2010-10-12

Pengar är skulder

Steve Keen, docent i ekonomi vid University of Western Sydney, skrev i januari 2009 en lång men mycket intressant artikel om hur de flesta ekonomers uppfattning om pengar verkar vara felaktig, eftersom den motsägs av observationer. Han framför istället för de gängse teorierna om fiat-pengar och fractional reserve banking en teori som verkar stämma bättre med verkligheten, nämligen att vi lever i en värld med "skuldpengar" eller "kreditpengar". Jag har snubblat över referenser till denna artikel förut, men det var först häromdagen som jag satte mig ner och orkade läsa hela. Knappt hade jag hunnit läsa artikeln, så tipsade en läsare om den i en kommentar. Artikeln verkar vara i ropet just nu och det är väl värt för den intresserade att läsa hela artikeln för att sätta sig in i hur penningsystemet troligen fungerar egentligen.

Principen för fractional reserve banking är att banken får en insättning och då kan låna ut tio gånger så mycket pengar. Men så går det enligt Steve Keen inte till. Han refererar till en artikel av ekonomen Basil Moore. (Min översättning)
Basils viktigaste punkt var ganska enkel. Det brukliga antagandet i modellen för pengamultiplikatorn att bankerna passivt väntar på insättningar innan de börjar att låna ut är falskt. Istället för att bankirerna sitter passiva och väntar på att insättare ska ge dem extra reserver som de sen kan låna vidare,

"I den verkliga världen, ger bankerna kredit, och skapar insättningar i denna process, och letar efter reserver senare".

Alltså kommer lån först - och skapar samtidigt insättningar - och på ett senare stadium hittas reserverna.
Det är också bankernas låneskapande som driver penningmängden. Angående Federal Reserves försök att mota deflationen genom att öka penningmängden skriver Keen följande. (Min översättning)
Emellertid, utgående från de empiriska observationerna kommer detta att slå fel på åtminstone fyra fronter:
  1. Bankerna kommer inte att skapa mer kreditpengar på grund av injektioner i den monetära basen. Istället kommer inaktiva reserver att öka;
  2. För att skapa mer kreditpengar krävs en motsvarande ökning av skuld - även om modellen med pengamultiplikator vore korrekt, hur stora är oddsen att den privata sektorn kan ta på sig ytterligare 7 biljoner dollar i skulder förutom de 42 biljoner dollar de redan är skyldiga?
  3. Deflationen kommer att fortsätta eftersom den drivande kraften bakom den fortfarande finns där - utförsäljningar från detaljhandel och grossister som desperat försöker undvika att gå i konkurs; och
  4. Den makroekonomiska processen med avskuldning kommer att minska den verkliga efterfrågan oavsett vad som görs, som Microsofts VD Steve Ballmer nyligen noterade: "Vi är verkligen mitt i en uppsättning ekonomiska villkor som bara händer en gång under en livstid. Perspektivet jag vill anlägga är inte ett av recession. Snarare håller ekonomin på att återställa sig till en lägre nivå av spenderande från företag och konsumenter, till stor del baserat på den minskade lånehävstången i ekonomin".
Det enda sättet som Bernankes "tryckpressexempel" skulle kunna fungera för att skapa inflation i vår nuvarande skuldbelastning skulle vara om man tryckte rent Zimbabwiska mängder med pengar, så att fiat-pengar skulle kunna återbetala en stor del av de utestående skulderna och på så sätt ersätta kreditbaserade pengar.

Mätt på den här skalan övergår Bernankes ökning av den monetära basen från att vara heroisk till att bli trivial. Skalan av kreditskapade pengar överstiger inte bara statsskapade pengar med en stor faktor, utan skulderna i sin tur överstiger till och med det bredaste penningmängdsmåttet - M3-serien, som Fed för några år sedan beslöt sig för att inte längre rapportera.
Även Steve Keens artikel "What Bernanke doesn't understand about deflation" är läsvärd i sammanhanget.

Keen konstaterar vidare att för att ha någon meningsfull effekt på skuldnivåerna och således påverka penningmängden och skapa inflation, så skulle Bernanke inte bara behöva dubbla M0, utan öka den med en faktor 25 eller så. Allt annat är dömt att drunkna i det hav av skulder som finns i USA idag. Bernanke och andra neoklassiska nationalekonomer antar att dynamiken i penning- och skuldsystemet är enligt modellerna för fiat-pengar, när vi istället har kreditpengar som har en helt annan dynamik. För skulderna har börjat minska i USA och de minskar i en takt som får Federal Reserves "penningtryckande" att framstå som en spott i havet.
De totala skulderna i USA minskar nu i en årstakt av runt 455 miljarder dollar (varav hushållen står för drygt 290 miljarder). Ska Federal Reserve trycka upp så mycket bara för att hålla deflationen stången? Kan de göra det? Framförallt - bör de göra det? Och även om de gör det, så står de fortfarande bara stilla. Och vad händer om skulderna börjar sjunka i snabbare takt än nu?

Ska vi tro att Steve Keen får Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels fasa någon gång framöver? Nej, knappast, för han är för mycket motvalls och säger att centralbankerna är tämligen maktlösa i dagens läge. Knappast en bra inkörsport för att få ett pris från en centralbank.

Läs även "Peak oil - inflation eller deflation?"

[Andra bloggar om , , , , , ]

14 kommentarer:

  1. Okej, vi säger väl det. Det ser rimligt ut. Pengatryckandet är ännu på en låg nivå, men eftersom nästan helt har slutat att tillverka saker så spelar det egentligen ingen roll. Hela dollarn är ett gigantiskt bedrägeri och USA har levt över sina tillgångar i decennier. Nu är det slut med det och det kommer inte att bli roligt i Amerika framöver. Stigande matpriser kommer att pressa upp räntorna till de högsta någonsin - 1000% ränta är inget onormalt om det är hyperinflation.

    Det finns inget som FED kan göra för att hindra detta.

    SvaraRadera
  2. Men eftersom staten skuldsätter sig fortare än hushållen betalar av så ökar fortfarande m3.

    SvaraRadera
  3. Hushållen i usa betalar inte av utan den minskade skuldsättningen beror på konkurser och lån som avskrivs. Har tyvärr tappat referensen till detta.. Men enligt mig låter det troligt då amerikanarna knappast skulle amortera när de knappt har råd med mat, och dessutom i en tid då räntan är låg oh deras statsmakt försöker förmå folket att fortsätta sitt vansiniga konsumerande.

    SvaraRadera
  4. Jaha, varit ute och cyklat igen och tillbaka bakom tangenterna. Utan hinder den här gången får vi hoppas.

    Bra inlägg, igen. Just USA har väl passerat punkten utan återvändo redan så alla åtgärder är bara sprattel som i bästa fall bara skjuter upp det oundvikliga. Dollarn är därmed dömd.

    Den ekonomiska aktiviteten kommer att minska och arbetslösheten därmed öka kraftigt. Inte bara i USA. Det är framtiden för ganska många år.

    Omställningarna blir inte smärtfria, långt ifrån, men frågan är om det nya blir nytt och hållbart, eller bara en ny variant av det gamla så som det blev efter kraschen på 30-talet. Har vi lärt oss något?
    /Morfar

    SvaraRadera
  5. Jag har lite svårt att förstå fokusen på USA, förutom då att det är världens största ekonomi. Men. Guldnisse skriver att amerikanerna levt över sina tillgångar i decennier. Då undrar jag: har inte vi och övriga västvärlden gjort likadant? Lever inte vi svenskar på absurda lån pga artificiellt låga räntor?

    Jag häpnar också ständigt folk tror att USA kan kraschlanda utan att vi svenskar berörs. Vilken värld lever ni i? Om USA kraschar så gör vi det också, tror man nåt annat måste man vara sanslöst naiv.

    SvaraRadera
  6. Bra inlägg!
    För alla som är det minsta intresserade av detta är det ett måste att studera http://theautomaticearth.blogspot.com/
    Titta igenom Stoneleighs "primers". Gärna i tidsordning. Trevlig läsning!
    Jonas

    SvaraRadera
  7. FED behöver inte täcka hela hålet skuldminskningen, de behöver bara se till att monetära basen håller sig någorlunda stabil. Sen att Greenspan till slut fått rätt att ingen ens vet hur man mäter det monetära basen frånsett sekundära effekter och i efterhand (via t.ex. KPI)

    Det intressanta är egentligen den monetära effekten, dvs hur pengar påverkar priser. Vad vi vill är ju att kunna utväxla pengar mot varor och tjänster. Och gärna att det är stabilt och förutsägbart. Alltså vill vi ha ungefär samma påverkan från pengar på priser i medeltal (= stabila priser)

    Problemet är att varken pengar i sig eller ens en optimal definition av monetär bas förklarar hur priser rör sig. Man behöver inte FIAT-pengar eller lån för detta. För att ge effekt måste pengar användas. Dvs 10kr som ligger i plånboken har ingen monetär effekt förrän du ämnar använda den, men 1 kr som används 10ggr har samma effekt som 10kr som används en gång. Så vi har derivata(monetär bas x omsättningshastighet)= inflation. Så som artikeln säger är ökade reserver hos bankerna sannolikt totalt ineffektivt, men QE av likvida tillgångar (treasuries) torde ge effekt. Och QE på detta sätta KAN inte ge hyperinflation. FED trycker INTE sedlar åt staten (de får inte!) utan man köper statspapper på öppna marknade. Fås inflation säljer man med lätthet sina tillgångar och kommer du suga upp likviditet (dessutom den mest livkida monetära delen, dvs hög bas x omsättningshastighet)

    Däremot är det fullt möjligt att devalvera sin valuta genom att köra QE. Ekonomi är psykologi och skapar man tvivel om en valuta kan den kollapsa. Alla pengar är tron på att de kan bytas mot de man vill ha. Ta bort det och det är bara metall och skulder.

    SvaraRadera
  8. FED trycker visst sedlar, det står ju på dem! Med dessa sedlar köps sen T-bills, även om den QE som kanske ligger runt hörnet kommer gå till så att T-bills köps mha av elektroniskt skapade pengar.

    En viktig sak att komma ihåg är att FED håller på att köpa upp amerikansk statsskuld, dessa nyskapade pengar hamnar ej som reserver hos bankerna, utan går till att betala löner och leverantörer till staten.

    Vilka tillgångar skulle FED med lättet sälja vid inflation? En 10-åring som ger 3% samtidigt som inflationen är 5%? Lycka till.

    /F

    SvaraRadera
  9. Exakt, F, de "värdepapper" som Fed nu köper kommer de aldrig att kunna sälja. Anonym 21.19 har rentav så många fel att man kan tro att han med flit försöker vilseleda och skapa förvirring. Inte lönt att försöka svara på ens.

    @Anonym 20.11
    Om det inte finns en klickbar länk så kommer nästan ingen att gå in där, hur bra den än är.

    @Anonym 18.24
    Jo, högbelånade svenskar (de allra flesta alltså) lever också över sina tillgångar. Ett problem är att överkonsumtionen "sparas" i huspriserna och förs vidare till generationer som inte har fått åtnjuta samma överflöd. De får bara ta över resterna i form av enorma huslån (som de kanske aldrig kommer att bli av med).

    Räntorna kommer snart att stiga rejält till följd av rusande matpriser. Majs och vete har stigit mer än 10 procent i pris den senaste veckan.

    SvaraRadera
  10. Detta stämmer ju som sagt med det du tidigare skrivit om marknaden för långa räntor. Denna marknad har ju faktiskt aldrig haft fel tidigare, och den har det inte nu heller. Vi kommer att få en utdragen period av deflation likt Japan haft. Vi kommer dock få inflation om centralbankerna försöker förränta alla skulder genom höjd ränta. Eller så leder detta bara till en ny kollaps och ännu snabbare deflation. Det känns som att marknaden alltid vinner över manipulerarna.

    SvaraRadera
  11. Ett fundanentalt fel du gör är följande:
    Pengamängen måste öka med styräntan varje år för att inte befintliga lån ska förfalla. Annars finns helt enkelt inte tillräckligt mycket pengar för att betala räntan på befintliga lån.

    Föreklat kan kan se det monetära systemet som ett reglersystem med positiv återkoppling, där styrvariabeln är den sk. styrräntan.
    Alla som pluggat reglertek. vet att positiv återkoppling betyder ett instabilt system med påföljande själsvängning. Att sänka räntan till 0% är det enda man kan göra för att stabilisera systemet.

    SvaraRadera
  12. Vill ha ett råd av Flute-tankar. Har förstått att nuvarande investeringar bör vara i inflation-deflationsbeständiga realtillgångar som guld och silver. Men jag undrar över våra huslån? En del säger inför en finansiell kollaps: ta dig ur all skuld så fort du kan. Andra säger att i en hyperinflationistisk miljö straffas sparare och låntagare gynnas.
    Har pengar att betala vårt huslån, men det kan "försvinna" i en kraftig inflation. Vi har pengar på banken att köpa förnödenheter vid en flykt från fiatpengar. Har nu också skaffat ett rörligt lån med en takränta på 4,5% i tre år. Hur bör man tänka?

    SvaraRadera
  13. Intressanta reaktioner på mitt inlägg. Som sagt finns det många missförstånd och olika uppfattningar om något som borde vara enkelt. Jag säger inte heller att jag har rätt heller förstås. Bara att mycket av det som skrivs inte är ens nära sant.

    FED trycker inga pengar (sedlar och mynt). Det är the Treasury som gör det. Själva processen är förvisso rätt intrikat och involverar FED som garant, denna del av mängden pengar är försvinnande liten.

    Så åter. FED köper regelmässigt INTE skulder från usa:s stat. Vid QE köper de likvida räntetillgångar på (mer eller mindre) öppna marknaden. De väljer självklart livkida tillgångar som treasuries (ett tag köpte man bostadsobligationer). Man är ute efter sänkta räntor och öka likviditet

    För att finansiera statens behov ger the Treasury ut skuldbrev (statsobligationer) som säljs genom primary dealers till marknaden.

    Det kan verka märkligt att staten lånar från marknaden och sedan köper FED upp skulderna från marknadsaktörerna i ett eller ett par steg senare, men så tokigt är det.

    Skulle inflation stiga så är det klart att FED kan sälja sina 3 eller 10 åringar. Givetvis med rejäl förlust, men det spelar ju ingen roll eftersom FED aldrig spelat med riktiga pengar ändå. Räntan kommer stiga brant vilket är själva tanken när man har inflation. Därtill kommer man dränera marknaden på likviditet. Skulle man göra det rejält kommer förstås allt haverera men någon risk för skenande inflation finns egentligen inte. Större risk att FED blir sittande på större mängd värdepapper och samtidigt närmast deflation. Vad guld och silver gör är något helt annat, det är psykologi och rädsla. Kommer säkert stiga för anpassningen har bara börjat.

    Jag försvarar inte systemet eftersom det precis som Anonym 15:34 skriver är ett positivt återkopplat system. Den automatiska mekanismen är mot kredit -expansion eller -kontraktion men aldrig mot stabilitet. Systemet skulle dock bli något stabilare om kapitaltäckningskrav ökade så att bankpengar var en mindre del av monetära basen.

    /P (anonym21:19)

    SvaraRadera
  14. Men jösses, jag trodde jag hade gjort klart att du inte har något vettigt att komma med. Men du upprepar samma smörja i ännu ett inlägg. Tror man som du att det är psykologi som är orsaken till att ett troy ounce guld inte längre kostar 35 dollar utan 1380, då har man inte förstått mycket.

    /Guldnisse

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.