Grekisk sallad?

Februari kan bli Greklands månad. I ekonominyheterna alltså. Och därmed även eurons månad i nyheternas centrum.

Greklands budgetunderskott blev 12,7 procent av årlig BNP för 2009 - långt över EMU:s högsta gräns på 3 procent. Den förra regeringen ljög rakt ut om detta, och påstod att det skulle bli hälften så stort. Statsskulden ligger på sisådär 120 procent av BNP - högst i hela EU och bland de högsta hos OECD-länderna. Nu har den nya regering som tillträdde i höstas satt ihop en stabilitetsplan där budgetunderskottet ska sänkas med 4 procentenheter i år och till 4,6 procent av BNP år 2011. 2012 ska man hålla sig inom EMU:s regler. Lycka till, Papandreou! Hur man ska klara sådana åtstramningar utan folkliga protester förstår inte jag, och inga andra kommentatorer heller, verkar det som. Och folkliga protester i Grekland brukar inte vara av det fredligare slaget.

Oron för Greklands statsskuld och budgetunderskott tar sig uttryck i att räntorna på grekiska statspapper stigit starkt. Det handlar om marknadens misstro mot den grekiska regeringens förmåga att styra in statens ekonomi på rätt spår - då kräver man hög ränta som riskpremie. Misstron blir inte mindre av att det visar sig att grekisk officiell statistik sedan många år innehållit vilseledande siffror och stora fel.

Nu ställer EU krav på Grekland. Om drygt fyra månader ska den grekiska regeringens försök att genomföra EU-kraven utvärderas. Om det inte blir godkänt kan det bli sanktioner i form av indraget regional- och jordbruksstöd från EU. Varför Grekland inte drabbats av sanktioner tidigare kan man undra, med tanke på att budgetunderskotten varit över treprocentsgränsen i många år. Dessutom har det visat sig att Grekland kom med i eurosamarbetet tack vare förfalskad statistik.

Samtidigt står räntegapet mellan grekiska och tyska statsobligationer på rekordnivåer. 3,32 procentenheter i onsdags för tioåriga obligationer är det största gapet sedan Grekland gick med i eurosamarbetet år 2001. Chefen för den grekiska riksgälden ska ut på tiggarresa till USA och Asien för att värva köpare av grekiska statsobligationer. Det kan behövas, för i april och maj förfaller statsobligationer för totalt 20 miljarder euro till betalning och under hela 2010 räknar regeringen i Aten med att behöva låna 53 miljarder euro. Kreditswappar på Greklands statsskuld står nu vid 422,5 (i torsdags) på ungefär samma nivå som för Dubai. Euron fortsätter också att falla kraftigt mot både yen och dollar.

Det börjar talas om risken för grekisk statsbankrutt, att Grekland skulle lämna eurosamarbetet, eller att övriga EU-länder eller IMF får rycka in med stödpengar - och på ekonomitoppmötet i Davos i veckan var Grekland ett av de hetaste samtalsämnena.

Då går den officiella dementikören igång. Jean-Claude Trichet, chef för Europeiska centralbanken ECB, avfärdar detta som en "absurd hypotes". Jürgen Stark, ledamot av ECB:s direktion, säger att IMF-stöd inte kan bli aktuellt. "Det skulle betyda att länderna utanför euroområdet kan bestämma vilken politik som skulle föras inne i euroområdet". Han påpekar också att enligt EU:s Maastricht-fördrag får inte ett enskilt medlemsland motta finansiellt stöd från ett annat. Jean-Claude Juncker, ordförande i Eurogruppen, ser inte heller någon risk för grekisk statsbankrutt eller uthopp från eurosamarbetet. EU-kommissionären för valuta- och ekonomifrågor Joaquin Almunia säger i en intervju för Bloomberg bland annat att "Greece will not default. In the euro area, default does not exist. There is no bailout problems.".

Tack, då vet vi det. Det är omöjligt att Grekland ställer in betalningarna på sin statsskuld. Så vad händer om räntorna på grekiska statspapper sticker iväg uppåt rejält? Alls inget "omöjligt". Då får man nog vackert strunta i vad några fåniga Maastricht-regler säger eller också kalla in hjälp från IMF. Eller både och. Hur blir då förtroendet för euron? Vi svenskar ska kanske vara glada att vi inte är med i euron. Fast å andra sidan kan greklandsoro också smitta av sig på t.ex. Lettland, och då kan även kronan drabbas.

Läs även Den Hälsosamme Ekonomisten om "Den första dominobrickan lutar betänkligt" och Cornucopia om "Dr Doom och eurokollaps", apropå att professor Nouriel Roubini varnar för eurokollaps (artikel i GP).

[Andra bloggar om grekland, euro, statsbankrutt, finanskris, statsskuld, budgetunderskott, eu]