Först tar Sloped Curve upp att BNP består av den totala produktionen av både varor och tjänster i ett land. I Sverige har vi en förhållandevis stor andel tjänsteproduktion - betydligt större andel än varuproduktionen av förädlingsvärdet. Detta är självklart inte något nytt för mig. Men detta beror på att vi outsourcat så stor del av vår varuproduktion. I vår globaliserade värld lönar det sig bättre att låta arbetare i något asiatiskt låglöneland producera våra kläder, eller att låta Taiwans invånare producera våra datorchip. Därför har vi i Sverige kunnat fortsätta att producera allt större andel tjänster, eftersom våra varubehov till stor del tillgodoses av andra länder.
Men ser man det i ett globalt perspektiv så måste den globala ekonomin ändå ha denna bas av (outsourcad) varuproduktion för att det ska finnas utrymme kvar för tjänsteproduktion. Eftersom all handel (inklusive råvaror) är så globaliserad så sätter trots allt de tillgängliga resurserna någonstans en gräns för den globala ekonomiska tillväxten. Möjligtvis kan vi i Sverige kapa åt oss en större del av en krympande kaka och därmed ha fortsatt ekonomisk tillväxt trots att den globala ekonomin krymper - visserligen på bekostnad av andra länder. Med tanke på hur ekonomiskt beroende världens länder är av varandra (något som visats tydligt av denna kris) kan man tycka att det troligen inte borde vara möjligt, men det finns åtminstone ett exempel som talar för att det kan vara så. Kina har nämligen åtminstone kortsiktigt lyckats behålla BNP-tillväxt trots den globala krisen, även om tillväxten inte varit lika stark som förut och man även kan ifrågasätta hur länge det håller. Sverige har ett förhållandevis starkt finansiellt läge, om än inte lika starkt som Kina, så vi borde rimligtvis kunna klara oss bättre än åtminstone många av våra skuldsatta grannar i Europa. Vi sitter också på vissa viktiga resurser såsom skog, järnmalm och vattenkraft.
En viktig sak som jag tycker att Sloped Curve missar är att vår tjänsteproduktion är beroende av varor. Som exempel på gränser för tillväxten ska jag utveckla resonemanget kring det som jag anser kommer att sätta den allvarligaste gränsen, nämligen fossila bränslen. Exempelvis krävs datorer för att producera datatjänster. När oljepriset stiger med sjunkande global produktion så stiger priserna på övriga råvaror, samt industrivaror och frakter, eftersom alla dessa i olika grad är beroende av oljeprodukter. Därmed blir datorerna dyrare och då kommer också datatjänstleverantörerna att tvingas höja sina utpriser, eftersom en viss andel av datorerna byts ut varje år. Då blir datatjänsterna mindre konkurrenskraftiga gentemot sina alternativ. Idag är det lönsamt att köpa in ett administrativt datasystem som med t.ex. tio datoranvändare ersätter tjugo personer som skötte administrationen med dokumentskåp, papper, pennor, skrivmaskiner och stämplar. De övertaliga tio personerna kan därmed sättas i arbete med att producera nya tjänster. Det är denna typ av utveckling som lett fram till vårt tjänstesamhälle, men den kan alltså reverseras om priset för varor går upp jämfört med priset för arbete.
Priset på fossila bränslen påverkar indirekt priset på i princip alla varor. När priserna på varor stiger, så tvingas vanliga konsumenter att skära ner på sin konsumtion - varor eller tjänster eller båda två. Detta eftersom reallönerna inte kommer att stiga i samma takt som de reala priserna. Därmed försvinner en del av efterfrågan på tjänster, eftersom man måste prioritera vissa basvaror trots att de blivit dyrare, exempelvis mat. Man kanske också prioriterar mindre livsnödvändiga saker annorlunda t.ex. bilen och dess bränsle (varor) framför frisörbesök (tjänster).
Sloped Curve tar också upp att tekniska landvinningar gör produkterna bättre, t.ex. snabbare internetförbindelse eller mediciner med färre biverkningar. Här måste jag invända att tekniska landvinningar förutsätter forskning och produktutveckling, som i sin tur är resurskrävande. Efterhand som resurserna blir dyrare blir också forskning och produktutveckling dyrare, vilket kommer att leda till att utvecklingstakten mattas av, på grund av att vissa forsknings- och utvecklingsprojekt blir för dyra för att kunna motiveras gentemot finansiärerna. Dock kan det vara så att forskning och produktutveckling kommer att kunna hålla igång ekonomisk tillväxt även ett tag efter att produktionen av fossila bränslen börjat minska och deras priser börjat stiga. Effektiviseringsprojekt, framförallt energieffektivisering, borde kunna ge stora besparingar. Men förr eller senare når vi ett stadium när forskningen och utvecklingen inte längre förmår motverka de allt dyrare resurserna och BNP-tillväxten börjar avta.
Sloped Curve skriver att
solklart är att de tillväxtbegränsningar som rör industriproduktionen, som oljebrist och omsorg om vår miljö, inte innebär några större problem för tillväxt inom tjänstesektorn, vilket som sagt utgör den dominerande delen av vår ekonomi.Jag tycker inte alls att det är så solklart. I ett globalt perspektiv kommer dyrare energi att leda till att allt mer arbetskraft åter kommer att behövas i industri- och jordbrukssektorerna allt eftersom det blir mindre lönsamt att driva energislukande maskiner. Därmed finns mindre arbetskraft tillgänglig för tjänsteproduktion och även en minskad efterfrågan på tjänster. Trots att tjänsteproduktionen som andel av BNP har stigit (i Sverige, men hur är det globalt?) har den totala globala industriproduktionen i reala pengar mätt ökat mer eller mindre konstant.
Vidare tar Sloped Curve upp att jordbruksproduktionen idag har en liten betydelse för världsekonomins tillväxt. Jag ser detta som ett bedrägligt samband. Hela resten av ekonomin är beroende av att folk har mat på bordet. Det är till stor del tack vare billig energi som världen idag kan producera så mycket livsmedel att det räcker till en befolkning på över 6,5 miljarder, vilket inte var möjligt för 100 år sedan. Jordbruket är alltså basen i pyramiden. Ovanpå jordbruket kommer industrin, som i sin tur ger förutsättningar för tjänsteproduktion. Börjar basen i pyramiden att vackla på grund av högre energipriser, så kommer toppen att drabbas hårt.
Troligen beror skillnaden i synsätt på tillväxten mellan mig och Sloped Curve på att han är ekonom i grunden (tror jag, hittar ingen uppgift på hemsidan) medan jag är naturvetare och tekniker i grunden.
Uppdatering 2009-09-22: Sloped Curve är tydligen också naturvetare i grunden, se kommentar nedan. Trots det har vi alltså en radikalt olika syn på evig tillväxt.
Läs även andra bloggar om tillväxt, krympning
Inlägg
Intressant diskussion som förs här och på Sloped Curve. Jag tycker dock att du (Flute) är en aning pessimistisk. Du tycks räkna kallt med att inga teknologiska framsteg förs överhuvudtaget. Personligen är jag helt övertygad om att solenergi är framtiden. Lästips:
SvaraRaderahttp://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article536945.ece
Håller på Flute, men så är jag också naturvetare/tekniker.
SvaraRaderaVisst är det svårt att lösa morgondagens problem med dagens teknik, men att inte tro att vi åtminstone får ett rejält hack på kurvan under peak fossil är naivt.
Den mesta av energin på planeten är solenergi som tas tillvara genom fotosyntesen. Olja är lagrad solenergi med hög energidensitet. Solfångare är än så länge dyrt och opraktiskt. Flute har väl tidigare räknat på hur mycket kisel det skulle gå åt... Tänkte inte på det.
Makro e kul:
SvaraRaderaJag säger inte att "inga teknologiska framsteg förs överhuvudtaget". Jag säger att framstegen till slut inte kommer att förmå hålla takten för att motverka den sjunkande energitillgången.
Vad gäller solenergi enligt den modell som beskrivs i NyTeknik-artikeln, så gör blotta skalan på projektet att det blir orimligt. Som jag nämnt förut har jag sett en beräkning på det, men kommer inte ihåg var.
Sen tillkommer väl även fråga om vad man menar med tillväxt. Man kan ju höja BNP genom att utföra tjänster åt varandra i stället för att utföra dem själv, men "riktig" tillväxt blir det väl då bara om tjänsten blir bättre eller snabbare gjord på det sättet.
SvaraRaderaVarför måste Energi bli dyrare? Jag tror snarare att Energi i framtiden blir billigare i takt med att Sol och Vindkraft blir allt mer effektiva och billigare per skapad kWh.
SvaraRaderaAtt påstå att Sol aldrig kan ersätta olja tycker jag är fel, visst kan energipriserna öka när oljan trynar (som vi såg exempel på förra året), men då ökar samtidigt forskning på alternativ.
Ser vi ännu längre framåt (40år) så har vi fusion som alternativ till fission (dagens kärnkraft) och som i princip innebär oändligt med billig och säker kraft.
Sedan kan amn självklart välja att tro att ingenting någonsin kommer ersätta oljan, men då har man nog inte sett hur snabbt tekniken går framåt idag (tips, det är inte linjärt utan exponentiellt).
Tack.
Kul med debatt!
SvaraRaderaJag finner framförallt två argument i din replik.
Det första handlar om att vi "outsourcat" vår varuproduktion och att det är detta som möjliggör vår lilla varuproduktion i förhållande till tjänsteproduktionen.
Du säger att:
"I Sverige har vi en förhållandevis stor andel tjänsteproduktion - betydligt större andel än varuproduktionen av förädlingsvärdet. Detta är självklart inte något nytt för mig. Men detta beror på att vi outsourcat så stor del av vår varuproduktion."
Du påstår alltså att vår tjänsteproduktion är större än varuproduktionen för att vi importerar så mycket varor. För att testa detta påstående kan vi gå till statistiken för utrikeshandeln. Hur stor är vår nettoimport av varor och om vi lägger den till vår varuproduktion för att få fram vår varukonsumtion, hur ser det då ut?
Det visar sig att nettoimporten av varor är negativ. Sverige har faktiskt ett närmast enormt handelsöverskott inom varuhandeln.
Det visar sig alltså att det är precis tvärt om ditt påstående. I hög utsträckning är det så att vi också utför andra länders varuproduktion. Om man tittar på konsumtionen istället för produktionen blir övervikten för tjänstesektorn mycket större, inte mindre.
Detta argument är alltså inte hållbart överhuvudtaget.
Ditt andra argument är, om jag förstår saken rätt, att tjänsteproduktionen och kunskapsproduktion är beroende av varuproduktionen och därigenom beroende av olja.
Givetvis stämmer det att tjänste- och kunskapsproduktion till viss del idag är beroende av oljeproduktion och varuproduktion.
Frågan om det finns ett beroende är dock inte det intressanta, utan hur stort beroendet är.
Produktionen av olika varor och tjänster skapar olika stora behov av olja - och denna skillnad är enorm.
Du kan producera en BNP-krona genom att använda en enorm mängd olja, eller genom att använda lite olja, beroende på vilket sätt du väljer. Idag gör vi fortfarande mycket av det första alternativet.
Valet görs inte heller slumpmässigt. Ett högre oljepris kommer automatiskt att styra över konsumtion, och därmed produktion, till de värden som kan skapas med en lägre oljeanvändning.
Om man accepterar att det finns en enorm skillnad i vilken mängd olja som går åt för att skapa lika stora värden, så accepterar man att utvecklingen kan gå vidare även med minskande oljeproduktion.
Det är också farligt med antaganden. Det roar mig en aning att min bakgrund som ekonom inte bara blivit en gissning, utan också en sanning för i varje fall en kommentar.
Jag berättar normalt inte så mycket om mig själv, men jag kan i varje fall avslöja att min akademiska bakgrund finns inom naturvetenskap/teknik och inom historia. Jag trodde nog att min sajts överanvändning av diagram (och speciellt interaktiva sådana) skulle ha avslöjat mig som den datornörd jag är.
För att förstå vad tillväxt är,delar jag ekonomin i den produktiva och den finansiella ekonomier.
SvaraRaderaDen produktiva ekonomin växer genom att ersätta människor av maskiner och maskinerna av större maskiner, samt att marknaden blir större eftersom logistiken blir billigare. Infrastruktur är också viktigt, förstås.
Minskande arbetskraft har skaffat tillräckligt varor till varje gång mera folk. Därför har kostnaderna minskat ständigt.
Den finansiella måste kompensera den deflationen genom att skaffa inflation artificiellt för att säkra dynamism i marknaden. Det gör man genom att låna pengar till icke produktiva verksamheter. Då skapar man utrymme till alla de där arbeten vi väll känner där bra kontakter, utseende och charlataneri är viktigare än talang. Därför är folk så blind och tro att tillväxten kommer från innovation, design, patent eller hi tech.
Det är lätt att se att det finansiella ekonomin är bara en parasit till den produktiva.
Det produktiva ekonomin är extrem energi beroende och ger mycket lite arbetsplatser.
Om oljan går upp, deflationen i produktionen blir lätt inflation, och det finansiella ekonomin måste minska om vi inte vill ha hög inflation.
Kom ihåg att krisen började med inflation och det kommer inte att sluta tills produktions kostnaderna minskar igen. Det kräver mycket och billig energi till basindustrin.eller så vi förstår, att resten av folket slutar slösa energi till oproduktiva ändamål. Det kan göras frivilligt eller tvungen. Det ser ut att det kommer att bli den sista.
+++ Många ekonomiska aktiviteter har en fot i varje sidan av ekonomin, men det förtårs, tror jag.
Om det så att tillgång på energin till den produktiva ekonomin blir dyrare, finansiella ekonomin kommer att behöva minska genom att folk blir arbetslös tills energipriserna blir så dyra att människoarbete till produktion blir igen konkurrenskraftig.
"Troligen beror skillnaden i synsätt på tillväxten mellan mig och Sloped Curve på att han är ekonom i grunden (tror jag, hittar ingen uppgift på hemsidan) medan jag är naturvetare och tekniker i grunden."
SvaraRaderaGlöm. Jag är naturvetare och tekniker. Analysera samhället som om du plockade isär en maskin. Vad är tillväxt? Vad är produktion och konsumtion? Vad är ett värde?
Inte långt från där jag bor står en skylt:
"Healing i grupp 400 kr/timme"
Tillväxt består inte av att förflytta större och större mängd materia per tidsenhet.
Energi är nyckeln. Flute förstår och många andra inte. Tex. Gabriel som säkert är ganska representativ och fäster förhoppningar till en världsbild som bygger på vad han läst i tidningen och sett på TV. Jag säger inte något nedsättande om Gabriel annat än att han inte har tillräckligt med input och inte heller har läst på.
SvaraRaderaHär är mitt eget inte så kort bidrag till debatten:
------
Jag utgår här från två grundsatser:
1) Vårt nuvarande ekonomiska system bygger på och kräver ekonomisk tillväxt för att må bra (inte stagnera, krisa, kollapsa).
2) Ekonomisk tillväxt har fram tills nu byggt på att vårt resursutnyttjande har ökat, och den viktigaste resursen av alla är billig energi/olja.
Om man kan frikoppla ("decouple") ekonomisk tillväxt från ökad energianvändning skulle det rent teoretiskt kunna vara möjligt med fortsatt tillväxt även när energin blir knapp och/eller dyr. I väst (OECD) har vi under de senaste 40 åren blivit nästan dubbelt så duktiga på att klämma ut ökad ekonomisk aktivitet (BNP) ur den energi vi förbrukar. Trots detta har vår energiförbrukning hela tiden ökat samtidigt som utvecklingsländerna blivit sämre på att klämma ut ekonomisk aktivitet (BNP) ur den energi de förbrukar. I värsta fall har vi i väst bara exporterat energiförbrukande verksamheter utomlands, e.g. Kina får tillverka prylarna som vi importerar till Sverige och vi lyckas därmed trolla bort energi- och CO2-kostnaderna för denna tillverkning. Förutom de två första grundsatserna ovan läggar jag till ett tredje grundsats:
3) När tillgången till billig energi/olja minskar så kommer den ekonomiska aktiviteten (BNP) också att minska. I klarhet: efter oljetoppen kommer den globala ekonomin att krympa.
Jag är visserligen inte är ekonom, men det jag skriver ovan är inte direkt "rocket science". Dessutom misstänker jag att för mycket (traditionell national-)ekonomisk skolning kan vara ett hinder för att ifrågasätta grundläggande sanningar. Överhuvudtaget är de flesta ekonomer snabba på att hävda att "marknaden" är svaret på alla tänkbara och otänkbara problem, men dåliga på att resonera utifrån begränsade naturresurser. Som Ken Deffeyes kärnfullt uttryckt det, "The economists all think that if you show up [...] with enough currency, God will put more oil in the ground". Men ibland kan faktiskt en resurs ta slut och inte ens ett högt pris kan trolla fram några större volymer av en knapp vara (fosfor, olja, litium, grundvatten).
Fallet Nauru förskräcker och belyser kopplingen mellan naturresurser och ekonomi. Efter att man i hundra år brytit fosfater på ön (för att tillverka konstgödsel) tog de slut. Öns 13 000 invånarna har gått från att ha varit rikast i världen för 25 år sedan till att tillhöra sista divisionen i den globala inkomstligan. Dessutom är ön bara 21 kvadratkilometer stor och "A century of mining has stripped and devastated four-fifths of the land area".
Kanske är Nauru ett litet mikrokosmos av varthän det bär för hela jordklotet; överbefolkat och med en frenetisk exploatering av ändliga resurser. För att sammanfatta; jag är förvissad om att vissa resurser så som olja och fungerande ekosystem är grovt undervärderade i alla nuvarande ekonomiska modeller. Först när en resurs är uttömd inser vi dess värde. Att frivilligt hushålla med resurser kommer dock i konflikt med ökad ekonomisk tillväxt. När den ekonomiska tillväxten tar slut får vi hoppas att vi inte hunnit förstöra för mycket av det som i verkligheten betyder något - en fungerande miljö.
För den som orkat läsa ända hit och vill ha mer, se http://efteroljan.blogspot.com/2009/04/hur-lange-haller-vart-ekonomiska-system.html
Livet efter oljan,
SvaraRaderaBra kommentarer.
Håller definitivt med om att hotet mot miljön är det värsta.
Och att det ekonomiska systemets behov av tillväxt är boven.
Tydligen är energin nyckeln och det är klart det kommer "bli ett hack i kurvan" nu när vi når "peak".
Däremot kommer det finnas energi. Troligast i form av el. Effektiviseringar, plus nya källor (sol, vind, våg), plus mer kärnkraft, plus den eviga energin fusionskraft kommer ge det när den fossila energin fasas ut. Obs, fasas ut, inte upphör abrupt.
/Morfar
Ojdå! Där fick jag visst på fingrarna för ett löst antagande - Sloped Curve har också en bakgrund i naturvetenskap och teknik. Det är väl därför han (också ett antagande, kan ju också vara hon) skriver så bra om ekonomi!
SvaraRaderaJag återkommer med ett svar om tillväxten när jag hunnit tänka/skriva lite mer.
Kul med debatt, i alla fall!
Varför detta fokus på pris? Det är inte priset som sätter gränser, det är den faktiska tillgängliga volymen av råvaror.
SvaraRaderaNär produktionen av olja faller framöver kommer all produktion av varor att minska, och med det kommer tids nog all produktion av moderna tjänster som kräver varor också att minska.
Detta kan förstås ersättas av varuoberoende tjänsteproduktion, men de tjänsterna kan man nog räkan på ena handens fingrar.
Ex: "Berättande av sagor fritt ur huvudet" (dvs utan en bok, tillverkad av papper från ett fossilbränslebaserat skogsbruk, som också förutsätter transporter)
"Prostitution" (kräver inga varor, förutom möjligen naturgummi)
"Akapellasång i ett gatuhörn" (kräver inga varor, vilket musikinstrument gör)
"Gatuteater"
Sedan finns det förstås en del tjänster baserat på mat, som vi ändå kommer fortsätta konsumera, iaf de som är kvar.
"Hyr hem en kock som lagar maten åt dig i hemmet"
Men jag tycker inte att ovanstående tjänster talar om ekonomisk tillväxt. Allt annat förutsätter bla datorer (och frisören förutsätter stål till kammar, elektronik till diverse apparater etc).
En dator förbrukar ca 10x sin egen vikt i olja under sin tillverkning, från gruva till butik. Minskad tillgång till olja, minskad tillgång till datorer.
Vad gäller råvaror borde det snart vara ekonomiskt/energimässigt lönsamt att nyttja gamla deponier (soptippar) i stället för gruvdrift. Om så sker bör åtminstone vissa råvaror kunna räcka ett tag till?
SvaraRaderaSedan tillkommer frågan hur mycket energi det kommer krävas för att driva ett samhälle beroende av IT. Att transportera/lagra/bearbeta data kräver en viss mängd minsta energi per information och då tillväxten i mängd information är så hög bör dess andel av den totala energiförbrukningen snart slå igenom. Dock svårt att sia om hur mycket energi som kommer krävas på lång sikt då vi för närvarande har dålig verkningsgrad inom databehandling så det finns en hel del förbättringspotential där. Dessutom kanske informationsmängden avstannar då det finns en gräns hur mycket information en människa kan skapa eller ta till sig.
"En dator förbrukar ca 10x sin egen vikt i olja under sin tillverkning, från gruva till butik"
SvaraRaderaJag håller på att undersöka detta för att skriva om det. Jag tror att datorns fotavtryck v.b. resurser är mycket större än bara 10x.
Livet efter oljan, det där var inte medräknat energikonsumtionen under drift, och inte heller skrotning etc.
SvaraRaderaEnligt en tysk studie så drar belastar ett enda e-mail miljön hårdare än ett fysiskt brev, inklusive kuvert och alla transporter. Hittar inte studien idag, men datorer och Internet drar ett tvåsiffrigt procenttal (dvs >10%) av världens elkonsumtion, minns inte hur mycket dock.
Det är evigt tjat om oljan. Jag är övertygad om att när mänsklighetens historia skrivs i en avlägsen framtid så kommer denna 150-åriga period av "oljeskövling" att beskrivas som en säregen "bula" på utvecklingskurvan.
SvaraRaderaDet är som med elbilen. Det finns idag en märklig allians mellan oljeindustrin (som absolut inte vill ha elbilar), bilindustrin (som inte vill ha elbilar, åtminstone inte just nu) och miljörörelsen (som inte vill ha några bilar överhuvudtaget).
De argument som hörs mot elbilen är: det finns inga elbilar (!), det finns inga laddningsmöjligheter (!!), det är för varmt, för kallt att köra elbilar. Batterierna är för tunga, för volymkrävande, för dyra, för farliga, har för dålig laddningskapacitet osv. Sedan finns det inte råvara (!!!) för att bygga tillräckligt många batterier.
Så här håller man på, man söker bara argument för en redan fattad ståndpunkt. Det är som teknisk utveckling och nya affärsmodeller inte spelar någon roll.
Jag förstår olje- och bilindustrins syn. Men miljörörelsens är obegriplig.
"En dator förbrukar ca 10x sin egen vikt i olja under sin tillverkning, från gruva till butik. Minskad tillgång till olja, minskad tillgång till datorer."
SvaraRaderaMinskad tillgång på olja behöver inte betyda minskad tillgång på datorer!
Om en dator väger 1kg idag så skulle det alltså gå åt ca 10liter olja för tillverkning. Om då oljepriset skulle stå i 1000dollar fatet och kronan skulle vara kvar på 7kr per dollar så är det fortfarande "bara" 440kr per dator exkl skatt (dagens penningsvärde).
Frågan är om man vid ett oljepris på 1000 dollar fatet bränner upp den för energins skull eller helt enkelt övergår till att få energi från andra ställen och låter oljan gå till tillverkning av datorer och liknande?
Jag skulle tro att utbyggnad av vatten, vind, sol, etanolliknande och möjligen kärnkraft skulle vara betydligt lönsammare vid $1000 olja.
Så jag ser själv inte något problem om man tittar på siffrorna för framtiden och datorer, de kan ju vid ett för högt energipris spara in viktiga deciliter bensin bara på att "folk" slipper pendla till jobbet.
Denna del av tjänstesektorn har alla förutsättningar att växa i framtiden, allt från underhållning tex datorspel, TV osv till effektiviseringar i produktion och liknande.
Om vi sedan i framtiden har råd att centralicera all produktion i asien för att skappa rund halva jorden vet jag inte. Men människan är påhittig och jag tvekar inte på att den tekniska utvecklingen samt produktiviteten fortätter som därigenom långsiktigt ger BNP-tillväxt och då menar jag långsiktigt på en horisont av flera hundra år inte som en ekonom som kanske pratar långsiktighet fem år framöver...
Ville, jag tror att du underskattar kostnaderna rejält i din uträkning. Jag hade inte tänkt gå vidare med detta eftersom jag tänker läsa in mig och skriva en längre text om detta till min egen blogg senare, men kan inte bärga mig. Här är ett smakprov som ger anledning till eftertanke:
SvaraRadera"According to a recent study, new manufacturing systems are anywhere from 1,000 to 1 million times bigger consumers of energy than more-traditional industries. [...] Manufacturers have usually been more concerned about factors like price, quality, or cycle time, and not as concerned about how much energy their manufacturing processes use"
I en rapport från världens största datorchips-tillverkare säger de att "Limitations on sources of energy could potentially limit the industry's ability to expand existing facilities or build new ones"
Det kan hända att digitalteknik i mycket högre utsträckning än vi tror är en produkt av riklig tillgång till billig energi. Om detta förändras kan det bli problem även för (priset på att använda) datorer och internet. Håller som sagt på att läsa in mig på detta så jag har ingen klar åsikt ännu, bara en känsla av att detta är viktigt.
Cornucopia, har du en referens till den tyska studien
Jag tycker inte det är någon här som nämner att tillväxt faktiskt betyder en ökning och inte lika mycket. Vi måste ha mer råvaror och energi i framtiden i och med tillväxtkravet från vår ekonomisystem. De två procent som av de flesta ekonomer bedömms som i minsta laget innebär en fördubbling på 35 år. Vi ska inte bara ersätta oljan, utan på något sätt får fram mer än den dubbla mängden till år 2050.
SvaraRaderaDet är nog helt riktigt att energitillgången kommer att avgöra nivån på tillväxten samt förmågan att komma tillrätta med både klimat- och miljöproblemen.
SvaraRaderaMen man kan inte låta bli att leka med lite siffror. Kina ska nu bygga en 2 GW solkraftanläggning, planerad att bli klar till år 2019 på en yta på 0,8 X 0,8 mil. Kostnaden för det är uppskattad att understiga 40 miljarder kronor. Multiplicera detta med en faktor 1000 så har man en "anläggning" på 2 TW med en planerad kostnad på 40.000 miljarder kronor på en yta av 25 X 25 mil.
En sådan "anläggning" skulle kunna försörja både Europa och Afrika med all sin el. Årsvärdet på elen skulle kunna ligga på 4.000 miljarder kronor, dvs även med en årlig driftskostnad på 1.000 miljarder kronor och en avskrivning på 40 år skulle bygget vara lönsamt.
Denna "anläggning" skulle naturligtvis delas upp i många mindre men det råder absolut ingen brist på varken yta (25 X 25 mil är egentligen ingenting) eller solenergi.
Kina och USA har en helt annan tradition än Europa (på gott och ont) att "få saker gjorda". Det gör att jag tror att Europa kommer att ligga efter. Europa har också de sämsta förutsättningarna av alla världsdelar när det gäller utnyttjandet av förnyelsebar energi. Men man har en naturlig partner i Afrika (och jag pratar inte om en rutten kolonialism).
Man brukar säga att man kan inte göra saker innan man har gjort dessa saker. Det gäller nog i hög grad nya energilösningar men man kan se fram emot 20 år av stora förändringar när ständigt nya erfarenheter görs inom området.
Livet efter oljan, det är svårt att Googla fram den där studien. E-mail eller e-brev, e-post etc är allerstädes närvarande på alla websidor, så det är nästan omöjligt.
SvaraRaderaInte ens om man avgränsar till de svenska dagstidningarna går det att hitta det hela, men jag tror att det har stått på IDG eller Ny Teknik någon gång det senaste året, dvs 2008 eller 2009.
*Tror* att det var en tysk studie, inte säker.
Angående energiförbrukning vid tillverkning av elektronik är denna mycket högre än vad de flesta tror.
SvaraRaderahttp://eprints.usq.edu.au/707/1/Parsons_Environmental_impact_of_semiconductors.pdf
Magnus,
SvaraRaderatack för ett bra inlägg. Jag läste just lite om den där anläggningen i Kina, men orkade inte räkna på det. Hoppas du räknat rätt.
Makro e kul!
SvaraRaderaKalkylerna bör vara rimliga - slutpriset på solelen understiger 25 öre per kWh i kalkylen. Det är ju knappast att ta i i överkant.
Evig tillväxt är visst möjlig - det kallas inflation!
SvaraRaderaOm ekonomin däremot ska växa evigt med ett penningvärde som är fast mot verkliga ting (guld, olja, energi eller tallkottar) så kommer de fysiska begränsningar att sätta stopp.