2014-01-07

Gong-gong för järnvägen?

"En gång är ingen gång, två gånger är en gong-gong"

Så har det hänt igen - ett urspårat godståg på infarten till Stockholm, mindre än två månader efter att det hände sist. Två spår avstängda, stora störningar i tågtrafiken både lokalt, regionalt och fjärrtåg.

Tågforskaren Rebecca Forsberg är inte förvånad, eftersom Trafikverket inte hinner med underhållet. SJ:s tidigare ordförande Ulf Adelsohn påminner om att SJ:s styrelse redan 2005 ville att man skulle satsa på underhåll av befintliga järnvägar istället för att bygga nytt. Rebecca Forsberg beskriver vad hon ser som en delorsak.
– Det är Trafikverket som har ansvar för underhållet, men de anlitar entreprenörer som i många fall i sin tur anlitar entreprenörer. Jag tror man tappat kontrollen lite. Trafikverket kanske inte borde få lägga ut den här biten på entreprenad, säger hon.
Fackförbundet Seko påpekar att den trasiga spårväxel som kanske orsakade olyckan borde ha lagats för länge sedan. Tydligen har man redan tidigare publicerat bilder på spår som rostat sönder och påpekat bristerna för Trafikverket.
– Det finns två alternativ. Det som är troligt är att man gjort en inspektion och inte åtgärdat en beställning av reparation. Det andra alternativet, som vore riktigt tragiskt, är att spåret inte ens har inspekterats
[...]
Enligt Nadérus gjorde entreprenören Infranord en inspektion av spåret kring lucia. Då hittades två lösa bultar vid spårväxeln och bedömningen var att felet måste åtgärdas inom en månad. Men nattens urspårning berodde inte på bultarna, menar Seko som pekar på en helt sönderkörd och ihoprostad spårväxel. Något som Nadérus anser att trafikverket borde ha upptäckt.
Som tur är har de två urspårningarna bara involverat godståg. Den dagen ett persontåg spårar ur blir det riktigt illa - dagens persontåg håller hög hastighet och det gäller inte bara X2000 och Arlanda Express. Även vanliga persontåg och pendeltåg kan hålla hastigheter uppåt 160 km/h. En urspårning i högre hastighet får katastrofala konsekvenser. Jag väntar med fruktan på att den första urspårningen med persontåg ska inträffa och det rabalder som kommer att uppstå då.

Dagens olycka borde verkligen vara en gong-gong som väcker ansvariga och får dem att inse att det verkligen måste satsas på att underhålla den befintliga infrastrukturen på järnvägen istället för att satsa på tjusiga nybyggnadsprojekt.

Görs inget tvingas man troligen att sänka hastigheten på vissa sträckor, varvid det blir stora problem med att hålla ihop den transportintensitet samhället har anpassat sig till. Sänkt hastighet skulle dels förlänga restiderna, dels ge glesare turtäthet. Därmed faller för många möjligheten bort att bo i exempelvis Eskilstuna och jobba i Stockholm. Kalkylen skulle inte längre gå ihop sig tidsmässigt. Att pendla med bil är för många inget rimligt alternativ. De exakta konsekvenserna för pendlingsorterna (Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping, Västerås, Uppsala m.fl.) och näringslivet i Stockholm är svåra att räkna ut, men de är säkerligen inte positiva.

Hos SCB finns statistik över arbetspendlare över kommungränser och länsgränser. Där kan man exempelvis se att 7500 personer år 2012 bodde i Uppsala och pendlar till Stockholm. Antalet personer som bor i Eskilstuna men arbetar i Stockholm har ökat från 978 år 2004 till 1352 år 2012. Utöver detta tillkommer förstås alla som studerar på en annan ort än bostadsorten.

Det handlar alltså om stora samhällsekonomiska konsekvenser av eftersatt underhåll av järnvägarna. Kommer någon politiker att ta tag i detta på ett vettigt sätt?

16 kommentarer:

  1. Ett känt fenomen inom den privata industrin som upptäcktes för mer än 20 år sedan: Ju fler vinstdrivande underleverantörer desto fler fel och ogjorda åtgärder.

    SvaraRadera
  2. Man undrar också om det verkligen är nödvändigt att vi alla ska pendla i flera timmar varje dag för att ta oss till jobbet/skolan? Tror många skulle kunna jobba och studera hemma utan problem. Tekniken har de senaste 15 åren utvecklats enormt och gjort det väldigt lätt att kommunicera och överföra info till andra från hemmet.

    Tyvärr är det oftast så att tekniken går snabbt framåt, men majoriteten av människorna utvecklas inte i samma takt. Så man håller fast vid det gamla även om bättre alternativ finns.

    SvaraRadera
  3. Så länge alla anslag till Trafikverket går till infrastruktur och verket sen fördelar efter eget huvud lär det inte bli någon ändring. I Sverige är det vägar broar, tunnlar och förbifarter som prioriteras. Så har den politiska ledningen bestämt! Lägg till att anslagen minskat och av anslagen till underhåll går 85 % till verkets egen administration och 15% till underhållet. Trafikverket en sammanslagning av Banverket och Vägverket är en synnerligen korkad konstruktion med en svag ledning som verkar styras politiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller inte med att "Trafikverket en sammanslagning av Banverket och Vägverket är en synnerligen korkad " tycker snarare att det är utmärkt då det ger möjlighet till helhetssyn. Dock håller jag med om att det verkar styras av vägen. Antagligen för mycket åt nykonstruktion - det väl ser bättre ut. 45:an mellan GBG-THN, förbifart STHLM, citytunnel i GBG.

      Det är meningslöst att bygga än väg till område X om det ändå inte finns förutsättningar att verka där. (Skattetryck tex) Pendlingsvägar är inte konstruktivt, bara dyrt.

      Radera
  4. Tänk om företag som inte kräver absolut närhet till andra företag mera förlade sina kontor utanför de trånga och svårtillgängliga områdena för personal.
    Men erfarenhet att det är att företag då får lägre personalomsättning (företaget behåller kompetensen) och har trogen personal och personalen får tid med familj (ger harmoni) och har ändå tid att arbeta med än vanliga arbetstidsschemat vid behov.
    Sen brukar kontorsytorna vara billigare också och man då faktiskt kan kosta på mer i lokaler för att personal skall trivas ännu mer.
    Det är win-win för samtliga,men en utopi verkar det som för så långt verka inte ledningar för företag tänka utan kör på som alla andra.

    SvaraRadera
  5. Bristande underhåll är ett resultat av kvartalsekonomins vinstmaximeringstänkande.
    Vem f-n behöver tänka 20 år framåt när det är nu som gäller.... och om 20 år har vi bytt entreprenörer minst 10 gånger...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bosse Sosse.. det är ett vanligt feltänk att det är marknadens och kvartalsekonomins fel. Ja, det stämmer när offentligheten leker företag, då Lagen om Offentlig Upphandling, LOU kräver att man är kvalificerad som kund för att ställa rätt krav, (vilket sällan myndigheter och verk är numera) så blir resultatet att man endast styr på lägsta pris (det är det som belönas av cheferna). Inte heller vågar man ha längre avtal som gör att det är som ondast för ett företag som inte sköter sig. Man har istället 3åriga avtal som ständigt byter leverantör och så är man förvånad över kvaliteten...
      Så du har både rätt och fel.
      Det finns branscher som har 10-25-åriga avtal och där det är leverantören som har incitamentet att sköta underhållet för annars blir det dyrt för den egna organisationen...i.e. det påverkar vinsten.

      Radera
    2. @Anonym
      Jovisst, du har rätt, det gäller i stor grad affärsdrivande f.d. statliga myndigheter.
      Dock var underhållet betydligt bättre när de fortfarande var statliga myndigheter.
      Det sorgliga är att om man låter underhållet "förfalla" så kostar det mer att ta igen och komma på banan :-), än om man hade skött sitt underhåll ordentligt.

      Radera
  6. Appropå risken för urspårade persontåg, så kan det tilläggas att även pendeltågen (som visserligen är nämnda under "övriga persontåg") klarar 160 km/tim, trafikeras ganska tätt i högtrafik och antagligen har högre beläggningsgrad än fjärr- och regionaltågen.

    SvaraRadera
  7. Menade såklart pendeltåg också när jag skrev "persontåg". Skulle kanske ha varit tydligare med det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var inte menat som kritik, utan vad jag menade var att om pendeltågens spår (de har ju numera oftast separata spår på de sträckor där de går parallellt med regional- och fjärrtåg) också är i ett sådant skick att något liknande kan ske så kan det verkligen drabba många. För 20- 25 år sedan sade man att pendeltågen i Stockholm svarade för 60 procent av alla tågresor i landet. Andelen har nog gått ner sen dess, men pendeltågen har ca 300 000 resenärer dagligen.

      Radera
  8. Det är nästan omöjligt att dra några slutsatser av hastigt förbipasserande bilder i TV.
    Men bilderna av skadade delar påminner mer om sprött gjutjärn än segt stål. Är det utmattningsbrott, krypsprickor eller har rost orsakat vätesprödhet i stålet?
    Om det inte är lätt synligt slitage eller rostskador, som orsakar urspårningarna, kan det bli svårt att hitta det som måste bytas ut. Att behöva kolla spåret med samma noggrannhet som flyget blir dyrt.

    SvaraRadera
  9. Underbart inslag på Studio Ett idag: Elmsäter-Svärd möter verkligheten (pensionerad järnvägsarbetare) och blir totalt bortgjord. Synd att ingen dessutom rättade henne när hon sa att Trafikverket är högsta ansvarig. Nej kära minister, det är du !

    SvaraRadera
  10. Att sammanslagningen av Banverket och Vägverket skulle ge "möjlighet till helhetssyn" är en villfarelse. Det som detta inneburit är en topptung uselt ledd organisation med ännu mer byråkrati än förut och chefer som inte förstår verksamheten. Tanken verkar ha varit att kan en person upphandla väg så kan vederbörande upphandla järnväg - och resultatet ser vi nu i form av mindre och mindre underhåll för pengarna.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.