2009-09-14

Lehman som symptom på kreditbubblan

Ambrose Evans-Pritchard på brittiska Telegraph kommenterade i helgen hur finanskrisen felaktigt skylls på att Lehman tilläts gå i konkurs.
As my colleague Jeremy Warner puts it, Lehman no more caused the economic convulsions of the last year than the assassination of an Austrian prince caused the First World War. There was the little matter of a rising Germany then, and a rising China now. Both scrambled the international system, albeit in different ways.

The 48 hours that killed Lehman and AIG - and would have killed Merrill, Morgan Stanley, and Goldman Sachs within a week if Washington had not stepped in - merely brought to a head the inevitable exhaustion of a global order in which the West chokes debt, and the East chokes on export capacity.
Det var istället ett oundvikligt slut på den dynamik som orsakat den globala kreditbubblan som orsakade krisen. Lehmans konkurs var bara ett symptom. Den globala kreditbubblan skapades genom att Federal Reserve gick in och "räddade" finansbranschen med lägre räntor varje gång det gick illa. Doug Noland nämner detta i helgens upplaga av Credit Bubble Bulletin.
It was, after all, post-Russia/LTCM "mopping up" that fueled the tech Bubble, and then the post-Tech and 9/11 mopping that fostered the Wall Street/mortgage finance Bubble. And the latest big mop up job sets the stage for perhaps the greatest Bubble of them all – the Global Government Finance Bubble.
Första räddningen var alltså 1998 då den ryska krisen orsakade krisen för Long-Term Capital Management. Den räddning som följde från Federal Reserve lade i sin tur grunden för IT-bubblan. Uppstädningen efter den spruckna IT-bubblan och terrorattentaten i september 2001 lade i sin tur genom låga räntor grunden för den amerikanska bostadsbubblan. Denna bubbla började som bekant spricka under 2007 och nådde akut krisstadium hösten 2008. Den "botades" genom rekordlåga räntor, vilka vi fortfarande ser. Det i sin tur har lagt grunden för "den sista bubblan", nämligen amerikanska statspapper. För varje räddningsaktion krävdes alltså allt lägre räntor för att rädda systemet och nu har vi nått den absoluta botten. Frågan är hur länge denna sista bubbla kan fortsätta. Evans-Pritchard påpekar att
The Great Game can continue only as long as deficit countries – currently, US (-$628bn), Spain (-$109bn), Italy (-$62bn), France (-$58bn), Britain (-$53bn), Greece (-$42bn), and east Europe – are willing to bankrupt themselves buying Asian goods. Obviously, this is absurd.
Det är ett högt spel som spelas på fortsatt global ekonomisk tillväxt genom obalanser med en jättelik kreditexpansion i vissa länder, och överskottsländer som Kina som villigt lånat ut till underskottsländerna. Samtidigt mår den underliggande ekonomin inte så värst bra, även om vi sett en viss återhämtning.
Yes, markets are sizzling, but industrial production is still down 23pc in Japan, 17pc in the eurozone, 13pc in the US and 11pc in Russia. We have a global glut of manufacturing plant. This is why companies will have to slash staff. Don't be deceived: profits can look good at first when firms cut into the bone. It is no strategy for an economy.
Det finns alltså, som Evans-Pritchard påpekar, ett jättelikt överutbud av friställd industriproduktion, men ingen efterfrågan i sikte. Visst går företagen åter bättre, men till stor del tack vare kraftiga nedskärningar. Och de grundläggande problemen i världsekonomin har inte lösts.
We can all agree (except Germany, hiding bank losses) that the G20 in Pittsburgh should tighten ratios for lenders. But will we hear a word about the capital and trade imbalances of late 20th Century globalisation that caused this crisis? Probably not. It is easier to ignore the elephant in the room.
Mer om tillståndet i USA:s ekonomi
Apropå hur ekonomin mår så läste jag också att antalet utmätningar av bostäder i USA översteg 300 000 för sjätte månaden i rad. 358 000 utmätningar bara i augusti, en ökning på 18% på ett år. Som Evans-Pritchard påpekar var det fler amerikaner som fick sina hem utmätta bara i augusti än under hela depressionsåret 1932. "As long as 15 million Americans are unemployed, record foreclosures will continue" säger Morris A Davis, professor i fastighetsekonomi.

Bloggen Economix på New York Times uppmärksammar en rapport från Census Bureau om bl.a. inkomster.
The typical American household made less money last year than the typical household made a full decade ago.

To me, that's the big news from the Census Bureau's annual report on income, poverty and health insurance, which was released this morning. Median household fell to $50,303 last year, from $52,163 in 2007. In 1998, median income was $51,295. All these numbers are adjusted for inflation.

In the four decades that the Census Bureau has been tracking household income, there has never before been a full decade in which median income failed to rise. (The previous record was seven years, ending in 1985.) Other Census data suggest that it also never happened between the late 1940s and the late 1960s. So it doesn't seem to have happened since at least the 1930s.
De amerikanska hushållens medianinkomst har alltså sjunkit på tio års sikt, vilket inte verkar ha hänt sedan 1930-talet. Det är alltså inte någon tillfällig recession vi ser, utan en längre trend, som kanske tog sin början vid toppen av IT-bubblan år 2000.
Tillägg 2009-09-15: Tittar man närmare i rapporten ser man att perioden 1973-1985 också hade stillastående real medianinkomst i USA. Det har alltså hänt förut. Där får man för att man inte kollar sina källor!

Jag läser också att andelen företag med låg kreditvärdering som inte kan betala tillbaks på sina lån har ökat och troligen kommer att öka ännu mer.
The U.S. junk bond default rate rose to 10.2 percent in August from 9.4 percent in July as the worst recession since the 1930s left more companies unable to pay off debt, Standard & Poor's data showed on Thursday.

The default rate is expected to rise to 13.9 percent by July 2010 and could reach as high as 18 percent if economic conditions are worse than expected, S&P said in a statement.

Default rates have surged from less than 1 percent in 2007 as an economic downturn squeezed corporate revenues and a global credit crunch dried up funding. A 13.9 percent default rate would be the highest since the Great Depression of the 1930s, when it hit 15.9 percent.

Eighteen companies defaulted in August, bringing the year-to-date total to 147. "Credit metrics in the U.S. show continued deterioration of credit quality and restricted lending conditions," S&P said.
Hur gröna var de skotten?

Apropå att inte kunna betala sina skulder så slår krisen nu hårt även mot många rika.
wealthy individuals' Chapter 11 bankruptcy filings jumped 73% in the second quarter from a year earlier, according to the National Bankruptcy Research Center... More individuals or families with at least $1,010,650 in secured debt and $336,900 unsecured are using Chapter 11 of the U.S. bankruptcy code typically associated with business reorganizations.
Många rika är också högbelånade, vilket slagit hårt i kristiderna.

Båda de sistnämnda nyheterna är symptom på avvecklingen av den globala kreditbubblan.

18 kommentarer:

  1. Bra inlägg som belyser bakgrunden till krisen, alltför hög skuldsättning hos både hushåll, företag och stater. Dessa problem kan bara "lösas" genom en enorm inflationsbrasa, de toklåga räntorna löser inga problem de skjuter bara problemen på framtiden och förvärrar dem.

    Krisen är alltså strukturell och inte konjunkturell. Vi kommer inte på 2-3 år gå tillbaka till "som det var" innan krisen. Varifrån ska efterfrågan komma? Kinas BNP är ca 10% av USAs/EUs. Bered er på stagflation, och tro det eller ej sjunkande bostadspriser.

    SvaraRadera
  2. Fredrik L:
    Förutom "lösningen" med en jättelik inflationsbrasa finns det en annan lösning, som många glömmer bort - deflationsbrasan. Den går ut på att lån försvinner genom konkurser och avskrivningar.
    Vilken väg det blir återstår att se. Det kan till och med bli olika i olika länder, beroende på vilken väg politiker och centralbankschefer väljer. Om de nu har någon egentlig möjlighet att påverka?

    SvaraRadera
  3. Jag tar mig friheten att klippa in en länk som förklarar termen "stagflation" då jag vet att många är osäkra på vad det betyder : http://sv.wikipedia.org/wiki/Stagflation


    "De amerikanska hushållens medianinkomst har alltså sjunkit på tio års sikt, vilket inte verkar ha hänt sedan 1930-talet. Det är alltså inte någon tillfällig recession vi ser, utan en längre trend, som kanske tog sin början vid toppen av IT-bubblan år 2000."

    Här undrar jag hur detta faktum kommer att slå mot utbildningsnivån i USA , här i Sverige blir det fullt på högskolorna så fort det är tuffa tider och det är svårt att få jobb men i USA är det ju väldigt dyrt att studera.

    Jag tänker mig att långsiktigt över en 10 års period bör detta bidra till att allt färre utbildar sig i USA , det är bara ett extremt fåtal som kan få stipendier etc. , och med lägre kommande utbildningsnivå hur skall USA "klara" sig mot andra länders konkurrens ? Starta krig mot alla och bekämpa dem med råstyrka ? Eller gå mer mot ett låglöneland med låg utbildningsnivå ?

    Fast här har ju USA nackdelen av att inte ha särskilt mycket naturtillgångar.. kanske får de bli ett nytt ganska fattigt land ?

    Eller som här där köpfesten fortsätter in absurdum för de som fått behålla jobbet och har stora huslån , medans den övriga tredjedelen får smaka på nedskärningar i social och sjukförsäkringen samt inte får plats i första klassens konsumtionståg.

    SvaraRadera
  4. Skulderna är den egentliga krisen. Och de ökar nu ännu mer både hos individer och stater. Behovet att "sanera" växer.

    Antingen kommer fordringsägarna att ta över och vi får stora förändringar av förmögenheter och makt. Eller så raderas skulderna genom inflation och konkurser.

    Eftersom så mycket makt är inblandat är det senare scenariot det troligaste.

    Det otäcka är att förändringarna kan bli så allvarliga att de medför stor social oro och rent av ofärd.

    SvaraRadera
  5. Tro hur detta kommer utveckla sig?
    Kommer vi få samma paniksäljning av aktier och rusning till statspapper igen eller börjar investerarna inse att valutorna kommer devalveras enormt framöver och börja investera alltmer i reala tillgångar?
    Bank- och finansaktier lär väl inte ligga så bra till men tro hur råvaruaktierna kommer tacklas?

    SvaraRadera
  6. Flute, jag kan inte se hur det hela ska sluta i deflation? USA kommer att ha deflation ett par månder till, sen tar inflationen vid. Många av de dåliga lånen har tagits över av FED som i utbyte har gett respektive bank likvida medel motsvarande samma belopp, så kallad avistainlåning. Dessutom måste FED betala inlåningsränta på dessa pengar! Balansräkningen sväller och penningmängden ökar, därav börsrallyt, och QEn fortsätter. Knappast deflationistiskt på lång sikt.

    Ingen politiker eller FED-chef i USA vill ha deflation av historiska skäl. Ben har tom sagt att han kommer trycka pengar för att förhindra detta. Av historiska skäl är det tvärtom i Tyskland, men Euron har ju sina problem med länder som Spanien, Italien och Grekland.

    SvaraRadera
  7. Enklare uttryckt, dåliga lån "försvinner" alltså inte i konkurser och avskrivningar vilket är deflationistiskt, utan ersätts med likvida medel med skattebetalarna som borgenärer, vilket är inflationistiskt på sikt. Om inte FED trätt in hade även JPMorgan, GS m fl konkat.

    SvaraRadera
  8. "Många rika är också högbelånade, vilket slagit hårt i kristiderna."

    Är man rik om man har så stora skulder att man kan dra en Chapter 11? Är inte hela definitionen på "rikedom" att man har rejält större tillgångar än skulder?

    SvaraRadera
  9. Alltså är reala tillgångar säkrast. Dock inte fastigheter utan Guld.
    /Morfar

    SvaraRadera
  10. Fredrik L - hur tror du att ett inflationsscenario kommer påverka bostadsmarknaden? Kommer räntorna skjuta i höjden och därmed sänka prisbilden (bra för den som nu hyr och funderar på att köpa bostad) eller kommer de redan högbelånade att gynnas?

    SvaraRadera
  11. Svårt att sia om, RB var fram till sep 08 ganska hawkish, men nu har de målat in sig i ett hörn. Mitt tips är att de kommer att frångå inflationsmålet och det rejält 2012/2013 och framåt. På sikt kommer vi att få höga räntor, hög inflation och fallande reala huspriser, och en första höjning kommer i februari med 0.5%.

    SvaraRadera
  12. Makro e kul2009-09-15 19:07

    "In the four decades that the Census Bureau has been tracking household income, there has never before been a full decade in which median income failed to rise. (The previous record was seven years, ending in 1985.) Other Census data suggest that it also never happened between the late 1940s and the late 1960s. So it doesn't seem to have happened since at least the 1930s."

    Farligt att lita på journalister som inte kan räkna plus och minus. Fenomenet du beskriver hände senast perioden 1973-1983. Rekordet är snarare 12 år - perioden 1973-1985. Se rapporten du länkade till, sidan 29.

    "De amerikanska hushållens medianinkomst har alltså sjunkit på tio års sikt, vilket inte verkar ha hänt sedan 1930-talet. Det är alltså inte någon tillfällig recession vi ser, utan en längre trend, som kanske tog sin början vid toppen av IT-bubblan år 2000."

    Det är riktigt som du säger, att toppen var vid 2000-talets början. Dock är det lite väl magstarkt att säga att det varit en längre nedåtgående trend. Vi låg nästan lika högt år 2007 som år 2000, med en svacka däremellan. Det finns massor av exempel på dylika svackor. Och förmodligen är 2008-20?? också tillfällig - frågan är bara hur långvarig den blir.

    Tycker det var ett intressant inlägg du skrev, men det gäller att kolla sina källor...

    SvaraRadera
  13. Makro e kul:
    Trenden sedan 2000 har ju som du säger snarast varit sidledes bergochdalbana.
    Men det är ju en helt annan trend än den starka upptrend som var 1982-2000.
    Tack för påpekandet om 1973-1985!

    SvaraRadera
  14. Makro e kul2009-09-15 21:10

    Tack själv för ett som sagt intressant inlägg. Menade inte att låta dryg när jag skrev att man måste kolla sina källor, men insåg att jag förmodligen gjorde det när jag läste mitt inlägg igen. Är bara så trött på dålig journalistik...

    Dock ska jag erkänna att jag kollade igenom tidserien igen, och tror mig förstå vad journalisten menar. Kanske var jag lite för snabb att döma. 2000-2008 är den längsta period där det största värdet under alla år i perioden "inträffat" det första året. Det tidigare rekordet på 7 år han pratar om stämmer - om man utgår från den nyss nämnda definitionen.

    Min tolkning (och din också om jag förstår dig rätt) av hans formulering var att avsåg den längsta period Y där värdet år X+Y är mindre än år X. Isåfall blir det, som jag skrev, 12 år. Till det rekordet har vi alltså några år kvar.

    Han jämför alltså Y antal värden, medan jag bara jämförde två värden. Rätt ska vara rätt...

    SvaraRadera
  15. Makro e kul:
    Jag tog inte åt mig!
    Jag brukar försöka kolla mina källor. Och när jag då inte gör det visar sig såklart källan ha fel, även om det som du säger är lite oklart hur han menar.

    SvaraRadera
  16. Makro, du underskattar problemen. Att en av världens största investmentbanker gick i konken säger en del, detta händer inte under normala "svackor". Övriga storbanker hade också konkat om inte de hade räddats av skattebetalarna. Problemet kvartstår dock, skuldberget.

    SvaraRadera
  17. Makro e kul2009-09-18 22:58

    Fredrik,

    jag tror snarare att det är du som överskattar dem. Jag håller med om att skulderna är något av ett problem, men varken banker, stater eller centralbanker har något intresse av att tvinga folk att minska skuldbördan alltför snabbt. Detta skulle få förödande konsekvenser för ekonomin. Till och med Dr. Doom (Nourel Roubini) pratar nu om 3% BNP-tillväxt nästa år.

    Precis som "den nya ekonomin" där tillväxten var evigt skyhög och inflationen låg inte varade särskilt länge kommer dagens ganska påtagliga problem att vara övergående.

    Lästips: intervjun med Lars Nyberg i Dagens Industri igår (torsdag). Han säger mycket bra saker. Sidan 9 i pappersversionen, tror inte den finns på nätet.

    SvaraRadera
  18. Makro, etablissemangsekonomer har ett stort underhållningsvärde, inget annat. T ex sa Ben 2007 att det inte fanns några bubblor i den amerikanska ekonomin. Du kan ju även leta upp RBs räntebana från aug/sep 08 och jämföra med utfallet. Om dessa ekonomer sa vad de egentligen tyckte och tänkte skulle aldrig nå de positioner som de nått. Skuldbördan kommer lösas med inflation och inget annat.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.