Konsumentkrediterna krymper rekordsnabbt i USA

Konsumentkrediter i USA sjönk under juli i en rekordhög takt. Enligt preliminära siffror från Federal Reserve sjönk de med 21,6 miljarder dollar, vilket motsvarar en årstakt på minus 10 procent. Samtidigt reviderades siffran för juni från en krympning på 10,3 miljarder till minus 15,5 miljarder dollar, så risken finns att även juli månads siffra kommer att revideras neråt. Detta var den sjätte månaden i rad med kontraktion i konsumentkrediterna, vilket är den längsta sammanhängande nedgången sedan 1991. Diagrammet nedan visar den månadsvisa förändringen.
Fram till sommaren 2008 ökade konsumentkrediterna stadigt i USA, men sedan dess har det övergått i en kraftig kontraktion, med bara enstaka månader på plus. Konsumentkrediterna inkluderar inte bolån, utan består av kreditkort och lån till exempelvis bilar.

Så länge konsumentkrediterna fortsätter att krympa i denna takt lär de amerikanska konsumenterna inte konsumera lika mycket, så förhoppningarna om att ekonomin ska återhämta sig måste hämta näring från något annat. Frågan är vad? Konsumenterna har tidigare stått för runt 70 procent av USA:s BNP. I längden är förstås denna utveckling mot minskad skuldbörda sund för amerikanerna, men i ett kortare perspektiv kommer den att lägga en kraftig hämsko på eventuell ekonomisk återhämtning.

Samtidigt fortsätter arbetslösheten att öka i USA, även om den inte ökar lika snabbt som förut. Den officiella siffran ligger nu på 9,7%, men det bredare arbetslöshetsmåttet U-6, som även inkluderar "marginally attached" och "discouraged" samt deltidsarbetande som vill ha mer jobb, ligger på 16,5%. Enligt den officiella statistiken ökade antalet arbetslösa med 216 000 personer i juli, men den siffran är justerad enligt den så kallade "Birth Death Model", som justerar med de nya företag man antar har startat. Tyvärr är dessa justeringssiffror nu i kristider lika relevanta som siffror från yttre rymden, eftersom de bygger på statistik sedan många år tillbaks. Justeringar har gjorts för t.ex. nyskapade företag inom hotellbranschen, som just nu är krympande i USA. Även om man bara tittar på den friserade siffran på minus 216 000 arbeten, så ska man komma ihåg att det krävs cirka 130 000 nya jobb i USA varje månad bara för att hålla takt med befolkningstillväxten.

I augusti skrev jag om långtidsarbetslösheten i USA. Andelen personer i arbete har sjunkit tillbaks till nivåer som man inte sett på 30 år. Många hittar heller inte något nytt jobb, och ramlar till slut ur arbetslöshetsunderstödet, även fast detta förlängts. Då har dessa stackare inga inkomster, utan får förlita sig till välgörenhet och matkuponger. Antalet "utförsäkrade" kommer att öka kraftigt under hösten om inget görs, vilket kan leda till svåra sociala problem - det rör sig om runt 1,5 miljoner som ramlar ur understödssystemet fram till årsskiftet. Men jag antar att president Obama av ren självbevarelsedrift kommer att ytterligare utöka tiden för arbetslöshetsunderstödet.

I mitten av augusti kunde man läsa att omkring 32% av alla belånade bostäder i USA har lån som överstiger bostadens värde. Det handlar om cirka 15 miljoner bostadslån. Ytterligare 2,5 miljoner bostadslån låg i riskzonen för att hamna "under vatten". Samtidigt fortsätter bostadsutmätningarna i hög takt och allt fler amerikaner ligger efter med lånebetalningarna. Kreditvärderingsinstitutet Fitch har också undersökt den så kallade "cure rate", alltså andelen bolåntagare som har legat efter med sina betalningar som efter ett tag kommer ikapp. De kom fram till att för kategorin "prime", alltså de "säkraste" låntagarna, har denna andel nu sjunkit till 6,6% från ett genomsnitt av 45% under åren 2000-2006. För de osäkrare lånekategorierna Alt-A och subprime är denna andel nu 4,3% respektive 5,3%. I USA är bolån (till skillnad från i Sverige) inte kopplade till personen, utan till fastigheten. Därmed finns möjligheten för dem som inte klarar av sina lånebetalningar att avsäga sig bostaden och lånet. Detta lockar såklart mer om bolånets värde överstiger fastighetens, och detta kan även förklara den låga "cure rate".

Sammantaget ser det trots allt tal om "gröna skott" inte särskilt ljust ut för USA:s ekonomi. Jag vill avslutningsvis påminna om två berömda citat från 1930.

"The spring of 1930 marks the end of a period of grave concern... American business is steadily coming back to a normal level of prosperity."
– Julius Barnes, head of Hoover's National Business Survey Conference, March 16, 1930

"While the crash only took place six months ago, I am convinced we have now passed through the worst - and with continued unity of effort we shall rapidly recover. There has been no significant bank or industrial failure. That danger, too, is safely behind us."
- President Herbert Hoover, May 1, 1930

Det tog ungefär ett årtionde plus ett världskrig för att åter få rätsida på USA:s ekonomi då. Och nu är den totala skuldnivån i USA drygt 40% högre än runt 1930.