2014-02-19

Kan bostadspriser mjuklanda?

En läsare skrev och tyckte att han inte kunde hitta något exempel på att bostadspriser kan mjuklanda efter en kraftig uppgång/bubbla. Detta är ett spännande ämne och jag tänkte rota lite i det. Särskilt aktuellt är det ju med avseende på de svenska bostadspriserna, där många verkar hoppas på en mjuklandning, där priserna rör sig i sidled framöver istället för att bryta neråt. Exempelvis anser före detta medlemmen i Riksbankens direktion Lars E O Svensson, numera Ekonomistas flitigaste skribent, att de svenska bostadspriserna gjort ett skifte till en högre nivå.

För att undersöka det hela använder jag The Economists interaktiva bostadsprisindex, där man kan jämföra bostadspriser i en mängd länder, både nominellt, realt, i förhållande till medelinkomst och i förhållande till hyror. Tesen som ska undersökas är alltså om bostadspriser kan mjuklanda efter en kraftig uppgång - kan vi hitta något exempel som motsäger vår tes?

Vi börjar med de mest extrema bostadsbubblorna (i reala priser, alltså bostadspriser i förhållande till konsumentprisindex): Irland, Spanien och Nederländerna. USA är med som jämförelse.

Här har vi extrema uppgångar följda av kraftiga nedgångar. Det ska påpekas att Irlands och Spaniens bostadspriser utvecklats mindre extremt på uppsidan när man ser på dem i förhållande till lönerna, men mönstret är ändå detsamma - kraftiga prisuppgångar följs av kraftiga prisnedgångar.

Mindre extrema är länderna i nästa diagram: Danmark, Italien och Japan. Japan kan i och för sig anses extremt genom nedgångens längd - hittills över 20 år av fallande reala bostadspriser.

Italiens bostadspriser har realt hittills fallit med 20 procent sedan toppen och visar inga som helst tecken på förnyad vändning uppåt. Övriga länder har fallit mer. Hittills inget som motsäger vår tes, alltså.

Lite knivigare blir det med nästa omgång länder: Australien, Storbritannien, Frankrike och Nya Zeeland.

Hur lång i tid ska en "platåfas" för priserna vara och hur stor får dess volatilitet vara för att den ska räknas som mjuklandning? Dessutom har vi inte sett slutfacit för bostadspriserna i länderna i detta diagram. Hursomhelst anser jag att volatiliteten bör hålla sig såpass måttlig att vi inte ser några prisfall större än 10 procent för att jag ska kalla det för mjuklandning.

Reala bostadspriser i Australien föll 9 procent från andra kvartalet 2010 till tredje kvartalet 2012 och därefter har de åter stigit. Tre år tycker jag dock är alltför kort tid för att kvalificera som mjuklandning.

Frankrike är isåfall ett bättre exempel på mjuklandning för bostadspriserna - de reala bostadspriserna har som mest svängt 10 procent sedan sista kvartalet 2005 - åtta år är kanske en mjuklandning? Eller ska man räkna från pristoppen sista kvartalet 2007? Isåfall är det sex år - kanske ändå en mjuklandning. Men med tanke på hur det ser ut för Frankrikes ekonomi har vi troligen inte sett slutet på sagan om Frankrikes bostadspriser. De mer än fördubblades realt från 1997 till 2007. Kan de hålla sig kvar på nuvarande höga nivå? Frankrike är dock än så länge ett exempel som eventuellt motsäger tesen om att bostadspriser inte kan mjuklanda efter en kraftig uppgång, åtminstone om man anser att åtta (eller sex) år räcker för en mjuklandning.

I Storbritannien föll bostadspriserna realt med omkring 15 procent 2007-2009, vilket jag anser är för mycket för att kvala in som mjuklandning. Detsamma gäller Nya Zeeland. För båda dessa ser det snarare ut som en upprekyl enligt den klassiska modellen av en sprucken bubbla, innan förnyad nedgång vidtar.

Slutligen ser vi på prisutvecklingen för tre länder som inte drabbats av spruckna bostadsbubblor de senaste åren: Kanada, Sverige och Schweiz.

Kanada ser ut att ha gjort en "pyspunka" på bostadsmarknaden 1989-1998. Det kan alltså också vara möjligt, men jag hittar alltså bara ett exempel bland de länder jag sett på. I gengäld har Kanada därefter haft en av de kraftigaste reala prisuppgångarna för bostäder av alla OECD-länder.

Schweiz uppvisar med prisnedgången under 1990-talet ännu ett exempel på hur det brukar se ut - ingen mjuklandning. Detsamma gäller Sveriges prisnedgång under 1990-talet.

Om man vill kan man se det (som Lars E O Svensson gör) som att Sverige också har nått ett slags platåfas för bostadspriserna från 2007 fram till nu, med svängningar mindre än 10 procent. Sex år skulle, liksom för Frankrike, kunna karakteriseras som mjuklandning. Då glömmer man emellertid en viktig sak - The Economists diagram visar småhuspriserna, som hämtats från SCB - den enklaste statistikkällan. Den största svenska bostadsbubblan finns i bostadsrättspriserna (denna statistik är inte lika lätt tillgänglig), som bloggrannen Cornucopia så passande just har ritat upp i ett diagram för hela tidsperioden 1970-2013. Sedan 1984 har reala bostadsrättspriser stigit med 882 procent! Och bostadsrättspriserna har inte gått in i någon platåfas sedan 2007 som småhuspriserna har gjort, utan har hela tiden fortsatt att stiga med endast smärre korrektioner nedåt. Se nu på Cornucopias diagram och säg sen om det inte är en bubbla!

Betänk även att en stor del av dessa uppblåsta bostadsrättspriser återfinns på våra svenska bankers balansräkningar som bolån. Samt vice versa att en stor del av våra svenska bankers balansräkningar på tillgångssidan består av bolån baserade på uppblåsta bostadsrättspriser.

Bostadsrättspriserna föll i Sverige realt med 41 procent under de sju åren 1989-1996 - den kända 90-talskrisen. Nominellt gick priserna bara ner 24 procent 1990-1996. Under 1990-talskrisen sjönk bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med omkring 45 procent nominellt. Sverige hade kraftig generell prisinflation under dessa år och det var till stor del den som åt upp de reala priserna. När den nuvarande bostadsrättsbubblan spricker lär vi inte ha hög inflation, utan snarare låg inflation eller deflation, om man jämför med hur det sett ut i andra länder vars bostadsbubblor spruckit det senaste årtiondet, så även de nominella bostadsrättspriserna lär sjunka rejält.

För att återgå till grundfrågan om tesen att bostadspriser inte kan mjuklanda efter en kraftig uppgång, så anser jag att man kan svara att det möjligen kan hända (motexemplet är isåfall Frankrike), men att det ser ut att vara osannolikt. Det beror dock på hur man definierar en mjuklandning. Vi ser även av exemplet Kanada (och kanske även Japan) att en pyspunka kan vara möjlig, men det verkar inte vara särskilt vanligt förekommande. Jag anser alltså att vi med största sannolikhet inte får någon mjuklandning för svenska bostadspriser, särskilt med tanke på bostadsrättsbubblans proportioner.

13 kommentarer:

  1. Mycket intressant inlägg, jag måste dock klaga på en sak, färgerna i diagrammet är alldeles för snarlika, går knappt urskilja länderna i vissa fall..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Alldeles för svårt att skilja på snorbeige och slembrunt. Flute kommer säkert att skylla på att färgerna valdes av the economist. Inget att göra, mao. Kanske kunde flute dra ner på antalet länder han visar i varje diagram...

      kh

      Radera
    2. Exakt! Jag tog bara diagrammen direkt från Economist. Snabbast så.

      Radera
  2. Gediget. Som vanligt.
    Pyspunka eller inte tycks alltså bero på tidsutdräkten.
    Japan är väl då definitivt en sådan.
    Tror inte vi klarar oss helt utan får en nedgång över ett fåtal år. Max 5.

    SvaraRadera
  3. Japan må haft fallande bostadspriser i 20 år men trots det är det svindyrt att skaffa sig en bostad. Det är bara att söka runt lite på de Japanska bostadsiterna och förfäras över de höga priserna.

    För den som är intresserad att söka runt på bostäder så har jag uppgifter om att en nyexaminerad arbetare tjänar runt 2 miljoner JPY och en arbeta i 35 år ålder 6 miljoner JPY före skatt i månaden. Vilket motsvarar 10 tusen SEK respektive 30 tusen SEK.

    SvaraRadera
  4. @Flute, vad är dina tankar på vad som skulle kunna spräcka bostadsbubblan? Om vi kan räkna med att vi har en deflation så antar jag att riksbanken inte kommer att höja räntan. Så det kan då inte vara höjd ränta som orsakar det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bostadsköpare lånar pengar av banken som ställer ut obligationer noterade i annat än svenska kronor -> Kronan har (tror jag) passerat zenith -> Högre ränta -> Panik

      Svenska skattebetalare kommer sedan vara tvungna att återköpa obligationerna med en försvagad valuta för att "rädda" systemet.

      Jag ser dom svenska bankerna som vilken subprime försäljare som helst.

      Veckorna kring riksdagsvalet kommer det börja gunga.

      Radera
    2. Mitt enkla svar är "skuldmättnad". Det finns en gräns för hur mycket skulder hushållen klarar av att ta på sig, även med låg ränta. Denna skuldmättnad verkar nyligen ha uppnåtts i Norge. När väl skuldmättnad uppnåtts börjar priserna gå ner så sakteliga och det leder i sin tur till en självförstärkande process.

      Radera
    3. Blir intressant och se vad det blir.
      Skuldmättnad tycker jag har uppnåtts i Stockholms innerstad och nu börjar den flytta ut till när förorterna.

      Radera
  5. Hur kommer det sig att nästan alla länders bostadspriser sticker iväg efter millenieskiftet? Finns det någon känd förklaring till detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant fråga. Jag undrar också!

      Radera
    2. Kan förmodlingen kopplas till pengatryckning....lägre räntor

      Radera
  6. Vi vill ha en uppdatering på detta inlägg! Skulle vara väldigt kul att se hur de 4 senaste åren har gått för de olika länderna!

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.