Daniel funderar på en ny roll för facken i en krympande ekonomi:
- Facken måste fort omvärdera sin roll som i första hand ekonomiska intresseaktörer till att förvalta demokrati, medbestämmande och fördelning i produktionsprocessen.Det blir intressant att se om fackföreningarna kan ta till sig detta med att löneökningarna inte kommer att kunna fortsätta, utan att det kommer lönesänkningar. En krympande ekonomi och sjunkande levnadsstandard finns helt enkelt inte i deras världsbild. Jag skulle tro att de nuvarande ledarna inom fackföreningarna helt behöver ersättas innan det kan ske någon förändring. Kanske behöver hela fackföreningarna bytas ut eftersom de troligen kommer att slåss med näbbar och klor för att klamra sig fast vid den tillväxtekonomi som inte längre är möjlig.
Att bara slåss för högre löner är meningslöst. Det skapar i framtiden bara missnöje bland medlemmarna eftersom det misslyckas när den kaka som alla ska dela på inte längre växer, anser Daniel Berg.Daniel gör dock ett försök att presentera en morot för att få med facken på peak-oil-tåget:
- I framtiden måste vi ha mycket längre perspektiv på vår produktion, och då tror jag facken snarare än aktieägarna är lämpade att styra produktionen, för facken har mycket större sociala insatser i företagen än vad ägarna har. Ägarna bara köper och säljer företag. Om facken verkligen skulle bli en offensiv kraft tror jag det skulle rädda stora delar av svensk ekonomi.Frågan är om nedgången blir bättre med någon form av socialism? Det är ju i princip vad Daniel indirekt förespråkar här. Jag tror att varken socialismen eller kapitalismen har några lösningar på de problem som en krympande ekonomi kommer att medföra. Frågan är vad som kan komma istället? Men det vore ju bra om man kunde väcka åtminstone några i de fackliga leden till medvetenhet om de problem vårt samhälle står inför.
Människor som har makt tenderar dock att vilja hålla kvar denna makt. Facken har idag en bit av makten i det svenska samhället och kommer troligen att vidta åtgärder för att hålla kvar sin bit av maktkakan. Många av dessa åtgärder kommer troligen att gå på tvärs mot vad som vore vettigt i perspektivet av en krympande ekonomi. Detsamma gäller troligen Sveriges övriga makthavargrupper - företagsledare och politiker t.ex.
Hursomhelst är det viktigt att ta upp frågan om fackets framtid i ett peak-oil-perspektiv och det är bra att Daniel Berg och reportern Martin Klepke väcker denna fråga.
Inlägg
Noga räknat behöver inte en krympande ekonomi betyda lägre löner och löneökningar är inte heller omöjliga.
SvaraRaderaReala löneökningar? Troligtvis omöjliga såvida man inte får större del av kakan till arbeterna från cheferna eller ägarnas del.
Men med inflation kan man höja löner till skyarna. I verkligheten har man samma köpkraft men beloppet på lönesedeln är större.
Sämre köpkraft blir det, iaf färre saker att köpa när den totala produktionen av varor faller pga minskad oljeproduktion.
SvaraRaderaSå oavsett vad för siffror det står i lönekuvertet så räcker de till färre saker.
Så länge de högst upp i näringskedjan fortsätter att slica till sig allt störer kakor så blir det ju svårt att motivera för vanliga arbetare och deras fackliga företrädare att de skall få sänkt lön.
SvaraRaderaNågonstans bör det bli en brytpunkt när kakan är så liten att en stor konflikt uppstår.
Spännande att LO-tidningen tar upp denna för facket så viktiga framtidsfråga. Jag tror inte att LO och fackföreningsrörelsen har nån strategi för Peak Oil. Det är ständig tillväxt som är det som gäller för fackets företrädare.
SvaraRaderaFörutsättningen för en stark fackföreningsrörelse är en blomstrande marknadsekonomi i ständig tillväxt. Det gör att medlemmarna kan få lite mer i lönekuverten år från år.
En krympande ekonomi kommer sannolikt att leda till en slags förlamning av hela den fackliga rörelsen. Och flykten från facken kommer sannolikt att fortsätta.
Mitt tips är att den unikt starka svenska fackföreningsrörelsen förmodligen i ett historiska perspektiv kommer att bli en parentes.
Den som överlever får se.