? Det är Globala energisystem beräkningar om jag minns rätt. Därför faller din förhoppning: "ge olika industrier något årtionde av anpassningstid".
Slutklämmen ställer jag inte upp på alls. Det är klart vi ska investera och använda de fossila bränslena främst olja till att bygga om strukturerna i samhället, så att vi skapa ett drägligt liv för kommande generationer med de förnybara resurser som står tillbuds.
Men det gäller att göra rätt investeringar och förstå skillnaden på konsumtionsåtgärder och investeringar och det gör vi inte i dag utan det handlar om BAU i de flesta fall. Förbifart Stockholm är bara ett exempel på huvudlös investering för framtiden.
Omställning av samhället blir ingen förnöjsam charterresa med sangria utan kommer att innebära både lidande och elände för stora grupper i samhället. Håller med om att det troliga scenariot är en finansiell kollaps där ekonomin nollställs och att det sedan växer fram något helt nytt i ruinerna av feltänket " evig tillväxt på en planet med begränsade resurser"
Magnus, som den nyfikna och vetgiriga person du är, ta nu och ge D MacKay en chans inkl de FN:s rapporter om jordbruket och olja.
http://www.worldwatch.org/files/pdf/Livestock%20and%20Climate%20Change.pdf
http://www.worldwatch.org/ww/livestock
Martin, jag optimerar inte för jämn global resursfördelning, jag optimerar själviskt för bästa möjliga lokala och regionala överlevandschans med sådana medel som inte skadar oss om andra använder dem i konkurrens med oss. Schysst men inte snällt spel och inom schyssta klubben kommer det vartefter att leda till en resursutjämning. Om andra länder förbereder sig sämre eller inte alls innebär detta att våra själviska investeringar i stället för osjälviskt stöd av deras konsumtion gör att de kör över klippkanten lite tidigare. Om vi skramlar ihop pengar för investeringar i andra länder kan det vara ok, jag stödjer EU avgift för infrastrukturinvesteirngar men inte för bidrag till destruktivt fiske eller nödhjälp för att upprätthålla medelhavsstaters överkonsumtion.
SvaraRaderaI minst 20 år planerades det för att det som vart Nordstream skulle dras som en landledning genom södra Sverige, översiktsplanereservaten finns bland annat kvar i Linköping. Jag tror det började med ett försök att importera billig danska Nordsjögas i stället för kärnkraft och sedan vändes funderingarna åt andra hållet. Att bygga en sådan ledning i dag skulle vara slöseri med stål och arbete och jag kan inte tänka mig att den går att räkna hem med dagens gaspris och i konkurrens med kunder med amorterad infrastruktur. Att bygga en klen ledning som är dimensionerad för att distribuera och jämna ut svensk framtida svensk biogasproduktion är däremot ett sätt att spara en del av dagens ekonomiska överskott i form av användbar långlivad infrastruktur.
När det gäller andra stora investeringar är pendeltågstunneln citybanan viktigare är förbifarten. Jag hade hellre sett en utbyggnad av tunnelbanenätet för att expandera Stockholm på fastlandet och Östra länken för att få redundans i vägnätet men så vart det inte. Jag hoppas fortfarande på mer tunnelbana och även spårväg, hur det blir med det kommer att bero på under hur lång tid vi har en stark ekonomi.
Överlag är jag mera förtjust i järnvägsinvesteringar än väginvesteringar men vägarna måste vara kvar för att landsbygden skall fungera och som du vet är jag optimist om möjligheterna för elektrifierade transporter. Jag tror det är rimligt med cyklar med hjälpelmotor för benklena, elscootrar och elbilar för stadspendling och även att trådlastbilar kan användas på riksvägar och genomfarter.
Jag tror alltså att förbifart stockholm kommer att få en trådfordonsfil i vardera riktning vilket räddar mycket av värdet med den. Det är inte den optimala investeringen utan bara en trolig hyfsad utveckling. Mår ekonomin hyfsat tror jag att det kommer att fortsätta byggas 2+1 och 2+2 vägar och två jättevägprojekt till i Stockholm och sedan är vägnätet färdigt för både dagens befolkning och en rejäl ökning. 2+1 och 2+2 vägar är bra för att blanda mycket lätta och tunga fordon och elektrifiera den tunga trafik som har sin nisch mellan järnväg och landsbygdstrafiken till jordbruk/skogsbruk/småsamhällen/udda industrier. Då jag vill använda marknader som verktyg för att åstadkomma det möjliga är jag mån om att järnvägen skall ha konkurrens, min favorit behöver investeringar men inte skyddad verkstad.
Jag är mycket medveten om att vi äter olja och även gas för kvävegödningsproduktionen. Det jag vill göra åt detta är att vi går över till att äta mer el. Kvävegödningen kan tillverkas med el, det har gjorts förr av Norsk Hydro och förädlingsindustrierna kan drivas med enbart el. Jag håller på och skissar lite på möjligheterna för eldriven jordbruksproduktion men det mesta av den är inte lämplig för detta, dock har jag identifierat ett knippe industrier som skulle kunna göra affär av det som borde vara möjligt.
...
SvaraRaderaDen största effektiviseringen skulle kunna göras genom att maten blir mycket dyrare så mycket mindre slängs, andelen kött som kräver mycket foder minskar rejält och vi helt enkelt äter mindre. Tyvärr finns det många människor som lever med små marginaler i länder utan överskott och sociala skyddsnät och dem kan det bli katastrofalt dåligt för.
Egen småskalig odling tror jag inte på som en huvudräddning men det är ett trevligt litet bidrag i de industrialiserade länderna. I icke industrialiserade länder är den massiva mängden småskalig odling avgörande och just där kan relativt små mängder gödning och kunskap om hur den används effektivast göra enorm nytta, framförallt i Afrika som har många helt utsugna jordar.
För att sedan frakta runt mat vartefter överskott och underskott växlar behövs det järnväg och fartyg, avbruten fartygstrafik är något som kan ge snabba och grymma kollapser. När det gäller transporterna behöver det hända en hel del mellan affären och hemmet för att få ned mängden bilturer med en kasse eller två. där förbrukas en märkbar andel av den olja i äter.
Jag har läst en del rapporter om detta och kommer att läsa de du har gett mig länkar till.
Och som sagt var, hoppa från sten till sten medan världen kanske rasar. Om naturgasen i Norge peakar 2020 går det att ha LNG drivna fartyg 2015-2030 och om andra konsumenter konkureras ut till 2040, 15-25 år är tillräckligt för en generation LNG konverteringar och LNG fartyg och det ger en generations andrum för att bygga järnväg och fartyg som i bästa fall bli vind och kärnkraftsdrivna och i värsta fall kol och oljeemulsionsdrivna.
Anonym, du skriver: "vad MacKay säger är att det överbefolkade, hårdexploaterade Storbritannien...." Det är lätt att glömma bort att Storbritannien är inte längre en isolerad ö med en isolerad utveckling, utan en del av EU:s gemensamma elförsörjningssystem. Där faktiskt oxå Sverige ingå. Det som händer i Storbritannien är en bra indikator på vår egen utveckling. Det är inte som du skriver "irrelevant". Att tro att vi i Sverige själva (regering, stat och kommun) kan bestämma över vart vår egenproducerade energi hamnar är synnerligen naivt. Vi är en del av EU även om många medborgare inte förstått konsekvenserna av detta.
SvaraRaderaNär det gäller din fråga: Kommer du ihåg om MacKay nämnde något årtal när Storbritannien hade just 18 kWh/person? Intressant och veta om det var på 1800-t, början av 1900-t eller efter WW2."
Anonym här avslöjar du att du inte läst MacKay och vad hans resonemang bygger på. Läs på eller läs min recension så kanske du infriar MacKays syfte med boken: att få slut på allt pladder och osaklighet kring förnybar energi och kärnkraft.
Hej Magnus! Det du beskriver är att måla en rosenröd bild av alla tänkbara möjligheter i framtiden - de kommande 5-10 åren. Ett förklätt BAU-light eller om du så vill omställning light. Dessvärre så hoppar du över de realiteter som gäller i de flesta fall. När gäller sambandet mellan Energi-Ekonomi och Ekologi. Rekommenderar The Crash Course av Chris Martensson, så att du får ihop helheten. Det räcker inte med att fokusera på olja/transporter. När du skriver: Om naturgasen i Norge peakar 2020" tappar jag lite av läslusten. Detta är ju ändå officiella siffror/uttalanden från det norska Oljedirektoratet OD. Är vi inte överens om fakta, då kan man bara prata förbi varandra och framför allt bara fantisera på och måla denna rosenröda framtid, där vi bl a förnekar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energi nästan är 1:1. Att håller vi inte igång BNP-tillväxten och låter ekonomin expandera så kan vi inte heller betala skulder och räntor. Fortsätter vi inte på den inslagna vägen så händer det som nu händer i Grekland- det ekonomiska systemet krackelerar.
SvaraRaderaSen råder jag dig till att revidera din syn på transporternas stora och osanna andel för att producera livsmedel från jord till bord.(Se FN:s och FAO:s rapporter. Du skriver: mängden bilturer med en kasse eller två, resor t o från butiken, där förbrukas en märkbar andel av den olja i äter. Hur står då? Så länge medborgarnas förleds att tro att bara vi löser "transportfrågan" så kommer livmedel att finnas i butiken är nog en av de största lögnerna i hela energi- miljö- och klimatdebatten. Fixar vi transporterna med elbilar, miljöbilar, tåg som går på kolel, biobränsle för flyget så kan vi rulla vidare som om inget hänt. Transporterna är en av de största myterna som våra politiker odlar för att visa handlingskraft och få sitta kvar vid köttgrytorna ett tag till.
Magnus du har säkert mycket kunskaper med det räcker inte med att löst fabulera om en rosenröd framtid utan att ta hänsyn till fakta, predikament, fysikaliska lagar och sambanden mellan Energi-ekonomi och ekologi.
Jag har sett "the crash course" ett par gånger men jag har misslyckats med att verifiera det som påstås med fler källor, det blir helt enkelt för mycket att kolla. Dock förefaller det bara att vara att vänta några månader eller något år för att se om det stämmer...
SvaraRaderaOch ja jag tror på de norska prognoserna, Norge är näranpå unikt med sin öppna statistik men jag kom inte ihåg det exakta årtalet. Jag kommer sällan ihåg exakta faktauppgifter som siffror utan litar nästan enbart på samband mellan saker.
Kan du rekommendera mig några referenser för fördelningen av fossilbränsleanvändningen inom västvärldens livsmedelskedja från odling till bord? Jag tar dig på orden att jag kan ha missat något och de länkar som jag fick om metangasutsläppen från uppfödning av idisslande djur gav inte så mycket för den här fråga.
Att transporterna drar mycket bränsle ser jag inte som en myt som odlas utan som ett besvärligt faktum när vi som i Sverige har ersatt det mesta av den fossila elproduktionen och uppvärmningen. Det är även så att det är de sista stegen i detaljhandelsdistributionen som drar det mesta bränslet.
För jordbruket borde det då återstå livsmedelsindustriernas el och värme, plast och papper och en del kemikalier för beredning och förpackning, logistiken till och från gårdar, drift av traktorer och gårdsanläggningar(el), produktion av gödning, produktion av bekämpningsmedel och till sist produktion av alla maskiner. (foderproduktionen blir en loop inom denna uppräkning, se djuren som en konsument. )
Så var finns felet?
För att försöka hålla det positivt försöker jag en gång till med möjligheterna:
Detaljhandelsdistribution, många fler och mycket mindre butiker och torg närmare konsumenterna, konkurrens som slår ut varumärken och förenklar sortimenten, storhandlande.
Förpackningar, ser inga större förbättringar då de minskar svinnet, kanske lokala returglassystem.
Livsmedelsindustri, där borde det gå åt mycket energi. Större andel matlagning från obehandlade råvaror i hem och restauranger och utsagning av industrier, byte från fossila bränslen till el, kyllogistik med eldrift och lagrad kyla (flytande koldioxid).
Storskalig logistik, Flygfraktad mat försvinner från marknaden i övrigt små förändringar, hybridlastbilar och trådlastbilar i stora städer, biogasdriva lastbilar och sopbilar, eldrivna järnvägstransporter, sjöfarten förändras långsamt.
Jordbrukets stallar och maskiner är tämligen elektrifierade och det mesta av växthusnäringen har redan bytt till biobränslevärme. Här bör det vartefter gå åt mer el till sänsongsvis elvärme för spannmålstorkning, bevattning, drift av biogasanläggningar och småskalig livsmedelsförädling t.ex. på gårdar med ca tusen kor.
Traktordrift, där behövs det biogas och syntetdiesel även om en del arbeten kan utföras med batteridrift. Behoven lär öka vartefter glyfosat blir oanvändbart pga oansvarig GMO utveckling och det går inte att räkna med att nya preparat fixar detta. Högvärdesodling som trädgårdsodling kan helektrifieras.
Kvävegödningen blir dyrare när naturgas byts mot el. Mineralgödning kommer från dieseldrivna gruvor men gruvor går att elektrifiera vilket även lindrar bristen på naturgummi för hjul.
Bekämpningsmedlen kommer nog att vara det sista som byter råvara då det är speciella processer som även kan beta bra för råvaran.
...
...
SvaraRaderaSå var finns de stora luckorna? Det jag tror är den värsta flaskhalsen är arbetskraften för att göra alla dessa gradvisa förändringar och om samhället håller ihop för att göra dessa gradvisa ändringar. Arbetskraftsbristen blir ännu värre om det skall lösas småskaligt men å andra sidan kan en folkrörelse för riktigt småskalig odling med tiden ge fler bönder osv.
Jag tror INTE på att biobränslena räcker till flyget, jag är nöjd om de räcker till den civila och militära helikopterflottan och gripenplanen. Vilja att flyga är dock mycket stor och det skall bli intressant att se om det motiverar teknikutvecklig och investeringar. Sedan behöver vi vare sig använda kolel eller få ont om el men det är en annan diskussion som kan bli mycket lång...
Vad är felet? Skriver du Magnus. Vet inte riktigt vad du menar! Men ett stort gigantiskt systemfel är att hela vårt samhället bygger på BNP-tillväxt som i sin tur kräver exponentiellt mer energi och andra naturresurser.Idag 87 % fossil plus uran 6 %. Koppar, tenn, zink jordartsmineraler etc. , andra mineraler är på upphällningen etc. Vattenbristen blir allt mer akut i stora delar världen. Vi har passerat flera sk planetära gränser bl a biologisk mångfald.
SvaraRaderaEtt annat fel är att vårt industriella kemikalie- och energijordbruk förutsätter fossilt bränsle. Att vår jordbruksmark är så stressad och full av kemikalier att den liknar allt mer döda lecakulor. Vi förlorar allt mer produktiv jordbruksmark genom industrijordbruket, skördarna har peakat. Att det tar 10- 15 år att återställa jordbruksmarken så att den kan producera livsmedel utan fossila bränslen.
Det är fel och en myt att det frivilligt går att effektivisera energianvändning. Vi har gjort det punktvis med aldrig när det gäller total energianvändning. Denna myt om energieffektivisering är endast ett fantasifoster bland politiker och energimyndigheten och företag som tjänar pengar på detta budskap. Effektivisering av energi lär endast komma att ske under tvång (ransonering)i ett skarpt läge. Och snart är vi där.
Det är också fel att vi dessvärre har fysikaliska lagar som termodynamikens huvudsatser som anger begränsningar som vi dessvärre inte kan över träda. Hur många politiker och forskare och media har nånsin beaktat termodynamiken?
För att inte tala om vårt finansiella och ekonomiska system som håller på att kollapsa bl a pga brist på energi främst olja, vilket kommer att omöjliggöra investeringar som skulle behövas för att ställa om samhället. osv osv osv
Var ligger felet? Att vi (Sverige)skönmålar vår egen förmåga att överleva en energi- och finanskollaps i vår omvärld, etc etc etc Det finns minimalt av kris- och riskmedvetande bland myndigheter,företag, kommuner och landsting, även om du hävdar motsatsen. Och en plan B om det värsta skulle hända saknas på de flesta nivåer i samhället. Även om du påstår motsatsen!
testinlägg
SvaraRaderaMartin, jag sökte inte efter svar på alla svagheter på en gång, det jag frågade efter var oljeförbrukningen i produktionskedjan från jord till bord. För att få en bättre helhetssyn behöver jag lära mig mer om delproblemen. Jag kan lugna dig med att jag inte är helt naiv, jag är inte en av dem som tror att plastkasseförbud löser detta.
SvaraRaderaDet intressanta med oballansen i ekonomin är vad som händer efter haveriet. Det jag hela tiden letar efter är sätt att åstadkomma investeringar som gör det lättare att klara förändringarna på ett moraliskt bra sätt. Alla dessa resursproblem kommer att få sin upplösning i en kombination av vaneförändringar, teknikanvändning och befolkningsminskning. Befolkningsminskning genom ekologisk kollaps, krig och lebensraum politik som utrotar konkurerande människor det som jag vill minimera så färre miljoner dör av det under epoken med sinande olja.
Det här är grunden till att jag är så envis med att förespråka alla andra energiproduktionssätt och välkomnar lösningar som lindrar problem utan att vara ideala.
Kan vi nu återgå till matförsörjningens oljeanvändning?
a
snabbt et jag frågade efter var oljeförbrukningen i produktionskedjan från jord till bord. För att få en bättre helhetssyn behöver jag lära mig mer om delproblemen. Jag kan lugna dig med att jag inte är helt naiv, jag är inte en av dem som tror att plastkasseförbud löser detta.
Det intressanta med oballansen i ekonomin är vad som händer efter haveriet. Det jag hela tiden letar efter är sätt att åstadkomma investeringar som gör det lättare att klara förändringarna på ett moraliskt bra sätt. Alla dessa resursproblem kommer att få sin upplösning i en kombination av vaneförändringar, teknikanvändning och befolkningsminskning. Befolkningsminskning genom ekologisk kollaps, krig och lebensraum politik som utrotar konkurerande människor det som jag vill minimera så färre miljoner dör av det under epoken med sinande olja.
Det här är grunden till att jag är så envis med att förespråka alla andra energiproduktionssätt och välkomnar lösningar som lindrar problem utan att vara ideala.
Kan vi nu återgå till matförsörjningens oljeanvändning?
a
snabbt
Nu förstår jag twitters popularitet, största textmassan som kan hanteras på en mobilskärm. Nu förstår jag twitters popularitet, största textmassan som kan hanteras på en mobilskärm.
SvaraRaderaDe otaliga produktlivscykelanalyser som gjorts av livsmedel av forskare, olika institut i Sverige och utomlands och även FN:s FAO visar entydigt att energin som byggs in i livsmedlet (inte kalorier) sker vid odling och vidareförädling.(Sorry orkar inte ange alla källor/rapporter just nu)
SvaraRaderaIdag använder vi nästan 10 kilokalorier för att få ut en kilokalori som mänsklig energi. M a o Ebberöds bank. Och just för rött kött är andelen groteskt stor. Själva transportenergin enligt LCA, är mindre än 2 % av den energi(fossil energi) som används direkt som dieselbränsle eller indirekt genom alla insatsvaror som behövs i vårt industrialiserade kemikaliejordbruk. Detta om något borde bekymra en politiker. Hur ska vi kunna producera/odla livsmedel utan fossilt bränsle till medborgarna när olja och gas blir en bristvara eller drar iväg i pris? Ekologiskt menar många. Ja, men det tar 10 15 år att ställa om vår jordbruksmark till att börja med och produktiviteten kommer att sjunka 30-40 %. Snacka om att våra politiker är dåligt pålästa och har fokus på fel fråga?
Jag får be om ursäkt för tre kaosartade inlägg från när jag försökte rädda en liten textmassa skriven i ett olämpligt verktyg. Synd att jag köpte fel mobil utan enkel anslutning för extern datatrafik och den är ännu inte utsliten.
SvaraRaderaMellan tummen och pekfingret har jag fått uppfattningen att transportenergin skulle vara närmare 1/10 del än 1/50 del. Det är mycket möjligt att det är fel.
Prioriteringsmässigt är det viktigaste att det odlas och förädlas så långt att stapelvaror blir lagringsdugliga. Är det räddat så långt är marknaden riktigt bra på att prioritera resten och går det att skatta fram bidrag till fattiga tror jag även att en rejäl kris kan klaras ganska bra utan ransoneringssystem. I ett sådant scenario blir givetvis rött kött mycket dyrt.
Som jag uppfattar läget är ett viktigt problem att en liten "överproduktion" som ger en säkerhetsmarginal ger priskollaps och då blir även ineffektiv vidareförädling lönsam. Detta gör mig positiv till spannmålsetanol med nästan samma motivering som LRF, inte som energikälla utan som användare av överskott som ger ett prisgolv genom att koppla spannmålspriset till oljepriset. Nackdelen är givetvis att många inte har råd att betala det priset, det ger en i stort sett oförsvarlig koppling mellan vår bilkörning och andras mat. Nyttan är att systemet inte borde svänga lika häftigt från överskott till underskott när den dagen kommer.
Spannmålsproduktionen i sin tur är beroende av oljebaserade insatsvaror och EROEI är inget vidare för etanol. De beräkningar jag har läst har fokuserat på klimatnyttan med CO2 kretslopp och läser man dem ur energihänseende blir det hyfsat för brasiliansk sockerrörsetanol och Agroetanol i Norrköping vars totala process skulle kunna tolkas som att man destilerar fram etanol med träflis och gör djurfoder av säd.
Som sagt var är min huvudlösning för att lindra problemen att få fram nya lokalt producerade bränslen till det etablerade jordbruket och dess befintliga maskiner som kan användas med små eller inga modifieringar. I utkanterna av detta kan eldrift gnaga på bränslebehoven och göra småskaligt arbete lättare för klena stadsbor.
För "kemikaliejordbruket" tror jag det är rimligast med samma typ av lösning, producera kemikalierna från andra råvaror och använd dem sparsammare och noggrannare. Exaktare användning har det redan gjorts en hel del med pga kostnaden för insatsvarorna och politiskt tryck så det är inget nytt och ovant att arbeta med. Här litar jag på att kvävegödningen är en dominerande andel men jag har läst på för lite för att vara riktigt säker. Det är därför jag är intresserad av tips om rapporter som har gett andra aha-upplevelser.
Räcker detta? Egentligen vet jag inte utan ambitionen är att göra det som går att göra och sedan räcker det så långt som det räcker. Förhoppningsvis blir vartefter mer saker praktiskt och politiskt möjliga så färre svälter ihjäl så jag vill även flytta det som anses politiskt möjligt och påverka ekonomiska prioriteringar.
Magnus du skriver "räcker detta" självklart räcker detta i din fantasi. Eftersom du inte verkar, vilket du själv säger komma ihåg fakta och olika källor, utan bara fabulerar på efter bästa förmåga så är det rätt meninglöst att fortsätta denna diskussion.
SvaraRadera"Idag använder vi nästan 10 kilokalorier för att få ut en kilokalori som mänsklig energi. M a o Ebberöds bank."
SvaraRaderaApropå fabulera.
Vad menar du egentligen? Att det är dumt att producera mat mha olja? Visst, åk bil istället.
Jag var otydlig, tanken var:
SvaraRaderaRäcker detta för att komma på tips om vad jag borde läsa för att fylla i de ur din synvinkel värsta felen när det gäller odling och livsmedelsförädling. Jag försökte översiktligt och självutlämnande exponera mina svagheter för att se om du skulle säga "läs XYZ". Jag hade troligtvis läst och sedan som vanligt glömt 98% av personnamn och numeriska fakta men kommit ihåg idéer och relationer mellan system.
Den illusion om Business As Usual som jag har är att det går att få regioner med hyfsad ekologi, trivsamma liv och kultur inklusive avancerad teknologi genom en flaskhals. Det ger utmaningen att göra dessa regioner så många och stora som möjligt. Utan det hoppet och ambitionen återstår ur min synvinkel inga konstruktiva möjligheter.
Det här är känslomässigt engagerande problem så jag förstår om du har blivit irriterad på mig om du tror att jag tar det lättsamt. Själv kämpar jag på om dessa frågor för att inte deppa ihop, om jag hade en bättre illusion och kunde ignorera det mesta av problemen skulle jag troligtvis få mera gjort. "Drill baby drill" har som andra verklighetsfrånvända religioner sina fördelar...
MR,
SvaraRaderaKvävegödning är en aggressiv kväveform som utgör ett allvarligt miljöproblem. Framtidens jordbruk måste med nödvändighet bli smartare (innehålla mer kunskap, mindre mängd insatt energi), Att sprida konstgödsel är helt enkelt våldsamt brutalt och primitivt, ungefär som ångbilarna i bilismens barndom, och hör inte framtiden till,
Utprisad konstgödsel kommer att förandra grödors inbördes konkurrenskraft och därmed våra kostvanor men detta är i sig inget problem, det är en process som har pågått sedan jordbrukets begynnelse,
Anonym, apropå fabulera. Ett klargörande för att producera livsmedel/ mat som motsvarar en kilokalori (om vi använder detta begrepp) så behöver vi 10 kalorier av fossilt bränsle. Jag vet att det är svårt att förstå detta. Vad Ebberöds bank står för får du själv söka på Wiki.
SvaraRaderaMagnus, ledsen om jag sårade dig. Jag menar att som opinionsbildare för en omställning av samhället då vi nått lite av vägs ände( en pågående finanskris, en begynnande energikris och uppenbar ekologik kris) bör hålla oss inom gränsen för de vad de fysikaliska lagarna tillåter, m a o Termodynamikens huvudsatser.
SvaraRaderaMartin, jag har inga som helst problem att förstå det du skriver, det jag söker efter är rekommendationer på texter som beskriver hur energianvändningen är fördelad längs med livsmedelskedjan. Jag har läst sådana, de är inte kvar i mitt bibliotek då det var texter på nätet och jag har inget emot att läsa flera.
SvaraRaderaNär jag själv tittade på detta för två år sedan kom jag så långt att jag gjorde en uträkning för hur mycket RME och biogas som skulle krävas om jordbrukets hela dieselanvändning byttes mot biogas plus RME som tändbränsle i befintliga dieselmotorer. Jag kom fram till att det skulle kosta mindre i areal än den areal som en gång i tiden behövdes för att odla hästfoder.
Jordbruket har en gång i tiden varit nettoenergiproducent. Den tiden jag jämförde med när hästar användes allmänt är tidigt mekaniserat jordbruk med maskiner som såmaskiner, slåtterbalkar och självbindare och plogar, harvar och räfsor i stål. Även före den tiden fanns det annan energianvändning som vind och vatten för kvarnar och stampar som malde säd och ben och ved för bakning och kol till järntillverkning. Under jordbrukets första mekanisering tillkom stenkol för stålet och storskalig vattenkraft för industrierna som gjorde maskinerna samt oftast vedeldade lokomobiler och tidig elektrifiering som drev tröskverk osv på gårdarna.
Att jordbruket en gång har fungerat som nettoenergiproducent på en tekniknivå som är högre än handarbete gör att jag finner det rimligt att det går att åstadkomma något motsvarande som stödjer sig på kvävegödsel tillverkat med vind-, vatten- och kärnkraft.
Jag har läst texter av ambitiösa amerikaner som har försökt räkna ut att syntesgas tillverkad av halm skulle räcka för att tillverka spannmålsproduktionens kvävebehöv. Sådant vågar jag inte lita på då marginalerna för att det skall fungera är små. Vi har mycket gemensamt i skepticism för marginella lösningar, kanske är det något som bidrar till irritationen?
Jag håller med om att jag skissar på ett jordbruk med flera MJ insatsenergi än det kommer ut MJ energivärde i maten på köksborden. Troligtvis kommer det att vara bättre ekonomi och föda fler människor om jordbruket inte odlar det mesta av sitt eget bränsle utan i stället använder bränsle av skogsbiomassa. Och som jag har sagt många gånger, det går åt mycket el, när jag ser elledningar, vindkraftverk och kärnkraftverk byggas får jag en bild av mätta människor.
Mitt problem är inte att vi är vid vägs ände för opinionsbildandet utan att stora delar av världen håller på att nå vägs ände för att över huvud taget fungera. Lyckas jag opinionsbilda är det bra, lyckas jag sprida några bra idéer som folk griper tag i under allmän panik är det bättre och allra bäst är det om folk börjar göra saker och slutar vara i vägen för varandras försök att lösa problemen.
"Ett klargörande för att producera livsmedel/ mat som motsvarar en kilokalori (om vi använder detta begrepp) så behöver vi 10 kalorier av fossilt bränsle. Jag vet att det är svårt att förstå detta. Vad Ebberöds bank står för får du själv söka på Wiki."
SvaraRaderaLugn och fin nu, håll ordning på prefixen.
Många räknenissar går fel i energifrågan. En kalori mat har inte samma "värde" som en kalori fossilolja. Eller tio för den delen. Därför är liknelsen med Ebberöds bank gravt vilseledande.
De sansade inser säkert det vettiga i att byta en liter fossilolja mot ett rejält skrovmål. Faktorn tio är bara en lokal ögonblicksbild, den har varit helt annorlunda och kommer också att bli helt annorlunda.
En höftning för syntetiska bränslen
SvaraRaderaEn liter diesel innehåller ca 9,8 kWh energi, och en liter bensin ca 9,06 kW, jag avrundar det uppåt till 10 kWh. En kubikmeter bränsle blir då 10 MWh.
Om jag helt ignorerar kolatomernas energi och antar att alla 10 MWh skall levereras av vätgas som elektrolyseras fram med 50% effektivitet kräver en m³ bränsle 20 MWh el.
Tre ton ved ger ungefär samma energimängd som ett ton olja och cellulosa och lignin har en högre andel kol än olja. Då detta är ett grovt överslag avrundar jag uppåt till att en kubikmeter syntetiserat bränsle behöver 20 MWh el och fyra kubikmeter ved.
Enligt SCB användes det 2007 följande mängd energi avrundat uppåt:
Jordbruket använde 2007 enligt SCB 292 000 m³ oljebränslen.
I överslaget motsvarar det avrundat uppåt 5,9 TWh el
Jord och skogsbruksfastigheterna inklusive bostäder osv drog 2007 mindre än 3 TWh.
Det blir nästan 9 TWh el och 1,2 miljoner m³ ved av de totala avverkningen som är ca 80 miljoner m³ per år.
Så fortsätter jag avrunda jag allt uppåt blir det en större kärnreaktor och två procent av skogsavverkningen för att få jordbruket att rulla på som vanligt med klumpigast möjliga lösning på behoven.
Den totala dieselförbrukningen 2009 var 4 760 000 m³, med samma ytterst grova höftning blir det 96 TWh el och 20 miljoner m³ skog, 2/3 delar av all elproduktion och ¼ av all skogsproduktion.
Kvävegödningen osv är utlämnad och självklart vore det vansinne med så klumpiga lösningar och massiva mängder dyra bränslefabriker när det finns mängder med bättre dellösningar. Att det över huvud taget är i närheten av det mängdmässigt genomförbara här hoppingivande och det var den poängen jag var ute efter.
Bra Magnus - såna som du behövs! Vi måste börja titta efter var möjligheterna finns och jobba på dessa. Läsarna av denna blogg är redan införstådda med att oljan inte är oändlig och att det blir en svår omställning. Det får vara nog med eländesfrosseri - nu krävs det att vi ingjuter mod i barm och hittar vägarna framåt.
SvaraRaderaF.ö: 10 kalorier insatsenergi för att producera 1 kalori mat är bland det historiskt bästa vi åstadkommit sedan jordbruket infördes. Överträffas bara av några få tropiska, extensiva jordbruksformer - och så kassava och sockerrör förstås - som ger 10 gånger insatsen i ätliga kalorier.
Kanske dags att läsa lite agrarhistoria... Börja med Janken Myrdals böcker - njutbart språk och förståeligt även för icke fackfolk.
Jonas E