2010-09-07

Peak Antibiotics?

Igår på SvD Brännpunkt skrev äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) och socialminister Göran Hägglund (KD) om en mycket viktig fråga, nämligen antibiotikaresistenta bakterier. Detta med anledning av att det hålls en konferens i Uppsala med namnet "The Global Need for Effective Antibiotics – Moving Towards Concerted Action".
Under tre dagar ska forskare, politiker, organisationer och läkemedelsindustrin diskutera problemen med resistenta bakterier och vad som kan göras åt dem.
Det är bra att KD-ministrarna tar upp denna fråga, men de nämner inte den viktigaste överanvändningen av antibiotika i dagens samhälle, nämligen inom djurhållningen. Bloggen Jonssons Funderingar påpekar också detta och tycker att de borde dra in en tredje minister, nämligen jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Den så kallade sjukhussjukan MRSA sprids nu snabbt inom svinbesättningar i EU, just på grund av användningen av antibiotika inom svinuppfödningen, men även på grund av de många transporterna av djur.
Det är storskalig uppfödning och intensiv handel med levande djur som gjort att den klassiska sjukhussjukan MRSA nu snabbt sprids bland Europas svin, visar en färsk analys från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA. Många av fynden utgörs av exakt samma sorts bakterie som ökat bland människor utanför vården.
Och det är många svinbesättningar som är smittade. I Spanien påträffades MRSA i 51% av svinbesättningarna, i Tyskland 41%, i Belgien 36% och i Italien 34%. Här måste åtgärder vidtas och det snabbt! Annars riskerar vi en smitta som kan orsaka enorma problem. Något helt annat än förra årets icke-händelse svininfluensan. I mitten av augusti upptäcktes förresten det första fallet av MRSA hos grisar i Sverige. Med några enkla åtgärder skulle man kunna stoppa MRSA-spridningen hos svin snabbt.
  1. Förbjud "preventiv" antibiotikabehandling i djuruppfödning.
  2. Totalförbjud användning av vissa utvalda antibiotikaklasser till djur, så att de kan reserveras för människor.
  3. Förbjud djurtransporter längre än en viss sträcka (exempelvis 300 km).
Slaktdjursbranschens aktörer kommer att skrika högt, men de talar som ni förstår i sitt eget snöda vinningsintresse. Man hänvisar till att man "måste" ge antibiotika till grisarna för att hålla lönsamheten uppe. Men det som egentligen händer är att man externaliserar en kostnad - sjukvården får ta hand om MRSA-fall istället för att djuruppfödarna får ta hand om sjuka grisar. Även läkemedelsbranschen borde ha starka ekonomiska intressen av att djuruppfödarna fortsätter att mata sina djur med antibiotika.

Vi konsumenter måste också vänja oss vid att kött kommer att bli dyrare. De låga köttpriser vi betalar och därmed vår höga köttkonsumtion är i längden inte hållbar. Problemet med resistens orsakad av antibiotikaanvändning i djurhållningen är bara ett av problemen med storskalig köttdjursproduktion.

Slutar man ge antibiotika till grisarna kommer andelen MRSA-bakterier troligen att sjunka tillbaka - det "kostar" nämligen för bakterierna att framställa resistensämnena och det är endast den ymniga antibiotikaspridningen som gör att resistensgenerna ger en evolutionär fördel.

Men även om man skulle få bukt med antibiotikaanvändningen inom djuruppfödningen kvarstår fortfarande problemet att multiresistenta bakterier sprider sig bland oss människor och att alla våra antibiotika efterhand kommer att bli verkningslösa. Ett grundproblem är att det kommer fram så få nya antibiotikapreparat nuförtiden. Under perioden 1940-1970 kom det fram många nya antibiotikapreparat, men numera lönar det sig dåligt för läkemedelsföretagen att forska på nya antibiotika. Antibiotika tas sällan i veckolånga kurer, medan det för läkemedelsbolagen är mer lönsamt med mediciner som tas under lång tid mot mer eller mindre kroniska åkommor, exempelvis hjärtmediciner. Det är faktiskt högst tveksamt om det överhuvudtaget kommer att komma fram några nya antibiotika de närmaste åren.

Brittiska tidningen Guardian hade i mitten av augusti en intressant artikel med titeln "Are you ready for a world without antibiotics?" och det är inte bara sensationsjournalistik. Även den ansedda medicintidningen Lancet frågade sig i början av augusti "Is this the end of antibiotics?"

Stora delar av modern sjukvård försvåras kraftigt utan antibiotika.
  • Organtransplantationer blir omöjliga.
  • Många cancerbehandlingar omöjliggörs eftersom de också försvagar immunsystemet.
  • Bukoperationer (t.ex. blindtarm) blir förenade med stor risk.
  • Lunginflammation kommer att återkomma som vanlig dödsorsak bland äldre.
  • Gonorré, syfilis och turberkulos får mycket större spridning om det inte längre finns verksamma antibiotika mot dem.
Nu ska man dock inte tro att vi får en återgång till medeltida sjukvårdsförhållanden, utan snarare till första halvan av 1900-talet. En av de viktigaste milstolparna inom medicinen var nämligen att förstå hur viktigt det är med renlighet och antiseptiska rutiner hos sjukvårdspersonal. Men trots allt kvarstår hotet från "peak antibiotics". Kanske har vi redan passerat den tidsperiod då antibiotikan hade sin största globala hälsoeffekt och nu står vi inför minskande möjligheter till att få medicinsk hjälp från antibiotika.

Intressant är att Hägglund och Larsson jämför resistenshotet med klimathotet. Tittar man lite noggrannare på texten ser man att de egentligen försade sig och menade det "onämnbara" peak oil eller "energihotet".
Användning av antibiotika leder till resistensutveckling som en följd av mikroorganismers förmåga att anpassa sig till en föränderlig miljö. I den meningen kan antibiotika, precis som fossila bränslen, sägas vara en ändlig resurs.
Att fossila bränslen är en ändlig resurs borde ju ses som positivt om det är klimathotet man talar om, eftersom det begränsar våra möjligheter att påverka klimatet genom att bränna dessa fossila bränslen. Därför blir liknelsen mellan klimathot och resistens felaktig. Men liknelsen blir ypperlig om man ersätter "klimathotet" med "energihotet". Jag frågar mig därför hur det är. Har KD-ministrarna förstått hotet från peak fossil fuels men säger inte det rent ut, utan pratar istället om det mer politiskt lättsmältbara klimathotet? Eller har de bara gjort en undermedveten koppling?

[Andra bloggar om , , , , ]

4 kommentarer:

  1. Detta är något jag också har reflekterat över, utvecklingen har gått fort, från ingen antibiotika till effektiv till utsliten...

    Min mamma var nära att dö av lunginflammation som sexåring i början av 40-talet innan det fanns att tillgå. Å andra sidan blev hon sjuk i samband med att hon fick köra hästekipaget hem, vilket ger ytterligare en tydlig bild av hur långt utvecklingen gått under hennes livstid...

    SvaraRadera
  2. tycker det är vansinnigt att använda antibiotika till djuren när bristen är så uppenbar. Vettigt vore att t.ex. reservera en antibiotika till djur och förbjuda att de övriga används. Förslagvis kan man offra fucidinsyra (täcker hudinfektioner och de flesta lunginflammationer, vilket är 99% av det som behandlas) till ventrinärmedicin och reservera samtliga övriga till människor. Resistens utvecklas förvisso relativt fort mot fucidin men detta får hanteras på samma sätt som för människor (dvs alla djur som antibiotikabehandlas måste hållas isolerade från övriga besättningen under hela kuren och ca 1 vecka efteråt. Skyddsutrustning ska användas och ingen personal får gå från sjuka djur till friska.. Tror nog att antibiotikaförbrukningen kommer nästintill försvinna på ngt år om man gör det så besvärligt som det faktiskt är.
    Människomässigt ser det ut som att resistens går att få ner igen om man minskar felförskrivningen
    /Philip

    SvaraRadera
  3. Men just nu känns det som spel för gallerierna med en "konferens" och en massa pladder. På svt's korrespondenterna visade dem ett inslag från en indisk antibiotika fabrik. Dem stod vid en liten damm utanför fabriken som bestod av just skitigt vatten och mängder av antibiotika. Fritt tillträde för allsköns levande varelser att utveckla multiresistens. Vad hjälper det att diskutera i Uppsala när läkemedelsfabrikerna funkar på det viset? Stäng fabrikerna eller hjälp dem tillrätta. Fullständigt vansinne.

    SvaraRadera
  4. Det går alltid att använda olika antibiotika cykliskt och på det sättet få ner resistansen så att den blir effektiv igen.

    Men då måste också det kontrolleras på planet nivå och kräver att läkare slutar skriva ut antibiotika för vad som helst samt att man inför hårda (och jag menar fängelse) straff för folk som inte följer anvisningar (många slutar ta antibiotika när de känner sig bättre vilket ökar chansen för resistans).

    Men som vanlig blir det inget av det hela för det skulle påverka inkomster för några rika och det kan vi inte ha i dagens samhälle.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.