Oljeproduktion efter inbördeskrig och revolution

I samband med det inbördeskrig som nu rasar i Libyen kan man fundera på hur det kommer att se ut med oljeproduktionen framöver. När kommer produktionen och exporten att kunna återupptas i full skala? För att få en uppfattning om det kan vi titta på hur det sett ut i andra oljeländer som upplevt omvälvningar. Vi börjar med Irak.

Den första kraftiga nedgången kom i samband med kriget mot Iran. Det tog många år att komma upp mot nästan samma oljeproduktion som innan. Nästa nedgång kom i samband med Kuwaitkriget, men berodde på omvärldens embargo. Nästa nedgång p.g.a. omvälvning i landet kom 2003 i samband med USA:s invasion. Då föll omkring hälften av oljeproduktionen bort och det har tagit många år att komma tillbaka. Ännu sju år senare är Irak inte tillbaks på samma produktionsnivå som innan.

Härnäst tittar vi på grannlandet Iran.

Efter revolutionen 1979 föll större delen av oljeproduktionen bort. Återhämtningen har gått mycket långsamt och ännu är Iran inte tillbaks på samma nivå som innan revolutionen och kommer troligen aldrig dit.

Ser man på de historiska exemplen Irak och Iran ser det alltså inte särskilt ljust ut för möjligheterna för Libyen att snabbt återhämta sin oljeproduktion efter att inbördeskrig och revolution är överstökade. Jag har tidigare skrivit om hur läget ser ut för Libyens framtid.

För det första finns det inga organiserade alternativ till Gaddafis regim. Risken finns att hela landet faller samman i stamområden. Det kan bli en situation liknande den för Irak, eftersom även Libyen sitter på stora oexploaterade oljereserver (de största i Afrika).

Apropå det föreslår jag att ni läser Chefsingenjörens något provocerande inlägg idag om Libyen.